Syftet: Syftet med vår uppsats är att undersöka i vilken mån tänkesättet bakom begreppet kundlojalitet används i samarbetet mellan Resurs Bank och butikerna, samt att analysera hur kundlojalitetsprogram kan användas för att fördjupa samarbetet mellan en sidoleverantör och dess betjänade butiker.Undersökningsfrågor: Hur arbetar Resurs Bank med sin kundlojalitet? Hur värvar Resurs Bank sina kunder och på vilka sätt kan man kvarhålla sina kunder på sikt?Slutsats: Vi har genom hela uppsatsen försökt betona vikten av starka relationer. Konklusionen som blev avgörande för vårt studiefall är att bankens roll som sidoleverantör är betydande. För att dessa relationer ska fungera krävs det ett välfungerat samarbete som bygger på täta förbindelser. Vidare betraktar vi situationen som sådan att båda parterna har stora möjligheter att nyttja varandras tjänster på ett resultatinriktat sätt.

Eftersom jag är mycket intresserad av framtiden för svensk livsmedelsproduktion valde jag att skriva mitt examensarbete om svensk nötköttsproduktion. På något sätt tror jag att den svenska produktionen kommer att finnas kvar i framtiden och kunna konkurrera med det utländska lågprisköttet. Små besättningar växer, specialiserar sig och blir mer rationella och de som väljer att förbli små nischar sig på något sätt för att få ut ett mervärde för sina produkter. En tydlig trend på marknaden är att handla lokalproducerade varor. Konsumenten vill veta var och hur produkten är producerad.

Vi kan alla läsa i media att det blir större utbud av butiker och varor på marknaden och det både pratas och skrivs om hur kraven ökar hos kunderna och att kunder kräver mer av personlig kundservice än förut, när de är i butikerna och ska handla. Därför måste varje butik med butikschef och anställda göra något utöver den dagliga försäljningen, för att locka till sig kunder men också för att försöka behålla de befintliga kunderna. I dagens läge då konkurrensen hårdnar i butikerna har vi valt att ta upp i denna uppsats, vikten av personlig kundservice i en butik. Vi har besökt de olika butikerna för att undersöka skillnader mellan kunders förväntningar och den faktiska upplevelsen i butiken, men även i förhållande till butikschefens uppfattning om kundens förväntningar och vad butiken levererar av personlig kundservice. Syftet med denna uppsats är att beskriva sambandet mellan det som butikscheferna uppfattar som personlig kundservice i deras butik, och vilka förväntningar och faktiska upplevelser, kunderna har på personlig kundservice i butiken.

Denna rapport kommer att behandla ämnet Företagsledning och inriktar sig på ledarens roll i kedjebutiker respektive privatägda butiker. Ledaren måste ha en ledarstil som engagerar och motiverar sina anställda till att uppfylla företagets ursprungsmål. För att detta överhuvudtaget ska kunna fungera måste ledarens personliga mål överensstämma med företagets mål, vilket ofta inte är fallet. I övrigt finns inga genomgående drag som alla ledare måste ha, men det finns vissa utmärkande karaktärsdrag som ofta tillskrivs ledare. Detta leder oss fram till vår problemformulering, som ställer oss frågande till ifall ledarens roll är olika beroende på om det rör sig om en privatbutik eller en butikskedja.

Konkurrensen om kunderna blir allt hårdare och numera konsumerar vi inte bara det som är nödvändigt utan även ur ett nöjesperspektiv, shopping har blivit en fritidsysselsättning och ett sätt att umgås för många. När det gäller nöjesshopping så blir själva upplevelsen och intrycken i butiken en avgörande faktor för om kunden väljer att handla i butiken, butikskommunikationen är där med ett viktigt konkurrensmedel vid kampen om kunderna.Uppsatsens undersökning grundar sig på att vi har besökt fyra stycken butiker som ingår i en specifik franchisekedja inom heminredningsbranschen. Vi ville med detta granska hur kedjan jobbar med att ge samma intryck till kunderna oavsett läge och placering samt hur kunderna uppfattar butiksatmosfären och därifrån komma fram till vad som kan förbättras. Vi intervjuade ett antal besökande kunder från vardera butik för att få fram hur de uppfattade butiksmiljön. Vi har även intervjuat butikernas respektive butikschefer samt kedjans butikskommunikations ansvarige, detta för att få fram hur de tänker och arbetar kring ämnet butikskommunikation.Vår uppsats bygger både på kvalitativ samt kvantitativ undersökningsmetod, detta anser vi har varit en fördel eftersom detta säkrade upp att vi fick med alla delar.

