Antalet aktiva investerare har under senare tid ökat pÄ de finansiella marknaderna. I takt med detta har ett vÀxande intresse för börsen gett rum för nya informationskanaler. Den kostnadsfria information och de rekommendationer som en investerare har möjlighet att ta del av har kritiserats. Kvaliteten och objektiviteten har betvivlats som ett resultat av ett vÀxande antal rekommendationer i media och uppmÀrksamhet bland investerare.MÄnga som investerar har nÄgon gÄng oroat sig över att investera rÀtt. DÀrför kan man frÄga sig sjÀlv om de rekommendationer som vi intar frÄn affÀrstidningar och Internet har nÄgot vÀrde för investerare.

ABSTRACT Titel: Avkastningskrav i allmÀnnyttiga bostadsaktiebolag NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Fredrik Bokedal & Robert Ehrling Handledare: Peter Lindberg Datum: 2014 ? Augusti Syfte: I samband med den lagÀndring som skedde 2011 Àndrades principerna för hur de allmÀnnyttiga bostadsbolagen skall bedriva sin verksamhet. Numera stÀlls krav pÄ affÀrsmÀssighet och att bolagen ska tillÀmpa lÄngsiktiga avkastningskrav pÄ verksamheten. UtifrÄn de nya principerna ansÄg vi att det var intressant att undersöka hur de allmÀnnyttiga bostadsbolagen har tagit till sig detta och att ingen tidigare studie har behandlat de stÀllda nivÄerna pÄ avkastning i avkastningskraven och hur vÀl de uppfyller avkastningskraven. Syftet med studien Àr att undersöka vilka allmÀnnyttiga bostadsbolag som har avkastningskrav samt hur de Àr formulerade.

Bakgrund: PĂ„ senare Ă„r sparar nĂ€stan alla svenskar mer aktivt och den positiva utvecklingen pĂ„ aktier har gjort att allt fler aktiesparare lockats in i aktiemarknaden. Detta har bidragit till att aktier blivit den frĂ€msta tillgĂ„ngen för sparare. Ägandet av aktier Ă€r förknippat med har medfört flertalet risker dĂ„ det finns en risk att aktiekurserna kan falla. Flertalet investerare har en diffus uppfattning om vilka risker som tas. Identifierar aktiespararen riskerna med aktiesparandet sĂ„ förbĂ€ttras förutsĂ€ttningarna för en bra avkastning.

The business world of today is characterized by the fact that knowledge plays a far greater role than it did before in the companies? production. In many companies, the human resources constitute the main part of the total assets. It can for example be the employees? knowledge, competence or power of initiative.

Min uppsats behandlar frÄgan om det Àr möjligt och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt en högutbildad frÄnvarande förÀlder kan bidra med frÀmst kulturellt kapital som Àr av betydelse för barnets övergÄng till högre studier. Jag stÀller mig Àven frÄgan pÄ vilket sÀtt detta i sÄdana fall pÄverkar barnets habitus. Tidigare studier tar sÀllan hÀnsyn till den frÄnvarande högutbildade förÀlderns möjligheter att pÄverka sitt barn i dess eventuella övergÄng till högre studier nÀr det gÀller att förklara varför vissa barn och inte andra övergÄr till högre studier. För att nÀrmare undersöka har jag utfört tre stycken semistrukturerade intervjuer dÀr intervjupersonerna fÄtt delge sina livsberÀttelser. Intervjuerna bygger pÄ tre olika teman; uppvÀxtförhÄllanden, klasstillhörighet samt överskridanden av klassgrÀnser.

