Bakgrund och problem: I och med alla samhĂ€llsförĂ€ndringar har Ă€ven revisorns roll för företagen förĂ€ndrats. Ägandet har blivit alltmer separerat frĂ„n verksamheten i bolagen och de önskar kontroll pĂ„ att företaget drivs som det ska. Reglerna om hur kontrollen ska utföras har mer och mer skĂ€rpts, det pĂ„ grund av den senaste tidens bolagsskandaler. Trots bolagsskandalema har det inte blivit nĂ„gon större forskning inom Ă€mnet revision. Det finns förslag att plikten ska bort, och vad som dĂ„ hĂ€nder Ă€r omöjligt att sĂ€ga.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄföretag i Sverige (Justitiedepartementet, 2010). De företag som inte behöver ha revisor Àr enligt aktiebolagslagen (SFS 2005:551) de företag som under tvÄ Är inte överstiger mer Àn ett av följande krav: 1) nettoomsÀttning om 3 miljoner kronor 2) balansomslutning om 1,5 miljoner kronor 3) tre anstÀllda. Resultatet av avskaffandet var att ca 250 000 företag slapp krav om revisionsplikt (Justitiedepartementet, 2010). För dessa företag Àr det upp till de sjÀlva att ta ett beslut om de vill avskaffa sin revisor. För att ta ett sÄdant beslut Àr det viktigt för företagen att veta fördelarna och nackdelarna med revision. I och med den starka förbÀttringen i den svenska ekonomin har företagens efterfrÄgan pÄ krediter stigit de tvÄ senaste Ären (Sveriges Riksbank, 2011, s. 33-34).

Vid kreditansökningar hos banken sitter parterna pÄ olika mycket mÀngd information, Àven kallat asymmetrisk information. I denna process Àr det viktigt för banken att ta del av den senaste informationen frÄn kunden. De samlar in olika sorters information om kundens verksamhet, vilken senare ska anvÀndas som underlag för beslut. I denna situation Àr det mÄnga olika aspekter för banken att ta hÀnsyn till, dÀr vissa har större betydelse Àn andra. Eftersom revisionsplikten Àr avskaffad för mindre företag i dagslÀget kan detta skapa ett problem för banken, dÄ vissa företag inte lÀngre behöver ha en revisionsberÀttelse som kan lÀmnas över till banken.

Stora företagsbedrÀgerier och skandaler sÄsom Kreuger, Enron och Worldcom dÀr fordringsÀgare led omfattande förluster, följs ofta av en debatt om revisionens syfte och omfattning. Efter pÄtryckningar frÄn EU om att minska den administrativa bördan, öka konkurrenskraften och stimulera Europas ekonomi, avskaffades revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige 2010. FordringsÀgare i form av bland annat kreditgivare och investerare Àr parter som kan drabbas vid en konkurs och har dÀrför behov av att ha en fungerande relation med företaget. Tillsammans med kompletterande information frÄn revisorer bidrar kreditbetyg till en bÀttre bild av kreditrisker som fordringsÀgare utsÀtter sig för. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för revisionens betydelse i vÀrderingen av ett litet företags betalningsförmÄga nÀr det sedan 2010 inte lÀngre Àr ett lagstadgat krav att ha revisor.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Titel: Hur stÄr sig de billigare substituten emot premium produkter?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Giancarlo Mancuso & John GustafssonHandledare: Jonas KÄgströmDatum: 2012 ? MajSyfte: Syftet med denna uppsats Àr att vi vill undersöka hur de billigare substituten stÄr sig emot premium produkter genom att stÀlla de emot varandra i ett blindtest föreslagits av tidigare forskning Ogenyi Ejye (1994). Vi vill veta om det finns en stor skillnad mellan de billigare varianterna och de premier produkterna enligt tidigare gjord forskning.Metod: Vi har utfört ett experiment i form av ett blindtest dÀr vi sÀtter fyra olika Cola sorter emot varandra. Under genomförandet av experimentet har vi anvÀnt oss utav enkÀter för att samla in data. Detsamma gÀller för vÄr webb undersökning.Resultat & slutsats: Det vi kom fram till i vÄr undersökning Àr att varumÀrken pÄverkar oss konsumenter bÄde positivt och negativt.

Bakgrund och problem: Företag möter idag hÄrdare konkurrens och en allt snabbareteknologisk utveckling och det medför att företag stÀller allt högre krav pÄ den ekonomiskastyrningen. Kritikerna hÀvdar att den traditionella budgeten som styrverktyg inte Àr tillrÀckligför att företaget ska kunna styra effektivt. I Sverige har den traditionella budgeten ett starktfÀste, men det finns idag en rÄdande trend att inte anvÀnda sig av budget. Författarna harintervjuat respondenter för fyra företag som har anvÀnt sig av budget, men avskaffat den för attanvÀnda sig av alternativa styrverktyg. Företagen har efter en tid ÄtergÄtt till att anvÀnda sig avbudget igen.

Sverige har sedan lÄng tid tillbaka tillÀmpat ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Den svenska inkomstbeskattningen av företag Àr konstruerad sÄ, att det resultat som företagen redovisar Àven ligger till grund för beskattningen. I och med att den svenska redovisningen pÄverkas mer och mer av internationella redovisningsregler har det pÄ senare Är debatterats om detta starka samband ska finnas kvar i sin nuvarande form.Regeringen beslutade 2004 att tillsÀtta en utredning som skulle pröva hur sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning ska se ut i framtiden och utifrÄn detta ge förslag pÄ skatteregler. Namnet pÄ utredningen har varit ?Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning?, Àven kallad ?SamRoB-utredningen?.

