Syfte: Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur elever i Är 9 i vÄr kommun beskriver gymnasieprogrammen och vilka kunskaper de har om omrÄdet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ om gymnasieprogrammen hade olika status och vilka faktorer ungdomarna tycker Àr viktigast att ta hÀnsyn till vid gymnasievalet samt om de omedvetet blir pÄverkade av genus, kulturellt kapital eller habitus. Vi ville ocksÄ studera hur de pÄverkas av varandra i sin uppfattning.Teori: I vÄr studie utgÄr vi ifrÄn en sociokulturell teori dÀr social samverkan Àr utgÄngspunkten för lÀrande och utveckling (Dysthe, 2003). BÄde social och kulturell tillhörighet spelar stor roll för individens utveckling dÄ den Àr beroende av vilken typ av miljö vi vÀxer upp och lever i. Relationer till andra mÀnniskor Àr förutsÀttning för förstÄelse och skapande av begrepp och kunskap.

Bakgrund och problem: Fondsparandet har under senaste 30 Ären ökat kraftigt i Sverige, dÀr befolkning sÄg en möjlighet till att sÀkra upp en framtid. Dagens situation angÄende information om fonderna ser ut pÄ sÄ vis att internet har möjliggjort tillgÀngligheten, vilket kan göra det svÄrt för spararen att vÀlja bland urvalet av fonderna. DÀrmed kan valet hamna pÄ att lÄta en förvaltare frÄn en av storbankerna som Handelsbanken och Swedbank att sköta fonderna. FrÄgan som författarna stÀller sig Àr frÄn vilka av de utvalda förvaltarna Handelsbanken, Swedbank och andra fondbolag som fonderna Àr mest lönsamma att investera i?Syfte: Huvudsyftet med denna undersökning Àr att se vilka av fonderna ur de valda fondgrupperna som presterat frÀmst under en femÄrsperiod och de som Àr bÀst att investera i.

För att företag ska kunna utvecklas krÀvs tillgÄng till resurser. Detta har visat vara ett betydande hinder för mindre företag eftersom det inte Àr lika lÀtt för dessa att fÄ tillgÄng till riskkapital och lÄngfristiga lÄn som det Àr för större företag. PÄ grund av detta mÄste mindre företag finna alternativa lösningar för att möta företagets finansieringsbehov. Ett alternativ Àr finansiell bootstrapping, vilket kan utgöra en viktig nyckelresurs hos företag med resursbegrÀnsningar och fungerar dÀrmed som ett substitut till andra resursanskaffningsmetoder. I enlighet med den resursbaserade teorin utgör företagens sociala samt humana kapital viktiga resurser som kan pÄverka anskaffningen av resurser via finansiell bootstrapping.Syftet med denna studie Àr att teoretiskt utveckla och empiriskt testa en modell för finansiell bootstrapping genom att beskriva anvÀndningen av finansiell bootstrapping och förklara om socialt kapital och humankapital kan pÄverka anvÀndningen av de finansiella bootstrappingmetoderna inom smÄ och stora stÀder och i sÄ fall hur de pÄverkar.

Efter en tid av stabila utdelningsnivÄer har ett flertal svenska börsnoterade bolag sÀnkt sina utdelningar under 2009. För att undersöka hur marknaden reagerar pÄ en förÀndring i utdelningsnivÄ kan utdelningars signaleffekter studeras. Syftet med studien Àr att undersöka om det föreligger ett samband mellan ett företags utdelningsnivÄ och dess signaleffekter samt att undersöka eventuella skillnader i förÀndring av utdelningsnivÄ för rÀkenskapsÄren 2007 och 2008. Vidare syftar vi Àven till att undersöka om annan information har en signaleffekt och dÀrför studeras tre kontrollvariabler; rÀntabilitet pÄ eget kapital, skuldsÀttningsgrad och kassaberedskap.Studien utgÄr frÄn teorin om den effektiva marknaden och principal-agentteorin. En kvantitativ metod har anvÀnts för att inhÀmta data frÄn 55 olika bolag frÄn Stockholmsbörsens Large-cap och Mid-cap listor.

Den 25 maj 2014 valde Sverige, likt resterande medlemslÀnder inom EU, parlamentariker till Europaparlamentet för perioden 2014-2019. Detta val tenderar att engagera lÄngt fÀrre vÀljare Àn nationella parlamentsval trots att det Àr ett av fÄ reella verktyg en vÀljare har att pÄverka EU:s arbete och inriktning. Fenomenet kan exemplifieras med Sverige som i riksdagsvalet 2010 uppnÄdde ett valdeltagande pÄ 84,63% av den röstberÀttigade befolkningen, men i valet till Europaparlamentet 2009 röstade endast 45.3%. Generellt i EU röstar 20 procentenheter fÀrre i valet till Europaparlamentet. I och med valet 2004 föll det sammanlagda valdeltagandet till under 50 % för första gÄngen.I boken ?What?s wrong with the European union & how to fix it? pÄvisar Simon Hix denna problematik och kallar Europaparlaments-valet ett ?second-order election?.