I min undersökning granskar jag tillsÀttandet av församlingstjÀnster, sÄsom pastor, församlingsförestÄndare, Àldste etc., och ledarskapsfrÄgor inom den svenska pingströrelsen.FrÄgestÀllningarna, vilka har besvarats med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, observationer och skriftliga frÄgestÀllningar via e-post, Àr hur och av vem/vilka kallas och görs urvalet avsökande till en församlingstjÀnst? Vidare frÄgas: Àr utbildning avgörande för att erhÄlla en tjÀnst och hur ser man pÄ Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium (PTS) och spelar sociala nÀtverk nÄgon roll vid en urvals- och tillsÀttandeprocess samt och hur ser aktiva ledare inom pingströrelsen pÄ ledarskap idag? Förutom dessa ovannÀmnda frÄgestÀllningar Àr ett annat syfte att, utifrÄn Pierre Bourdieus fÀltbegrepp (fÀlt, habitus och kapital) ochförklaringsmodellen sociala nÀtverk, undersöka och kartlÀgga om den svenskapingströrelsen ett autonomt religiöst fÀlt. Undersökningens resultat uppvisar att Bourdieus teorier bÄde bidrar med förstÄelse för och att de förklarar hur och av vem/vilka som kallar kandidater till församlingar och hur tillsÀttande av tjÀnster görs samt vad som avgör om enperson skall erbjudas tilltrÀde. FÀlt- och kapitalteorierna, samt förklaringsmodellen sociala nÀtverk, klarlÀgger Àven rÄdande attityder och tillÀmpning angÄende utbildning, ledarskapssyn samt explicit kartlÀgger att den svenska pingströrelsen Àr ett religiöst, implicit heterogent, autonomt fÀlt..

Examensarbetet sammanfattar de mekanismer som binder kapital i den speciella miljö som rÄder i företagets gasturbintillverkning. De pÄgÄende verksamhetsutvecklande ÄtgÀrderna recenseras ur ett kapitalbindningsperspektiv och rekommendationer inför det fortsatta kapitalbindningsarbetet hos företaget presenteras. Rapporten visar Àven hur gÀngse mÀtmetoder och nyckeltal behöver anpassas för de lÄnga ledtiderna och den höga grad av kundanpassning som företagets produkter kÀnnetecknas av..

Syfet Àr att belysa hur det intellektuella kapitalet pÄverkas av företags olika metoder nÀr de knyter till sig kunskap geonom tillskott av talanger, bÀttre allokering av talangerna eller lÄter leverantör tillhandahÄlla talangerna. Metoden bestÄr av 2 fysiska och 6 telefonintervjuer med personer som har god insikt i respektive organisations personalpolitik. Företagen befinner sig inte i samma bransch men har den gemensamma nÀmnaren att vara humankapitalintensiva. Uppsatsen Àr baserad pÄ en abduktiv forskningsprocess som till grunden Àr explorativ dÄ belysandet utav talangtillgÄngen inte varit given frÄn början. Uppsatsens slutsatser utgörs av en förklaring till hur IK pÄverkas av företags metoder nÀr de knyter till sig kunskap.

SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur AP-konvertibeln, mezzanine och sÀljarrevers fungerar i praktiken samt i förhÄllande till varandra. Det Àr Àven att skapa ett beslutsunderlag för förvÀrvaren och banken vid val av mellanfinansiering i samband med ett företagsförvÀrv. Intentionen Àr att bidra med en skriftlig jÀmförelse som kan vara till anvÀndning för finansiÀrer av mellanfinansiering. PROBLEM: NÀr ett företagsförvÀrv ska genomföras uppkommer ett problem för köparen gÀllande hur förvÀrvet ska finansieras. Ett företagsförvÀrv Àr i allmÀnhet kapitalkrÀvande och det Àr dÀrför vanligtvis inte tillrÀckligt med den finansiering som tillhandahÄllas frÄn investerare av eget kapital.