Marknadsföring utgör inte någon särskiljande effekt idag och konsumenter blir visuellt överstimulerade av alla olika reklambudskap. På grund av detta måste företag numera skapa en djupare och personligare kontakt för att nå ut till sina kunder. Genom att använda sig av emotionella inslag i en produkt gör det att kunden uppfattar produkten mer som en upplevelse istället för enbart dess funktion. Skapandet av en upplevelse sker genom att sätta människans fem sinnen i centrum. Genom att använda sig av flera sinnen kan även ett mervärde skapas, vilket gör att företag inte längre enbart kan koncentrera sig på kärnprodukten.

Konsumentmarknaden har under de senaste åren genomgått stora förändringar till följd av denöka individualismen och det stigande mediebruset. Det är mer lönsamt att behålla befintligakunder än att söka nya kunder. En upptäckt som gett upphov till en databasdriven ochlojalitetsbyggande form av marknadsföring, vilken genomsyras av responsdrivandekommunikationen som är riktas och relevant för kunden. En av de viktigaste frågorna köpcentrenmåste hantera är hur de kan skapa kundlojalitet i dagens hårt konkurrensutsattakonsumentmarknad. Lojaliteten är en av de viktigaste faktorerna för att skapa vinstdrivandeköpcenter och används främst för att öka försäljningen hos de centrets inhyrda butiker.Syftet med vår uppsats är att undersöka och beskriva hur köpcentren arbetar för att skapa ochstärka sin kundlojalitet samt vilken form av kundkommunikation som bedrivs.

Åland är en ö vars invånare har utvecklat ett speciellt köpbeteende, som innebär att de åker utanför Åland för att shoppa kläder. Detta för att utbudet på Åland idag är smalt med endast ett fåtal butiker. Avsikten med vår uppsatts är att undersöka och analysera möjligheten att öppna en lönsam Gina Tricot butik på Åland. Det företag vi valt att se närmare på är Gina Tricot som är ett svenskt konfektionsföretag som startades 1997 med syftet att erbjuda bra mode till bra pris. Vi har utvecklat en etableringsplan utifrån Gina Tricots affärskoncept.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Förmedling av ett varumärkes identitets via försäljningskanaler Författare: Thobias Florin, Daniel Palmquist, Madeleine Oom, Johanna Tolleryd Handledare: Frans Melin Seminarium: 2002-01-25 Frågeställningar: Vi har identifierat tre övergripande frågeställningar i uppsatsen: · Hur viktiga är försäljningskanaler vid förmedlingen av ett varumärkes identitet? · På vilket sätt kan ett varumärkes identitet förmedlas genom distributionskanaler? · Skiljer sig olika distributionskanaler åt vad gäller graden av identitetsförmedling? Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån ett företagsperspektiv analysera om och i så fall hur företag kan förmedla sin varumärkesidentitet genom sina försäljningskanaler, för att med utgångspunkt från detta kunna bedöma försäljningskanalernas betydelse vid förmedlingen av ett varumärkes identitet. Metod: Vi har studerat två skilda teoriområden för att med hjälp av dessa tillsammans kunna analysera utifrån problemformuleringen. En fallstudie av företag inom den svenska klädbranschen har även genomförts i form av en kvalitativ undersökning. Vi utgår i vårt arbete från både det empiriska och det teoretiska planet, varför ett abduktivt arbetssätt varit mest lämpligt.

Syfte: Sedan utvecklingen av e-handeln som gjorde det möjligt att köpa och sälja varor via Internet, har den spridit sig snabbt och globalt. E-handeln har varit framgångsrikt vilket kan innebära svårigheter för de fysiska butikerna, vissa branscher är mer drabbade än andra. Bokbranschen är en av de mer utsatta, därför har vi valt undersöka varför denna bransch är utsatt och hur den har påverkats av e-handeln. Vi undersöker även hur prisstrukturerna ser ut och hur butikerna kan kontra hotet från Internetbutikerna.Metod: Den utvalde metoden är kvalitativ genom intervjuer med tre olika bokhandlare Dels har en mindre studie utförts där priser har jämförts mellan Internetbutiker och fysiska butiker. Till vår teoretiska grund har mestadels av källorna bestått av artiklar och rapporter.

