Förmedling av kringtjänster i ett vinstgivande syfte är förbjudet enligt den nuvarande fastighetsmäklarlagen. I slutet av år 2005 tillsattes en utredning som skulle utvärdera den nuvarande lagstiftningen och komma med förslag angående förändringar och förbättringar.Det nya förslaget innebär bland annat att vinstgivande kringtjänster kommer att tillåtas och i dagsläget verkar det som att lagen kommer träda i kraft någon gång under år 2010.Den nya lagen kommer utan tvekan att förändra fastighetsmäklarbranschen i Sverige och vi har i denna undersökning försökt att ta reda på hur den nya fastighetsmäklarlagen påverkar mäklarföretags utbud av kringtjänster samt vilka möjligheter företagen ser att skapa vinstgivande avkastning på dessa tjänster.Våran metod har i sin helhet bestått av kvalitativa undersökningar i form av fyra intervjuer med berörda aktörer samt en fokusgrupp med fyra deltagare och en moderator som ledde fokusgruppen. Undersökningarna har gjorts med handledning av relevant litteratur och har varit lärorika och väldigt givande.I undersökningen har det visat sig att de flesta berörda parter ser positivt på de vinstgivande kringtjänsternas uppkomst. Det tycks inte finnas någon oro över att mäklares arbetssätt kommer att förändras avsevärt utan snarare att det är företagandet som kommer att förändras i samband med den nya lagen. Till exempel i form av slutande av Avtal med samarbetspartners samt efterarbetet med uppföljning för att hålla samarbetet vid liv.Den nya mäklarlagen är ett resultat av den utveckling som skett inom branschen och är baserad på bland annat kundundersökningar som visar att kringtjänster är något som önskas av kunderna.

Handels- och biståndsförhållandet mellan Uganda och Sverige har undersökts i syfte att tareda på hur utvecklingen har sett ut under frihandelsAvtalet Everything But Arms. Avtalet harvarit aktivt sedan 2001 och resulterat i tullfrihet av alla varor förutom vapen och ammunitionför Ugandas handel med EU. Innan Avtalets sattes igång var Ugandas handel med Sverigeojämn, det är den även idag efter ca åtta år av en global frihandel. Handelsstatistiken dessaländer emellan tyder på en stor export vinst för Sveriges del. Genom Everything But ArmsAvtaletstullfrihet anser EU och FN att ett MUL-land som Uganda kommer att kunnakonkurrera på världsmarknaden.

Uppsatsen syftar till att utreda två skatterättsliga frågor som uppkommit i samband med ett avvisat avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen avseende terminsAvtal i ett incitamentsprogram. Frågorna är om terminer och terminsAvtal utgör värdepapper och om eventuella förfoganderättsinskränkningar i dessa Avtal har betydelse för förmånsbeskattningen. Utgångspunkten i uppsatsen är beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen som avvisades och det därtill hörande förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden.Utifrån de diskussioner som förts i uppsatsen kan författaren konstatera att terminer och terminsAvtal kan klassificeras som värdepapper. Begreppet värdepapper är inte definierat i lagtext men utifrån praxis och doktrin samt viss EU-lagstiftning kan det utläsas att terminsAvtal uppfyller de krav som ställs på en klassificering som värdepapper. När det gäller beskattning av en förmån krävs det att den anställde förvärvar ett värdepapper, annars utgör rättigheten en personaloption.Författaren anser att då ett terminsAvtal ingår i ett incitamentsprogram så representerar det ett ekonomiskt värde för den anställde som ska förmånsbeskattas.

Måltidsverksamheter inom offentliga sektorer har över 100 års historia där den svenska väl- färden har en stor betydelse med skatteintäkter som till exempel finansierar skolmåltiderna. Privata aktörer konkurrerar idag på marknaden för att få driva måltidsverksamheter inom of- fentliga sektorer. Genom att använda Mintzbergs organisationsteorier har vi undersökt om det finns organisatoriska skillnader mellan privata och offentliga måltidsverksamheter. När det gäller att studera ledarskapet har vi använt oss av fyra ledarskapsteorier: strukturella, HR, symboliska och det politiska ledarskapet. De tillsammans med FAMM (Five Aspectes Meal Model) ligger till grund för att visa om det finns samband mellan organisationen och ledar- skapet i måltidsorganisationer.

En europeisk upphovsman har teoretiskt sett samma skydd för sitt verk vid illegal fildelning såväl inom som utom EU. På grund av internationella överenskommelser finns det regler om ensamrätt i nästan alla länder som Sverige har ekonomiskt eller kulturellt samarbete med, varför upphovsmannens skydd är relativt starkt. Utanför EU, med undantag för EFTA-länderna, finns dock inga krav på att länderna ska införa regler om informationsföreläggande och interimistiskt förbud. Reglerna är införda i alla EU-länders lagstiftning genom Ipred-direktivet och innebär en betydlig förenkling för upphovsmannen när det gäller att identifiera intrångsgöraren och stoppa intrånget. Utöver intrångsförfarandets praktiska fördelar finns inom EU även klara regler gällande internationell privaträtt, vilket gör att upphovsmannen kan vara säker på var denne får föra process och vilket lands lag som ska användas.

