Tidigare forskning har indikerat att det kan existera informationsasymmetrier i aktiemarknaden mellan olika marknadsaktörer. Personer med insyn har oftast tillgång till särskild information som inte är tillgänglig för marknaden. Detta innebär att möjligheter till abnormala avkastningar existerar för dessa personer vid handel av bolagets finansiella instrument. Denna studie undersöker i första hand huruvida insynshandel på Aktietorget och Nordic Growth Market genererar abnormal avkastning samt om det föreligger en skillnad i resultat mellan dessa marknadsplatser. Det som ligger till grund för studien är insiders samtliga köp- och säljtransaktioner under 2005 för bolag noterade på Aktietorget och Nordic Growth Market.

Studien undersöker om annonsering av nyemissioner genererar en onormal avkastning på svenska aktiemarknaden. Studiens avsikt är även att ge bättre förståelse för i vilken grad faktorer som bolagsstorlek och emissionsbelopp påverkar den onormala avkastningen. Undersökningen är av kvantitativ art och genomförs med hjälp av en eventstudie. För att besvara undersökningen beräknas den onormal avkastningen vid annonsering om nyemission. Resultatet visar att bolag som annonserar om nyemission genererar negativ onormal avkastning på eventdagen.

Denna studie jämför hur Capital Asset Pricing Model (CAPM) och Fama-French trefaktorsmodell förklarar och förutspår avkastning på en global aktiemarknad. CAPM utgår ifrån att investerarna förväntar sig en riskfri ränta adderat marknadspremien multiplicerat med företagens exponering mot marknaden. Fama-Frenchs är en utvidgning av CAPM modellen, där företagens storlek och book-to-market-värde läggs till som förklarande variabler för avkastning. Genom regressionsmodeller och prediktioner för portföljer indelade i storlek och book-to-market jämförs modellerna. Fama-French tycks vara genomgående bättre på att förklara och förutspå avkastning under perioden 1990m07-2013m02 för samtliga portföljer, förutom portföljen för stora företag med medelhögt book-to-market värde.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska pensionsfonder presterat under perioden 2005-01-01 till 2009-12-07. Detta vill vi undersöka då det sker stora förflyttningar av pensionskapital i stundande tid inom det svenska pensionssystemet. Undersökningen innehåller ett urval på 25 svenska pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper har använts i undersökningen: En aktiefond, en blandfond och två olika räntefonder. Utifrån historisk data har vi tagit fram avkastning och risk för aktuell tidsperiod hos fonderna.

Bakgrund: Runt omkring oss i samhället finns det organisationer av olika slag. De organisationer som påverkar oss mest i vårt dagliga liv är dock troligen de kommersiella. För sådana organisationer utgör ägarna en stark intressentgrupp då de tillför kapital till verksamheten och för detta kräver ersättning i form av avkastning. För många kommersiella organisationer finns det dock fler intressenter med andra krav på organisationen och dess verksamhet, till exempel måste industrier investera i reningsanläggningar för att inte släppa ut skadlig rök till omgivningen. För de flesta organisationer finns det följaktligen minst två olika måldimensioner.

Under de senaste åren har riskkapitalbranschen utgjort ett mycket aktuellt och omdiskuterat ämne i media. Genom en kvantitativ studie, med deduktivt tillämpad datainsamling, vars urval omfattar omkring två tredjedelar av de svenska riskkapitalbolagen syftar författarna till denna studie svara på följande problemformulering: Hur skiljer sig kapitalstrukturen åt mellan svenska buyoutbolag och övriga svenska riskkapitalbolag? Författarna har jämfört de finansiella nyckeltalen; soliditet, räntabilitet på totalt respektive eget kapital samt kassalikviditet, mellan riskkapitalbolag som inriktar sin verksamhet på buyoutaffärer och övriga riskkapitalbolag. För att statistiskt kunna säkerställa eventuella skillnader för respektive nyckeltal har författarna använt variansanalys. Svenska riskkapitalbolag visar, enligt denna studie, i allmänhet en mycket god soliditet.

Syftet med denna studie är att undersöka om riskkapitalbolagen på den svenska marknaden skapar högre operativ lönsamhet i de företag de förvärvar och om den är bestående på längre sikt, det vill säga efter avyttring. Studien omfattar 16 svenska företag som förvärvats av riskkapitalbolag mellan åren 1990 till 2002. Samtliga har studerats självständigt med hjälp av nyckeltalen: Rörelsemarginal, kapitalomsättningshastighet och räntabilitet på totalt kapital och har även jämförts med dess respektive bransch. Vi finner bevis för att lönsamhetsmåttet räntabilitet på totalt kapital visar endast en signifikant förbättring då hänsyn inte tas till branschen under den tid då företaget ägs av riskkapitalbolaget. Rörelsemarginalen förbättras dock signifikant både med och utan bransch.

En kvantitativ studie av incitament och avkastning på 338 aktie- och 33 hedgefonder med säte i Sverige genom att variablerna fondförmögenhet, antal fonder i fondbolaget, prestationsbaserad avgift samt prestationsbaserad lön testas mot avkastning och risk. Vi finner att en större fondförmögenhet leder till lägre avkastning, fler fonder i fondbolaget resulterar även det i lägre avkastning för fonden än för motsvarande i ett fondbolag med färre antal fonder. Vår variabel prestationsbaserad lön resulterar i lägre risk för fonden och vår variabel prestationsbaserad avgift resulterar i högre risk. Vi kan inte utifrån våra resultat fastslå att agentteorins antaganden om incitament och kontroll i svenska fonder har en avgörande roll. Däremot hittar vi effekter vilka sannolikt har sin förklaring i agentteorin men då de inte är entydiga går det inte att generalisera sambandet..