Sverige framstÀlls ofta som ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder dÀr mÀn och kvinnor har samma möjlighet till inflytande och makt. Kvinnor pÄ ledande positioner i Sverige har ökat de senast Ärtionden men nÀr det kommer till högre positioner brister kvinnor i representationen, framförallt inom det privata nÀringslivet. Lönsamhetsargumentet har ofta anvÀnds som ett skÀl för att öka andelen kvinnor i börsnoterade styrelser och företagsledning, medan studier om diversifierade styrelser visar pÄ ett blandat resultat bÄde vad gÀller lönsamhet och effektivitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka representationen av kvinnor i företagens ledning pÄ Large cap, Stockholmsbörsen men ocksÄ se pÄ hur denna representation kan förklaras samt hur mÄngfalden i styrelserna eventuellt kan utvecklas. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka om det finns ett finansiellt argument om lönsamhet som kan motivera en ökning av andelen kvinnor i bolagsstyrelserna och om andelen kvinnor i nomineringskommittéerna leder till fler kvinnliga ledamöter i bolagsstyrelserna.

Inledning och bakgrund:Fonder Ă€r en av de mest populĂ€ra sparformer i Sverige men samtidigt en av de mestomdebatterade. Fonden erbjuder en större riskspridning jĂ€mfört med andra enskildavĂ€rdepapper och genererar i regel en högre avkastning Ă€n ett sparkonto. Debatten avser alltsom oftast storleken pĂ„ fondavgifterna, som till stor del Ă€r hĂ€nförlig till typen av förvaltning; aktiveller passiv. Åsikterna huruvida storleken pĂ„ avgifterna Ă€r motiverade eller inte gĂ„r isĂ€r ochemellanĂ„t ifrĂ„gasĂ€tts Ă€ven den aktiva förvaltningen. Uppdrag granskning visade i ett reportageden 30 januari i Ă„r en undersökning som utvĂ€rderat majoriteten av de största svenska fonderna.De fann att 78 % av fonderna presterade sĂ€mre Ă€n jĂ€mförelseindex och endast 22 % bĂ€ttre Ă€nindex.

Aktiemarknadens mest grundlÀggande uppgift Àr att genom nyemissioner förmedla nytt kapital till nÀringslivet för investering och utveckling. Inveserarnas incitament till att placera nytt kapital vid nyemissioner kommer att minska om aktiekurserna inte helt Äterspeglar all tillgÀnglig information. En effektiv aktiemarknad Àr dÀrför av stor betydelse för samhÀllsekonomin. Studier om marknadseffektivitet har pÄgÄtt sedan 1950- talet. Eugen F.

Studien utreder om det Ă€r möjligt att utforma en vĂ€rdeinvesteringsstrategi utifrĂ„n ett fĂ„tal kriterier som frekvent ger bĂ€ttre avkastning Ă€n indexet SIXPRX pĂ„ de nordiska aktiemarknaderna. Genom en lĂ„ngsiktig tillbakablick mellan 1992 och 2011 har författarna utforskat möjligheterna till vĂ€rdeinvesteringar. Årsvisa portföljer om maximalt 30 aktier anvĂ€nds fo?r att besvara frĂ„gestĂ€llningen. Dessa resultat undersöks sedan statistiskt genom signifikanstest.

Att placera pengar pÄ aktiemarknaden i syfte att fÄ en god avkastning Àr för mÄnga vÀldigt attraktivt. De lite mer försiktiga vÀljer andra sÀkrare alternativ sÄsom bankkonto och rÀntepapper. Den stora skillnaden med att placera pengar i aktier Àn i rÀntepapper Àr förstÄs att det Àr högre risker i samband med aktieplaceringar. Innan en investerare vÀljer att positionera sig för aktiemarknaden sÄ Àr det av stort intresse att kunna vÀrdera om börsen Àr sunt prissatt. Att placera pengar pÄ en kraftigt övervÀrderad börs kan fÄ olyckliga följder för den enskildes ekonomi.