SyfteSyftet med detta arbete är att beskriva och analysera hur Company TEN bygger och kommunicerar sitt varumärke och hur de uppfattas av andra företag. Avsikten är att även beskriva och analysera hur företagets nätverksrelationer används och bidrar till varumärkesmarknadsföringen. Med detta syfte utvecklades även två forskningsfrågor:Hur kan ett litet bolag bygga upp ett starkt varumärke och image i musikbranschen?Hur sköter och nyttjar ett litet bolag nätverksrelationer gentemot andra företag för att bygga upp ett starkt varumärke i musikbranschen?  MetodDenna uppsats är av en kvalitativ fallstudieundersökning med något av en abduktiv karaktär. Fallstudieföretaget jag valt är Company TEN, ett mindre musikbolag som arbetar med 360-Avtal.

I denna uppsats är huvudsyftet att analysera när förhandlingsinstrumentet Letter of Intent kan få rättsverkningar. Genom analysen framkommer det att dokument i sig inte är juridiskt bindande, eftersom att det inte uppfyller rekvisiten som krävs för att en rättslig handling ska föreligga. Emellertid framkommer det av analysen att ett Letter of Intent kan bli bindande beroende på olika omständigheter. Dokumentet får i dessa fall verkan av ett Avtal.Utifrån praxis ser vi att det finns en lojalitetsplikt under förhandlingarna. Beroende på omständigheterna visar det sig att en part inte kan dra sig ur förhandlingarna om inte godtagbara skäl kan påvisas, utan att det ska få rättsverkningar.

Avtal med internationell karaktär är idag vanligt förekommande, då handel inte enbart sker inom ett lands gränser. En fråga som oftast aktualiseras när tvist uppkommer mellan parter i ett internationellt Avtalsförhållande är vilken lag som ska tillämpas. För att lösa tvisten och lagvalsfrågan, finns olika tvistlösningsalternativ, bl.a. tvistlösning vid allmän domstol där lagvalsfrågan avgörs med tillämpning av den s.k. Rom I-förordningen, eller tvistlösning genom internationellt kommersiellt skiljeförfarande.

Uppsatsen har till syfte att undersöka huruvida MERCOSUR är en aktör på den internationella arenan och om dess tilltagande utveckling kommer kunna bidra till ett ökat interregionalt samarbete. Uppsatsen ska uppnå syftet genom att svara på två frågeställningar: 1) Kan MERCOSUR definieras som en aktör på den internationella arenan? 2) Kan MERCOSUR ses som ett nytt regionalt block och därmed ingå i interregionala samarbeten?Uppsatsen går igenom nya regionala blockens uppkomst och vad som skiljer dem åt från andra frihandels Avtal. Uppsatsen är en komparativ analys som använder sig av två modeller för att svara på frågeställningarna. Den ena är Björn Hettnes dynamiska modell som beskriver en förändringsprocess.

Vetenskap i media är att betrakta som en kommunikation av vetenskaplig information till allmänheten. Syftet med studien har varit att ge en bild av hur ett aktuellt vetenskapligt problem med stor samhällelig relevans, den globala uppvärmningen, kommuniceras i svensk dagspress. Analysen har skett genom en kvantitativ innehållsanalys av texter om den globala uppvärmningen publicerade i Dagens Nyheter under åren 1993, 1997, 2001 och 2005. Tidigare studier inom området ?Public Understanding of Science?, PUS, har konstaterat att kunskaper om orsaker, effekter och konkreta lösningar relaterade till människors vardagsliv är viktiga faktorer för förståelsen av den globala uppvärmningen.

Den om- och tillbyggnation som Södersjukhuset står inför är en del av satsningen i Framtidsplanen för hälso- och sjukvården i Stockholms län i syftet att möta det ökade behovet av sjukvård. Ombyggnationen innebär att sjukhusets framtida kylbehov kommer att öka kraftigt och en ny lösning för en säkrad kylförsörjning ska därmed implementeras. Det är beslutat att det kommer att ske genom en kombination av fjärrkyla distribuerat av Fortum och lokala kylmaskiner. Syftet med den här rapporten är att identifiera det mest lönsamma fjärrkylaAvtalet samt undersöka hur kylförsörjningen ekonomiskt kan optimeras då den kombineras med drift av kylmaskiner på Södersjukhuset.Med stöd från fastighetsförvaltaren Locum och teknikkonsultföretaget Sweco AB, samt deras tidigare fjärrkylautredning för Södersjukhuset, har en genomgående analys av Södersjukhusets framtida kylförsörjning genomförts. Diverse intervjuer och studiebesök har genomförts för att få en uppfattning om hur sjukhusets omfattande kylbehov kan tillgodoses på ett optimalt sätt.