Denna uppsats bygger pÄ en utvÀrdering av leaderverksamheten i Blekinge, Halland och SkÄne lÀn, som jag genomförde tillsammans med Lina Brinte under hösten 2013. UtvÀrderingen var bestÀlld av leaderomrÄdena i Region Syd, som ville ta fram underlag för hur metoden fungerat under programperioden 2007-2013 i syfte att anvÀnda resultatet till strategiframtagandet inför kommande leaderperiod. Leader Àr ett av EU:s verktyg för att skapa landsbygdsutveckling, dÀr underifrÄnperspektivet beaktas. Leader, som metod, fungerar bra i Region Syd och projektÀgarna Àr överlag mycket nöjda med arbetssÀttet som Leader innebÀr. Leaders viktigaste resultat Àr kvalitativa mervÀrden av typen engagemang, stÀrkt socialt kapital, ökad stolthet och samverkan som skapas genom projekten. Dessa vÀrden Àr svÄra att sÀtta ett ekonomiskt vÀrde pÄ och det behövs dÀrför nya system för att hÀvda dessa vÀrden i slutrapporterna, likvÀl som ekonomiska vÀrden. Genom att belysa dessa vÀrden och framhÄlla den nytta dessa gör, som till exempel sÀnka ohÀlsotalet bland befolkningen, öka den lokala nyttan och effektiviseringen samt skapa samverkan inom och utanför leaderomrÄdet, skulle vÀrdena fÄ högre stÀllning nÀr man berÀknar vad leaderarbetet tillfört.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trÀtt i kraft och denna har betytt att ett antal förÀndringar har skett i företagens redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner. Den del av revideringen som frÀmst varit under debatt Àr borttagandet av den sÄ kallade korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, nÄgot som nu inte Àr möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och pÄverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband gÄr att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgÀngliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt tidigare Ärs val av metod vid redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner pÄverkat företagens egna kapital i förhÄllande till dess pensionsskuld, och hur detta pÄverkats av revideringen av IAS 19.

ABSTRACT Titel: Avkastningskrav i allmÀnnyttiga bostadsaktiebolag NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Fredrik Bokedal & Robert Ehrling Handledare: Peter Lindberg Datum: 2014 ? Augusti Syfte: I samband med den lagÀndring som skedde 2011 Àndrades principerna för hur de allmÀnnyttiga bostadsbolagen skall bedriva sin verksamhet. Numera stÀlls krav pÄ affÀrsmÀssighet och att bolagen ska tillÀmpa lÄngsiktiga avkastningskrav pÄ verksamheten. UtifrÄn de nya principerna ansÄg vi att det var intressant att undersöka hur de allmÀnnyttiga bostadsbolagen har tagit till sig detta och att ingen tidigare studie har behandlat de stÀllda nivÄerna pÄ avkastning i avkastningskraven och hur vÀl de uppfyller avkastningskraven. Syftet med studien Àr att undersöka vilka allmÀnnyttiga bostadsbolag som har avkastningskrav samt hur de Àr formulerade.

Bakgrund: Efter införandet av IAS 40 ska nu fastighetsbolagen vÀrdera sina fastigheter till verkligt vÀrde och visa de i sina Ärsredovisningar. Detta kan ge ett antal problem om inte företagen kan ta till sig nya regler i praktiken. Justeringarna som företagen blir tvungna att göra kommer att pÄverka deras eget kapital, resultatrÀkning och balansrÀkning. NÄgra företag kommer att fÄ stora justeringar och andra mindre.Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen Àr att analysera vilka effekter redovisningsstandarden IAS 40 fÄr pÄ de svenska fastighetsbolagens Ärsredovisningar. Ett del syfte Àr att visa vad skillnaderna i redovisningen beror pÄ.Metod: Vi anvÀnder oss av bÄde kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik.

HyressÀttningen i Sverige har de senaste decennierna utstÄtt kritik för sin icke-konkreta struktur. Som svar, infördes Är 2003 en ny modell för hyresprissÀttning av lÀgenheter i Malmö. Modellen fick namnet Malmömodellen och bestÄr av 180 parametrar som vÀrderar lÀgenheter utifrÄn standard och lÀge. ParametervÀrden kombinerat med typ och yta av lÀgenhet definierar riktlinjen för vilken hyra fastighetsÀgare har rÀtt att debitera hyresgÀsten.Malmömodellen har givit en vÀldefinierad utgÄngspunkt för hyressÀttning men ocksÄ tydliggjort var extra intÀkter kan genereras genom investeringar i befintliga fastighetsbestÄnd - via sÄ kallade standardhöjningar. Investeringarna vÀrderas enligt Malmömodellen i proportion till lÀgenhetens storlek.Fastighetsbranschen, som kÀnnetecknas av lÄngsiktig förvaltning har i allmÀnhet inte insett modellens fulla vÀrde.