Bakgrund och problem: Belöningssystem anvÀnds ofta som ett styrmedel av företag för att styrasina anstÀllda till att motivera dem att prestera i företagets intresse. För att provision skall fungeraur företagets syn sÄ mÄste intÀkterna öka i samma takt som kostnaderna för att inte provisionen skallÀta upp vinsten. Belöningssystem Àr omdiskuterat och det Àr mÄnga som stÀller sig kritiska till attbelöna med monetÀra medel. Att konsumenter lÀtt blir övertalade att köpa produkter som de inte harnÄgon nytta av, Àr ett av skÀlen till att staten reglerar allt mer av den belöningspolitik som mÄngaföretag idag bedriver, trots att det i mÄnga av dessa företag Àr ett vÀlfungerande system till att fÄ deanstÀllda motiverade att prestera sitt yttersta för företaget. Med ett avskaffande avprovisionsbaserad lön mÄste företaget hitta ett annat sÀtt att motivera de anstÀllda till att utföra braprestationer i sitt arbete.FrÄgeformulering: Hur kan ett företag motivera sina anstÀllda till att utföra ett bra arbete somligger i linje med företagets intresse vid en avveckling av provisionsbaserad lön?Syfte: För att besvara vÄr frÄgestÀllning vill vi med denna studie skapa en förstÄelse kring vad sommotiverar de anstÀllda pÄ Cherry Casino AB samt ge förslag till hur företaget kan belöna braprestationer utan att anvÀnda sig av provisionsbaserad lön.AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat vÄr studie till restaurangkasinoverksamheten inom Cherry CasinoAB.

Revision Àr en granskning av ett företag. I uppsatsen avser revision granskningen av företagets finansiella information. Revision var lagstadgat i Sverige för samtliga aktiebolag till 2010 dÄ revisionsplikten togs bort för smÄ aktiebolag. Det finns en rad olika Äsikter om vilka effekter avskaffandet fick. Studien har för avsikt att undersöka hur instÀllningen till revision hos fyra intressenter har Àndrats sedan avskaffandet av revisionsplikten.

Lagstadgad revision har varit ett förekommande element för svenska aktiebolag sedan slutet av 1980-talet. Att revision skulle utgöra ett tvÄng för dessa bolag blev verklighet i syfte att underminera den ekonomiska brottsligheten. Vad som skedde under 2000-talets början var dock en helvÀndning. Med bakgrund till att Sverige mÄste anpassa sig efter den gemensamma lagstiftningen inom EU och den ökande globala konkurrensen tillsatte den svenska regeringen Utredningen om revisorer och revision vilken bland annat skulle faststÀlla hur revisionsplikten skulle avskaffas i mindre aktiebolag. Vad ett slopande av revisionsplikten i de mindre aktiebolagen skulle kunna fÄ för konsekvenser har emellertid studerats och debatterats i stor utstrÀckning.

Skatteverket bestÀmde sig hösten 2005 för att pÄbörja en utredning av hur mycket förmögenhetsbeskattningsbar överlikviditet som kunde anses föreligga i de svenska onoterade aktiebolagen. Det var i och med denna kampanj som artisten Magnus Uggla drabbades av en mycket kraftig upptaxering av sin förmögenhetsskatt, pÄ grund av att en i bolaget ackumulerad kapitaltillgÄng ansÄgs vara rörelsefrÀmmande. Detta vÄllade stor uppmÀrksamhet bland allmÀnheten men Àven i media dÀr bland annat namnet lex Uggla uppstod.Vid innehav av onoterade aktier skall en vÀrdering av bolagets tillgÄngar och skulder göras för att sÄledes bestÀmma vilket vÀrde aktierna skall ÄsÀttas vid förmögenhetsbeskattningen. De tillgÄngar som kan anses ingÄ i bolagets rörelse eller som ett led i denna Àr förmögenhetsskattefria, sÄtillvida de inte ansetts vara oproportionerligt stora. De tillgÄngar som dÀremot bedöms vara rörelsefrÀmmande skall tas upp av delÀgaren i proportion till dennes ak-tieinnehav.

Revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige avskaffades 2010, frÀmst för att minska dessa bolags kostnadsbörda. Detta skapade olika reaktioner hos bolagens externa intressenter, bÄde positiva och negativa. Det sÄgs som positivt för företagandet i Sverige, men det uttryckes ocksÄ oro för risken att fel i bokföring och deklarationer skulle öka nÀr en revisor inte lÀngre behövde granska dem. Dessa fel kan resultera i felaktigt redovisad skatt och ett ökat skattefel. I skattefel inkluderas alla fel som har en pÄverkan pÄ den redovisade skatten, och de kan vara bÄde avsiktliga och oavsiktliga.

Diskussionerna kring om Sverige ska ha revisionsplikt för smÄ aktiebolag Àr idag omfattande.EG:s fjÀrde direktiv lÀmnar utrymme för medlemslÀnderna att sjÀlva besluta omrevisionsplikten ska beröra Àven de smÄ bolagen. Efter att Danmark och Finland nyligen valtatt avskaffa revisionsplikten Àr det i dagslÀget endast Sverige och Malta som har valt att hÄllarevisionsplikten obligatorisk för samtliga aktiebolag.Huvudargumenten för att bibehÄlla revisionsplikten för smÄ bolag har varit att revisionmedför trovÀrdighet i Ärsredovisningarna, motverkar brottslighet och att Sverige har ettkomplicerat regelverk. Konsekvenserna av att ha revisionsplikt medför dock stora kostnaderför de smÄ bolagen. DÄ nya internationella regler, som Àr avsedda för stora bolag, Àr pÄ vÀg attimplementeras kommer de smÄ bolagen ytterligare att drabbas. Utöver stora kostnader försmÄ bolag diskuteras Àven harmoniseringen med de resterande EU-lÀnderna.