Arbetet handlar om strategisk fastighetsförvaltning med fokus på underhållsplanering i Stockholms Hamns fastighetsbestånd i Frihamnen. Fastighetsföretagandet analyseras med hjälp av en modell framtagen av Sveriges kommuner och landsting. Modellen är utformade som en punktlista där brister eller fördelar med fallstudiens egna system för underhållsplanering framkommer.Inledningsvis beskrivs fastighetsförvaltarens roll, dels i fråga hur arbetet har förändrats över tid men även vikten av att underhålla fastigheter för att undvika höga framtida kostnader.En förklaring ges till fastigheter där verksamheten styr lokalanvändningen och en insyn i offentligt fastighetsföretagande där stat, kommun och landsting är en av de största aktörerna på fastighetsmarknaden i Sverige. Lagen om offentlig upphandling beskrivs där syftet att främja konkurrens alltför ofta istället blir konkurrensbegränsande vid planering och beställning av entreprenader hos Stockholms Hamn.Arbetets fallstudie och applicering av modellen utgår från Stockholms Hamn fastighetsbestånd och tre stycken fastigheter plockas ut ur beståndet för att representera varsin fastighets typ. Magasin 2 är kärnfastigheten, Magasin 6 är en osäker fastighet som ej har något att göra med kärnverksamheten och Hus P är en övrig fastighet som på sikt skall rivas.Modellen tittar närmare, för respektive fastighet, på verksamhetsplanering och underhållsplanering, respektive fastigheters förutsättningar, funktion och framtid och vilka Avtal som kontrollerar ansvarsområdena mellan hyresgäst och hyresvärd avseende underhållet.Jag kommer fram till att Stockholms Hamn är ett välskött företag med större potential än vad de idag utnyttjar.

Förmedling av kringtjänster i ett vinstgivande syfte är förbjudet enligt den nuvarande fastighetsmäklarlagen. I slutet av år 2005 tillsattes en utredning som skulle utvärdera den nuvarande lagstiftningen och komma med förslag angående förändringar och förbättringar.Det nya förslaget innebär bland annat att vinstgivande kringtjänster kommer att tillåtas och i dagsläget verkar det som att lagen kommer träda i kraft någon gång under år 2010.Den nya lagen kommer utan tvekan att förändra fastighetsmäklarbranschen i Sverige och vi har i denna undersökning försökt att ta reda på hur den nya fastighetsmäklarlagen påverkar mäklarföretags utbud av kringtjänster samt vilka möjligheter företagen ser att skapa vinstgivande avkastning på dessa tjänster.Våran metod har i sin helhet bestått av kvalitativa undersökningar i form av fyra intervjuer med berörda aktörer samt en fokusgrupp med fyra deltagare och en moderator som ledde fokusgruppen. Undersökningarna har gjorts med handledning av relevant litteratur och har varit lärorika och väldigt givande.I undersökningen har det visat sig att de flesta berörda parter ser positivt på de vinstgivande kringtjänsternas uppkomst. Det tycks inte finnas någon oro över att mäklares arbetssätt kommer att förändras avsevärt utan snarare att det är företagandet som kommer att förändras i samband med den nya lagen. Till exempel i form av slutande av Avtal med samarbetspartners samt efterarbetet med uppföljning för att hålla samarbetet vid liv.Den nya mäklarlagen är ett resultat av den utveckling som skett inom branschen och är baserad på bland annat kundundersökningar som visar att kringtjänster är något som önskas av kunderna.

Denna uppsats behandlar hur arbetsgivare och fackföreningar agerar vid uppsägningar av tjänstemän inom den privata sektorn. Syfte är att visa på vilka sätt man som arbetsgivare kan göra avsteg ifrån turordningsregeln, ?sist in först ut?, samt att klargöra hur arbetsmarknadens parter ställer sig till den tillämpning av turordningsreglerna som finns idag.I avsnittet om teoretisk utgångspunkt redogörs för de lagar och Avtal som den svenska arbetsmarknadens parter har att förhålla sig till, vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Främst gäller det Lagen om anställningsskydd och dess 22§, där reglerna kring turordningen finns. I avsnittet teori redogörs för arbetsmarknadens parter och deras förutsättningar, samt hur det är möjligt att kategorisera arbetsmarknadens spelregler utifrån begreppet industriella relationer.Uppsatsen är en kvalitativ undersökning och insamlandet av data har skett dels genom intervjuer med parter på arbetsmarknaden och dels genom analyser av domar från arbetsdomstolen.I resultatredovisningen och analysen framkommer att det finns fem sätt att göra undantag från turordningsregeln sist in först ut.

Efterfrågan på primärt skogsbränsle för värmeproduktion varierar kraftigt över året. Detta medför en intressekonflikt. Södra Skogsenergi som är leverantör av primärt skogsbränsle vill helst producera materialet i takt med kundernas efterfrågan för att undvika lagerkostnader. Samtidigt får skogsbränsleentreprenörer som producerar primärt skogsbränsle problem när produktionen går ner under de varmare månaderna av året då efterfrågan är låg. I dagsläget sker en överproduktion under sommarmånaderna, som medför lagring på terminal, för att hålla entreprenörerna sysselsatta. Det är önskvärt att ha en produktion som motsvarar det faktiska behovet, för att undvika terminallagringen och de kostnader som medföljer.