SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

Den forskningsfråga som uppsatsen tar sin utgångspunkt i är på vilket sätt entreprenörskap förekommer i Svenska kyrkan. Detta besvaras genom att betingelser och förekomst analyseras som ett fenomen i styrnings och ledningsfunktionen i Svenska kyrkans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka betingelser och förekomster i Svenska kyrkan genom de processer, system och former som finns i organisationen. Metoden som används är abduktion där den hypotetiskt deduktiva metoden växelspelar med den induktiva metoden.Olika teorier om entreprenörskap presenteras och teoridelen forsätter med en genomgång av Svenska kyrkans organisation samt uppbyggnaden av en offentlig och ideell organisation. Efter dessa delar följer ett kapitel om socialt entreprenörskap utifrån innebörden i både organisation och entreprenörskap.

Intensivvårdens komplexa natur innebär att det dagligen uppstår situationer som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan och det finns i hennes profession, en vilja i att göra rätt och göra gott. Syftet var att belysa faktorer som intensivvårdssjuksköterskan upplever frambringa moralisk stress vid omvårdnad av svårt sjuka patienter. Metoden som användes var en litteraturstudie, där 10 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Traditionell innehållsanalys användes för att få fram koder ur materialet. Resultatet som framkom var tre huvudkategorier som belyste de faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelse av moralisk stress.

Jag gör i denna uppsats en fallstudie om hur fritidspedagogerna på en mellanstor grundskola kan tänkas tolka sitt uppdrag i den verksamhet de arbetar i, fritidshemmet. Bakgrundskapitlet inleds med att beskriva fritidshemmets historia med syftet att förklara varför det finns fritidshem idag och varför denna skolbarnomsorg numera kan sägas vara en utbildningsverksamhet i grundskolan. Det avslutande i det bakgrundstäckande kapitlet är en specifikt framtagen presentation av de styrdokument som fritidshemmet idag lyder under.Det specifika med denna presentation är således att styrdokumenten blir presenterade med syftet att försöka lyfta fram det som Skolverket föreskriver vara fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag.I uppsatsens rapport redovisas och analyseras fyra intervjuer jag gjort med fritidspedagogerna i en mellanstor grundskola. Sammanfattningsvis kan dessa pedagogers tankar om deras uppdrag sägas vara lika när de återger vad de i sin verksamhet ska erbjuda sina elever. En trygg miljö som eleverna får en möjlighet att bara vara i.

Klimatförändringarna är ett aktuellt ämne som det skrivs mycket om. En följd av dessa är stigande havsnivåer och denna uppsats behandlar detta fenomen. Uppsatsens syfte är att belysa problematiken kring en havsnivåhöjning och fysisk planering samt att ge en introduktion till ämnet. Målet är att ta reda på vilka konsekvenser en havsnivåhöjning kan få samt vilka strategier och åtgärder som kan användas i det förebyggande arbetet och vilken roll landskapsarkitekten kan ha i detta arbete. Konsekvenser av en havsnivåhöjning presenteras med utgångspunkt i hållbar utveckling, ett begrepp som används mycket i dagens samhällsplanering.

Handel kan beskrivas som grunden i städer och deras utveckling. Handelsplatser lockar människor och skapar stadsliv. Handel är således en viktig del både i översiktliga mål och i den fysiska planeringen. I stadsbyggnadsideal om att skapa en tät och blandad stad är handel en central aspekt och en önskan om att kunna styra handelsplatsernas utveckling kan i idealen utläsas. I diskussioner kring handelns utveckling som förts av forskare och i myn- dighetsrapporter ifrågasätts dock var makten att styra utvecklingen egentligen ligger.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

Bakgrunden till denna studie är den massiva samhällssatsning som görs för att stimulera entreprenörskap och skapa fler företagare. Forskningsfältet visar dock på en problematik som härleds ur otydligt definierade begrepp vilket skapar förvirring och missförstånd om vad entreprenörer och entreprenörskap egentligen innebär. Den dominerande tendensen att fokusera på den enskilda entreprenören som en individ med specifika talanger och kvaliteter får numera konkurrens och idag efterfrågas forskning som belyser interaktionen mellan aktör och struktur. Syftet med studien är att belysa hur entreprenöriella individer konstruerar sin verklighetsbild samt öka förståelsen för hur diskurser och maktstrukturer i samhället ger människor olika möjligheter att utöva och utveckla entreprenörskap och därmed skapa möjligheter i arbetet att stimulera till entreprenöriella förhållningssätt. På grund av detta så valdes respondenter ut i enlighet med studiens stipulativa definition av entreprenörskap som social handling och inte i enlighet med traditionella bilder av entreprenörer.

DispositionTitel: Sponsring- en kvalitativ kartläggning av hur företag mäter, bedömer och utvärderar sina investeringarÄmne/kurs: Ämnesfördjupande arbete - ControllerfördjupningFörfattare: Johan Andersson, Philip Olofsson, Johan SvärdHandledare:Anders JerrelingExaminator: Fredrik KarlssonSyfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur företag mäter, bedömer och utvärderar sina sponsringsinvesteringar, i ekonomiska termer. Uppsatsen syftar även till att återge sponsormarknadens olika aktörers syn för att beskriva utvärderingsarbetet ur ett bredare perspektiv.Metod:I metodavsnittet fastställs vilket tillvägagångssätt som används vid genomförandet av studien. Inledningsvis behandlas studiens design, där redogörelse för vald metod och angreppssätt ingår. Vidare diskuterasurvalet till undersökningens empiridel och avslutningsvis behandlas sanningskriterier.Referensram: Inledningsvis i referensramen definieras sponsring och dess delar. Vidare behandlas sponsringens motiv, användningsområden och hur dess effekter kan mätas.