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om AP7 uppfyller sitt mål att ge sina sparare minst lika bra pension som övriga premiepensionssparareMetod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ metod. Avkastningar riskjusteras med hjälp av Treynorkvot, Sharpekvot och Jensens Alfa för att kunna jämföras mot varandra.Slutsatser:AP7:s riskjusterade avkastning ligger något under Sveriges övriga premiepensionsfonder sett till både PPM-index och genomsnittet för de nio mest valda PPM-fonderna år 2013. AP7 har presterat en sämre riskjusterad avkastning än SIXRX och en bättre riskjusterad avkastning än en svensk statsobligation sett till undersökningsperioden..

Utifrån företagens förändrade förutsättningar att redovisa sina tillgångar, då flera företag idag består av stora resurser i form av kunskap, ansåg författarna för denna studie det tänkvärt att undersöka hur företagen bemöter detta. Eftersom det dessutom inte krävs av företagen att redovisa sina kunskapstillgångar, intellektuellt kapital, och det heller inte finns någon utarbetad standard för att göra detta, kan det antas att det finns flera olika idéer om hur företagen går tillväga och varför företagen väljer att redovisa detta frivilligt. Syftet med denna studie var att ta reda på huruvida noterade läkemedelsbolag redovisar frivillig information om immateriella tillgångar i form av intellektuellt kapital i sina årsredovisningar. Eftersom uppsatsens forskningsfråga och syfte avser att granska textmaterial från börsnoterade bolag, och i detta material undersöka hur ofta immateriella tillgångar i form av intellektuell kapital omnämns, valde författarna till denna uppsats att utföra en innehållsanalys genom att studera sex börsnoterade bolag inom läkemedelbranschen och deras årsredovisningar för perioden 2006-2011. Den kategori som redovisats mest var internkapital vilket inte stämmer överens med tidigare studier, en förklaring till detta kan vara att läkemedelsbranschen har ett stort behov av ägande gällande sina stora kunskapstillgångar.

Den här studien har haft som avsikt att undersöka hur redovisning av intellektuellt kapital rapporteras av de fyra största bankerna i Sverige. Vi beskriver och analyserar vilka indikatorer bankerna fokuserar på i redovisningen av intellektuellt kapital. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att analysera den icke-finansiella delen i årsredovisningar från Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea från åren 1998, 2003 och 2008. Vi har valt att kategorisera intellektuellt kapital efter MERITUM?s definitioner av human-, struktur- och relationskapital.

För en investerare finns flera olika typer av investeringar att välja mellan där två av dessa är investmentbolag samt aktiefonder. Avkastningen för de båda alternativen bör avspegla risken vilken respektive investering besitter.Denna uppsats undersöker vilket investeringsalternativ, svenska investmentbolag eller svenska aktiefonder, som ger bäst avkastning i relation till risken för investeringen. Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns någon skillnad i risk och avkastning mellan svenska börsnoterade investmentbolag och svenska aktiefonder samt vilket av dessa två alternativ som genererar högst avkastning i förhållande till risken.Uppsatsen har valt att avgränsas till 16 stycken Sverigefonder samt 4 stycken svenska investmentbolag under perioden 1999.01.01 ? 2008.12.31. De data som använts i uppsatsen är främst kvantitativ i form av sekundärdata, men även kvalitativ i form av en intervju.

SYFTESyftet med uppsatsen är att analysera Svenska hedgefonders historiska avkastning beträffande riskjusterad avkastning och korrelation mot marknaden. Vidare studeras dessa faktorer ur ett investerarperspektiv för att undersöka huruvida Svenska hedgefonder fyller ett syfte som komplement i en marknadsportfölj. METOD Uppsatsen använder sig till största del av kvantitativ data som insamlas med hjälp av relevanta teorier. Kvalitativ data såsom intervjumaterial är ett komplement till de kvantitativa data och leder så småningom till ett större djup i analysdelen. Undersökningen gällande den historiska avkastningen för Svenska hedgefonder är uppdelad i tre olika tidsperioder.

Det är vanligt förekommande att företag låter sig leverantörsfinansieras med handelskrediter. Den internationella forskningen är omfattande rörande vilka egenskaper och förhållanden sommotiverar leverantörsfinansiering. Syftet med denna studie är att visa vilka faktorer som är bestämmande för användandet av handelskrediter i svenska små och medelstora företag. Undersökningen inriktas på att studera vilket samband lönsamhet och skuldsättning har till handelskrediter. Företags ålder och storlek studeras också i förhållande till handelskrediter.Studien genomförs med en multipel regressionsanalys där den beroende variabelnhandelskrediter representeras av leverantörsskulder.

Syftet med denna rapport var att ta reda på om det fanns en värdepremie på den svenska marknaden. Därmed var avsikten att verifiera huruvida framtida avkastning baserad på fundamentala värden, såsom den förväntade långsiktiga utdelningstillväxten och det förväntade utdelning/pris förhållandet, gav högre precision på värdepremien än framtida avkastning baserad på realiserad avkastning. Ytterligare jämfördes resultatet med vad som hade uppnåtts i en liknande studie på den amerikanska marknaden. En kvantitativ metod baserad på sekundär data användes i denna undersökning. 30 aktier noterade på den svenska A-listan och den svenska O-listan mellan 1993 och 2002 valdes ut.