Sammanfattning Titel: Framgångsfaktorer för KöpcentrumNivå: C-uppsats inom ämnet marknadsföringFörfattare: Emil Eliasson & Anna HaapalehtoHandledare: Lars SteinerDatum: 2011-06Syfte: Huvudsyftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka faktorer som behövs för att ett köpcentrum ska bli framgångsrikt. Vad efterfrågar konsumenterna i dagsläget om vilka preferenser de har till ett köpcentrum.Metod: Vi valde att genomföra en kvantitativ metod till detta examensarbete. Först genomförde vi en datainsamling, för att sedan kunna framställa en enkät som vi skickade ut till personer mellan 20-30 år. Förutom den primärdata vi använde har vi även använt oss av sekundärdata som utgörs av forskningsartiklar och litteratur som passade till vårt ämne.Resultat & slutsats: Svarspersonerna ansåg att nöjesattribut är viktigt för att ett köpcentrum ska bli framgångsrikt. Andra framgångsfaktorer är parkeringstillgång, matställen, evenemang och säkerhet.

Klagomål är när någon är missnöjd med något eller att denne har förväntningar som inte har uppfyllts. Ett klagomål är för butikerna ett gyllene tillfälle att göra en missnöjd kund glad igen och åsikten som kommer är ett gratis förbättringsarbete för butiken som bör se detta som en gåva (Barlow 1997).Ett vanligt problem ute i butikerna idag att de inte ser på klagomål som kommer in till dem som något positivt, ofta har det en negativ klang när de pratar om det. Butikerna vill ha glada och nöjda kunder och då måste de ha en bra klagomålshantering som gör att kunden får den service och upprättelse som de förtjänar. Hanteras klagomål olika ute i butikerna och har ägarformen någon betydelse i hanteringen av dem? För att få se hur det fungerar ute i butikerna idag har intervjuer genomförts med både butikschefer och säljare i tre butiker med olika ägarform.

I dagens samhälle har varumärken kommit att spela en allt mer betydelsefull roll för konsumenten. Vi exponeras för dem dagligen och det är därför näst intill omöjligt att inte påverkas av dem. Ett varumärke innebär inte enbart ett namn på en produkt utan även dess identitet, det vill säga de mervärden, värderingar samt uppfattningar som varumärket medför. I och med företagens ökade marknadsföringsåtgärder har det blivit svårare att kunna urskilja sig ifrån mängden. Det har därför blivit allt viktigare att kunna positionera sig på marknaden genom att skapa differentierade produkter för att kunna synas i mängden och nå ut till konsumenten.

Detta arbete har genomförts i samarbete med Grafix inredning AB som tillverkar och säljer butiksinredningar för dagligvaruhandeln. Arbete utfördes i syfte att identifiera problem och behov som finns vad gäller frukt och grönsaksavdelningen i butiker. Målet med arbetet är ett förslag på ett fruktbord med tillbehör som löser de funna problemen. Arbetet inleddes med en förstudie där ett antal butiker besöktes där både personal och kunder intervjuades för att bestämma vad som fordras av den slutgiltiga produkten samt att införskaffa en förståelse för hur arbetet i butikers frukt och grönsaksavdelning utförs. Det huvudsakliga problemet för butikspersonalen är de många och tunga lyft som måste utföras i arbetet och som tyvärr många gånger inte kan utföras på ett ergonomiskt optimalt.

   Jag har i mitt examensarbete arbetat för sko- och lifestyleföretaget  Sneakersnstuff somhar sina butiker i Stockholm och Malmö. Arbetet har inneburit att formge enkonceptbutik i en liten husvagn med hjälp av informationsdesign.Rapporten beskriver hur jag gått till väga, vilka teorier och metoder jag använt migav för att sedan kunna få fram en formgivning som uppfyller syftet, vilket är att medinformationsdesignens verktyg formge en husvagn som förmedlar  Sneakersnstuff´skoncept.För att komma fram till mina resultat har jag använt mig av litteratur som forskat iinformationsdesign samt litteratur om koncept, och hur man skapar rätt atmosfär i enbutik med layout, färg och ljus.  .

Det blir allt viktigare för butikerna att differentiera sig på marknaden, för att locka till sig det tänkta kundsegmentet i takt med att konkurrensen inom handeln ökar. Att anpassa den exteriöra, interiöra och psykosociala miljön utefter butikens kundsegment blir därför allt mer viktig för att attrahera kunderna. Det är även viktigt att det finns en röd tråd genom de tre säljmiljöerna. De tre miljöerna prioriteras oftast mindre i fabriksbutiker trots att de inte skiljer sig så mycket från andra butiker. Vi har därför valt att undersöka hur fabriksbutiker arbetar med säljmiljöerna och hur de kan förbättra sina butiker utefter sitt valda kundsegment.