Bakgrund : Elever i grundskolan bedöms och betygssätts och enligt gällande läroplan (Utbildningsdepartementet, 1998) ska de själva få delta aktivt i alla delar av kunskapsbedömningen, dock ej i de delar som rör lärarens myndighetsutövning. Av särskilt intresse för den här studien var elevens förmåga till självbedömning. Syfte : Syftet med studien var att undersöka elevers självbedömnings- kompetens i ämnet matematik. Metod och material : Termins- och slutbetyg i matematik samt resultat från nationellt ämnesprov samlades in från 190 elever i skolår 9 vid tre skolor. Eleverna besvarade en självbedömningsmall, en enkät och en diagnos bestående av matematikuppgifter.Analys : Databehandlingen var i huvudsak deskriptiv och visade resultat i procent och antal i tabeller och diagram.

Idag är hjärt-kärlsjukdomar den vanligaste orsaken till död i Sverige, så som högt blodtryck samt hjärtsvikt. Behandling av dessa sjukdomar kan ofta bli livslång. Enbart 50 % av patienter vid långtidsmedicinering tar sina läkemedel, det är viktigt att ordinationen följs. Enalapril, ACE-hämmare, är en viktig behandlingsform vid högt blodtryck samt hjärtsvikt. Idag gäller generisk substitutionen vilket medför att kunden kan få ett nytt preparat vid varje expediering.

I den här studien har granskning gjorts av skördekartering och markkartering på Bjertorp Egendom, Lantmännen SW Seed, i Västergötland. Bakgrunden till detta arbete är att ta till vara på information om fälten på gården i form av inlagrade skördekarteringsdata. Detta för att sedan kunna koppla dem samman med markkartering och kunna få bättre förståelse för fältens avkastning och dess potentiella avkastningsförmåga. Utifrån detta ska man i framtiden kunna anpassa val av odlingsåtgärder ur ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. En litteraturstudie har gjorts för att ge bättre förståelse för teknikerna som används vid mark- och skördekartering. Den inledande delen av litteraturstudien handlar om precisionsodling för att skapa bättre förståelse för vad det begreppet innebär. För skördekartering även en mer ingående förklaring till hur man från rådata omvandlar detta till skördekartor och sedan beskrivning av olika tekniker för markkartering. Avslutande handlar den om hur skörden påverkas av olika faktorer såsom väder, näringstillgång och jordart. Skördedata som på gården samlats in under ett flertal år har använts tillsammans med befintlig markkartering.

Begreppet biologisk mångfald har länge förknippats med bevarandefrågor som identifiering av skyddsvärda arter och upprättande av reservat. På senare tid har det dock allt oftare hörts tillsammans med begrepp som ekosystemtjänster, och då inte sällan i urbana sammanhang. Som blivande landskapsarkitekt känns det relevant att bredda förståelsen för hur man kan arbeta med ekologiska aspekter och därigenom biodiversitet i en tid som präglas av ett tätt och kompakt stadsbyggande. Detta kandidatarbete fokuserar därför på det utrymme den biologiska mångfalden kan tänkas ha inom urban planering, samt framförallt hur man mer konkret kan skapa stadsmiljöer som också hyser en rik biodiversitet. Två stadsutvecklingsprojekt där man arbetat med biologisk mångfald är Bo01 i Malmö och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. För att hantera frågan i ett planeringsskede har man i båda dessa fall använt en så kallad grönytefaktor, vilken syftar till att öka de ekologiska förutsättningarna genom ett poängsystem för gröna och blå kvaliteter. I Arbetets teoretiska del beskrivs den biologiska mångfaldens värden, i allmänhet och i en urban kontext, samt begreppets komplexitet och den problematik som kan uppstå kring otydliga definitioner. Därtill redogörs för planeringsverktyget grönytefaktor. En genomgång av Bo01-projektets arbete med ekologi och biodiversitet visar på höga ambitioner men varierat resultat.

I Stockholm pågår i dagsläget ett stadsutvecklingsprojekt som kallas Norra Djurgårdsstaden, där visionen är att skapa en hållbar och klimatanpassad stadsdel i världsklass. Stockholms stad har valt att bland annat arbeta med olika former av ekologisk dagvattenhantering i projektet, där en av dessa former är regnträdgårdar. Syftet med denna kandidatuppsats är att ta fram ett gestaltningsförslag för hur dagvattenhanteringen kan lösas med hjälp av regnträdgårdar längs en planerad gata i Norra Djurgårdsstaden. Gestaltningsförslaget baseras på underlag av landskapsarkitektkontoret URBIO, som har erfarenhet av att arbeta med regnträdgårdar. Växter och växtbäddsmaterial är huvudsakligen valda utifrån råd från sakkunniga. För att få förståelse för regnträdgårdens funktion och uppbyggnad gjordes en litteraturstudie i arbetets inledande fas.

Generationsskiftet på arbetsmarknaden har under ett antal år fått stor plats i media. De såkallade 40-talisternas dramatiska utträde från arbetsmarknaden förutspås föra med sigoroande konsekvenser. Media har belyst några av de konsekvenser som väntas komma,bland annat arbetarbrist och försörjningsbörda, men vi har valt att ta fasta på denkompetensdränering som skiftet skulle kunna innebära. Bank- och finansvärlden är enkompetensstark bransch där individuell reell kompetens utgör en nyckelfaktor vilket kangöra att de kan drabbas hårt. Ytterligare en faktor att ta med i ekvationen är att många iden här branschen tillhör den äldre generationen.