Allt fler personer använder sig av sociala medier, något som också fler och fler företag tycks uppmärksamma.Syftet med denna studie är att ta reda på varför butiker inom två svenska organisationer använder sociala medier som marknadsföringskanal, och varför vissa specifika kanaler föredras framför andra. En drivkraft i vårt arbete har alltså varit att förstå de uttalade motiv och val som ligger bakom användningen av sociala medier som extern kommunikationskanal. Företagen som ingår i undersökningen är Sveriges två största matkedjor, ICA och Coop.Studien bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med insatta personer inom de två företagen,och följande fyra frågeställningar har utgjort vårt primära fokus:Vilka motiv och mål uppges styra företagens användande av sociala medier som marknadsföringskanal?Vilka fördelar anses marknadsföring via sociala medier ge företagen?Vilken betydelse upplevs sociala medier ha för skapandet av långvariga relationer med företagens kunder?Vad framhålls som avgörande för valet av kanal?Teoretiska ramverk som har använts i undersökningen har varit relationsmarknadsföring, webb 2.0 och teorier om social närvaro och varumärkesbyggande.Resultatet från studien visar att användningen av sociala medier som marknadsföringskanal utgår från en vilja hos företagen att verka och existera på samma plattform som deras kunder. Marknadsföringen via de sociala medierna anges som ett snabbt och smidigt sätt att nå en stor del av målgruppen på ett kostnadseffektivt sätt.

Konkurrensen om kunderna blir allt hårdare och numera konsumerar vi inte bara det som är nödvändigt utan även ur ett nöjesperspektiv, shopping har blivit en fritidsysselsättning och ett sätt att umgås för många. När det gäller nöjesshopping så blir själva upplevelsen och intrycken i butiken en avgörande faktor för om kunden väljer att handla i butiken, butikskommunikationen är där med ett viktigt konkurrensmedel vid kampen om kunderna.Uppsatsens undersökning grundar sig på att vi har besökt fyra stycken butiker som ingår i en specifik franchisekedja inom heminredningsbranschen. Vi ville med detta granska hur kedjan jobbar med att ge samma intryck till kunderna oavsett läge och placering samt hur kunderna uppfattar butiksatmosfären och därifrån komma fram till vad som kan förbättras. Vi intervjuade ett antal besökande kunder från vardera butik för att få fram hur de uppfattade butiksmiljön. Vi har även intervjuat butikernas respektive butikschefer samt kedjans butikskommunikations ansvarige, detta för att få fram hur de tänker och arbetar kring ämnet butikskommunikation.Vår uppsats bygger både på kvalitativ samt kvantitativ undersökningsmetod, detta anser vi har varit en fördel eftersom detta säkrade upp att vi fick med alla delar.

Examensarbetet handlar om att med hjälp av de kunskaper jag har skaffat mig under utbildningen till byggnadsingenjör visualisera hur en ombyggnad av ett befintligt hus kan komma att se ut. Den aktuella byggnaden utnyttjas idag till butiker på bottenplanet och kontor på andra våningen. I och med ombyggnaden kommer hela fastigheten bli en handelsgalleria.Min uppdragsgivare är Sonark Arkitektkontor AB som i sin tur arbetar på uppdrag av fastighetsföretaget Klövern AB. Som utgångsmaterial har jag haft arkitekternas första idéskisser samt gamla relationsritningar på fastigheten. Arbetet har jag utfört i programmen 3D Studio Max och Adobe Photoshop.Mitt arbete har utmynnat i exteriöra stillbilder och en kort filmsekvens inifrån byggnaden.

Idag riktar många butiker in sig på sina kvinnliga kunder. De är väl omtalat hur kvinnor handlar och att de ser shopping som ett nöje. Butikerna sätter upp erbjudande för att locka kvinnor att handla mer och göra dem tillfredsställda; då kommer de tillbaka igen. Det läggs inte ner lika mycket tid och engagemang på de manliga kunderna, då det finns olika teorier som säger att män inte tycker om att shoppa. Samtidigt som samhället har förändrats har också männen och kvinnorna förändras.

De senaste åren har det byggts ett flertal nya köpcentrum runt om i Sverige, varav nyligen Modehuset i Hansa City i utkanten av centrala Kalmar. Då Modehuset innehåller liknande butiker till de köpcentrum som redan finns i Kalmar frågade vi oss varför de delvis väljer att etablera desamma och varför de istället inte valde att sticka ut med ett annorlunda butiksutbud.Vår avsikt är att undersöka butiksmixen i tre av Kalmars köpcentrum - Modehuset, Kvasten och Baronen. Vi vill komma fram till hur köpcentrum arbetar med butiksmixen för att skapa ett attraktivt köpcentrum. Vi har även som mål att avgöra om butikerna Gina Tricot och H&M måste finnas i ett köpcentrum för att skapa en attraktion av köpcentrat.Vi har, enligt den deduktiva processen, utgått från den kunskap vi hade om köpcentrum och deras butiksmixer för att sedan leta efter relevanta teorier inom detta ämne. Eftersom datainsamlingen har skett genom intervjuer har vi använt oss av det kvalitativa angreppssättet.I insamlandet av vår teori utgick vi från ett flertal faktorer som vi ansåg påverkade arbetet för att skapa en attraktiv butiksmix i köpcentrum.