Uppsatsen Àr en studie av Islamic Center i Malmö och dess nÀtverk och syftar till att förstÄ hur religiösa föreningar pÄverkar förutsÀttningarna för ekonomisk integration. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer som huvudkÀlla, sÄvÀl intervjuer med individer pÄ Islamic Center som andra personer som pÄ olika sÀtt arbetar med och har insyn i organisationen. Den har frÀmst baserats pÄ teori kring socialt kapital och nÀtverksbyggande som viktiga förutsÀttningar för ekonomisk integration. De viktigaste slutsatserna med uppsatsen anser vi vara att ideella/idéburna organisationer har nÄgot att bidra med till de offentliga institutioner som skall hjÀlpa folk in i arbetslivet. Samtidigt sÄ mÄste de ideella/idéburna organisationerna sjÀlva vara beredda att anpassa sig till det regelverk som offentliga institutioner lyder under för att kunna fÄ ta del av det arbetet.

Sammanfattning Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar/VÀxjö, ekonomistyrning, Kurskod, 2FE90E VT 2011  Författare: Ann-Louise Adolfsson Karlsson, Kristina Svanberg,Lennart StrandHandledare: Anders JerrelingTitel: SmÄföretagens finansiering vid ökat kapitalbehov.Bakgrund:Regeringens mÄl Àr att fler ska vÄga starta egna företag och att fler företagare ska vÄga satsa för att vÀxa. I Lissabonprogrammet stÄr det att man vill skapa ett europeiskt mervÀrde dÀr smÄ och medelstora företag mÄste fÄ bÀttre tillgÄng till kapital och lÄn sÄ att de kan utveckla hela sin potential. Vi har via tidigare forskning och egna erfarenheter sett att smÄföretag ofta har svÄrt att hitta rÀtt finansieringsform. Syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva hur vÄra undersökta smÄföretag finansierar sitt ökade kapitalbehov samt att beskriva de finansieringsproblem företagen upplever.I huvudsyftet ingÄr följande frÄgestÀllningar:?Hur finansierar smÄföretag sitt ökade kapitalbehov???Vilka finansieringssvÄrigheter har smÄföretag i Sverige vid ett ökat kapitalbehov?? AvgrÀnsningar: Vi har undersökt tre svenska smÄföretag för att se hur de finansierar sin verksamhet och vilka finansieringssvÄrigheter de upplever.Metod: Vi har genomfört en flerfallstudie med tre smÄföretag. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer bestÄende av en serie öppna frÄgor som bygger pÄ en förutbestÀmd intervjuguide kring vÄrt tema.

Matkompaniet Àr en grossist och importör av livsmedel. De köper in produkter frÄn helavÀrlden men framförallt stora mÀngder ifrÄn Asien. Idag har Matkompaniet ett överbelastatlager med för mycket bundet kapital. För att bibehÄlla de konkurrenskraftiga priser som dehar idag mÄste lagret minskas, inte bara för det kapital som det binder utan Àven för deextrakostnader som det medför dÄ de mÄste hyra ett externt lager.Av sex insamlade lagersaldon spridda bakÄt i tiden kunde det utlÀsas att det fanns ett antalartiklar som hade ett vÀldigt högt lagersaldo. De berÀknades att tÀcka förvÀntad efterfrÄgalÄngt fram i tiden.

Aktiemarknadens mest grundlÀggande uppgift Àr att genom nyemissioner förmedla nytt kapital till nÀringslivet för investering och utveckling. Inveserarnas incitament till att placera nytt kapital vid nyemissioner kommer att minska om aktiekurserna inte helt Äterspeglar all tillgÀnglig information. En effektiv aktiemarknad Àr dÀrför av stor betydelse för samhÀllsekonomin. Studier om marknadseffektivitet har pÄgÄtt sedan 1950- talet. Eugen F.

Syfte: Att nÄ förstÄelse för relationen mellan en byrÄ och en kund genom att analysera förestÀllningen om marknadsföring och reklam som nÄgot kreativt, samt beslutsfattande och makt i den kreativa processen.FrÄgestÀllningar: Vilken roll spelar förestÀllningen om marknadsföring och reklam som nÄgot kreativt i relationen mellan marknadsavdelning och reklambyrÄ, framförallt gÀllande beslut fattade i kreativa processer? Vari ligger makten över de kreativa besluten, och hur gestaltas den?Metod: Kvalitativ, tolkande metod baserad pÄ intervjuer och autoetnografiSlutsats: Vi har funnit att förestÀllningen om reklambyrÄer som kreativa spelar stor roll i relation till kunden. Framförallt relaterat till vad vi valt att kalla kreativt kapital. Detta fungerar som ett sÀtt för byrÄn att erövra status och anseende pÄ fÀltet, och samtidigt bygga tillit och legitimitet hos kunden. Vi har Àven funnit att den formella makten ligger hos kunden, men byrÄn sitter pÄ en inte oansenlig indirekt makt genom att vÀlja vad som presenteras för kunden.