Hur vi upplever ett besök i en butik påverkas av en mängd olika faktorer. En av faktorerna är andra konsumenter som finns runt omkring oss i butiksmiljön. Att shoppa innebär inte enbart att man går och köper en produkt, att shoppa är lika mycket en upplevelse. Att shoppa kan fungera som avkoppling, ett nöje eller rent av ett sätt att fly vardagen för en stunds rekreation. Shopping är även ett sätt för konsumenter a tt uppleva sociala möten av olika slag.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Konsumentbeteende handlar om när, varför, hur och var människor gör ett inköp av en vissprodukt. Konsumenternas demografiska profiler är ett viktigt område inomkonsumentbeteende. När det kommer till frågan om shopping så förknippas ordet i stort settmed kvinnor. Samtidigt beskrivs ofta manligt konsumentbeteende från ett traditionelltperspektiv och skiljer sig från det kvinnliga köpbeteendet. De traditionella stereotyperna förmanligt konsumentbeteende är att män är mer benägna att ta risker när de handlar eftersom deinte brukar fråga personalen om hjälp eller åsikt, de jämför inte olika alternativ med varandra,de brukar inte planerar sina inköp, de är inte villiga att handla i grupp och är ?rädda? för atthandla i kvinnliga butiker.Eftersom könsrollerna kan ändras över tid är det viktigt att inom marknadsföring undersökakring dessa ämnen och inte ta de stereotypa könsrollerna förgivet.

En undersökning syftad till att ge en bild av hur arbetsgivare använder sociala medier inom sin rekrytering och hur detta användande skulle kunna förbättras. Baserat på en litteraturstudie samt en enkätundersökning gjord bland butiker i Visby centrum presenteras en prototyp över en webbaserad tjänst ämnad för att underlätta rekryteringsprocessen genom att samla information om arbetssökande från sociala nätverk. Informationen skulle sedan kunna användas som ett komplement till, exempelvis, en arbetsintervju..

De senaste årtiondena har det blivit väldigt viktigt för butikerna att på ett konkurrenskraftigt sätt ta fler av de marknadsandelar som finns tillgängliga. I form av bättre sortiment, priser, men framförallt bättre service, skapar butiker i dagens detaljisthandel en större konkurrens av en högre köpupplevelse för kunden. Det är alltså kundens höga efterfrågan av köpupplevelsen som utvecklar butikernas totala kvalitet. En av de faktorer som bidrar till butikens service kan vara klagomålshantering.Klagomålshantering har i dagens handel blivit en viktig del för butiken att binda till sig kunder och på detta sätt skapa en relation till kunden. Med detta menas den totala process kunden går igenom.

Antalet övervakningssystem med digital utrustning har ökat markant på senare år. Polisen får in fler filmer som används vid brottsutredningar. Detta har inneburit att det blivit högre arbetsbörda på svenska polismyndigheter. I dagsläget skiljer sig arbetssätt och kunskapsnivå en del mellan olika myndigheter. Det fanns ett önskemål från polisen att höja lägstanivån inom myndigheterna och därför har denna studie utförts.Rapporten grundar sig på intervjuer som utförts med anställda på polismyndigheterna runt om i Sverige.

Urban building vid HornsbruksgatanProjektet handlar om att aktivera bergsbranten längs Hornsbruksgatan på Södermalm i Stockholm och samtidigt skapa en länk mellan gatan och Högalidsparken utan att isolera dem ytterligare från varandra.Det är ett förslag på en Urban building, en city building, med både privata och publika ytor. Den innehåller bostäder, lokaler för uthyrning till kontor, butiker och restauranger samt uterum och parkeringsplatser.Byggnaden har sin framsida mot gatan och ljus släpps in enbart från ett håll. Projektet är ett försök att skapa kvalitativa bostäder och utrymmen under rådande förutsättningar vad gäller ljus, rymd och avskildhet. .

Bakgrund och problemdiskussion: Under de närmsta åren förväntas e-handeln växa kraftigt och ta ytterligare andelar från den traditionella handeln. Fysiska butiker blir tvingade att etablera sin verksamhet på nätet för att kunna möta den ökade konkurrensen och det nya sättet att konsumera. Att kunna integrera e-strategin med strategin för den övriga verksamheten blir avgörande för om e-handelssatsningen blir en framgång eller inte. Den bristande kunskapen och osäkerheten kring den digitala marknaden är dock stor hos många företag som har en lång historia med att driva sin verksamhet genom fysiska butiker. Denna studie ämnar besvara problemformuleringen: Hur utformar företag inom modeinriktad detaljhandel sin strategi då de inför e-handel som ett komplement till traditionell butikshandel och hur följs e-handelssatsningen upp?Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera hur företag inom den modeinriktade detaljhandeln utformar sin strategi och styr sin verksamhet för att möta trenden med e-handel.Metod: Studien antar en kvalitativ och deskriptiv karaktär för att ge en mer heltäckande bild av det studerade området.

I dagens digitala samhälle har sociala medier blivit en allt mer självklar del i vardagen för många människor. Näthandeln växer för varje år som går medan den fysiska detaljhandeln går allt sämre, därför är det viktigt för den renodlade fysiska butiken att synas även på internet för att påminna kunderna om att de finns. För de företag som inte väljer att ha en webbshop är sociala medier en möjlighet att vara närvarande dygnet runt och kommunicera med sina kunder på internet. En grupp butiker som har svårt att sälja sina produkter över internet är second hand butiker, eftersom de oftast bara har ett exemplar av varje produkt. Så frågan är om man kan använda sig av sociala medier för att lyfta fram second hand butikens breda sortiment och kommunicera butikskonceptets principiella fördelar för att locka nya kunder? Och hur kan man göra detta på bästa sätt? Som metod har vi valt att genomföra en aktivt deltagande observation.