Bland de som invandrar till och försöker bosÀtta sig i Sverige, finns en stor grupp mÀnniskor som Àr vÀlutbildade redan i sitt hemland. Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera dessas, invandrade akademikers, upplevelser pÄ vÀg in pÄ den svenska arbetsmarknaden, samt att ta reda pÄ vad invandrade akademiker önskar för stöd i detta. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ undersökningsmetod och genomfört semistrukturerade intervjuer med sju invandrade akademiker. Resultatet analyserades utifrÄn Donald E. Supers ?minicycle?, en del av livsregnbÄgeteorin, rollkonflikt och rollförlust, samt Pierre Bourdieus begrepp kapital. Flytten till Sverige medförde en ?minicycle? i invandrade akademikers karriÀrutveckling.

Syftet med detta examensarbete Àr att optimera produktionen för högst lönsamhet för den planerade vindkraftsparken HÀstkullen i HÀrnösand och TimrÄ kommuner. Arbetet har utförts för SCA Energy i Sundsvall. SCA projekterar vindkraftsparken HÀstkullen i samarbete med EON.Vid en satsning för etablering av en vindkraftspark krÀvs investering pÄ miljardbelopp. Det Àr dÀrför viktigt att sÀkerstÀlla att investeringen pÄ sikt blir lönsam. För att kunna göra denna uppskattning krÀvs det noggranna produktionsberÀkningar med tillgÄng till ett Ärs komplett vinddata.Det program som anvÀnts för att simulera produktionsberÀkningarna Àr WindPRO.

Vilka var de viktigaste faktorerna till att fyra individer lyckades bryta med sin kriminella bakgrund? Samtliga informanter studien bygger pa? a?r medlemmar i en organisation som hja?lper individer med en bakgrund kantad av kriminalitet och droger tillbaka ut i det konventionella samha?llet. Informanterna valdes ut genom en kombination av sno?bollsurval och bekva?mlighetsurval. Studien baseras pa? narrativa djupintervjuer samt deltagande observationer.

Den hÀr uppsatsen handlar om mobbning pÄ gymnasiet. Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstÄ hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares förestÀllningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnÄ syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor i StockholmsomrÄdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning pÄ gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning.

Denna studie prövar och utvecklar tvÄ dominerande teorier om civilsamhÀllets roll för demokratiutveckling genom att belysa det avvikande fallet Hizbollah i Libanon. Teorierna representeras dels av Robert Putnams teori om civilsamhÀllet som en arena dÀr socialt kapital och tillit skapas mellan medborgare, och dels av Jean Cohen och Andrew Aratos teori som ser civilsamhÀllet som en inflytandekanal mellan medborgare och staten respektive det ekonomiska och politiska samhÀllet. Analysen bestÄr i en studie av Hizbollahs verksamhet genom linsen pÄ de tvÄ teorikomplexen för att pröva och jÀmföra dessas förklaringskraft för olika aspekter av Hizbollahs civilsamhÀllesarbete och dess uttryck för demokratisering. Med hjÀlp av denna analys avser uppsatsen sedan att dra slutsatser kring styrkorna och svagheterna med de anvÀnda teorierna utifrÄn hur vÀl de förmÄr svara mot ett fall i en icke vÀsterlÀndsk och odemokratisk kontext och pÄ sÄ sÀtt komplettera och utvidga dessa med alternativa förklaringsmodeller.Studien visar att Putnams teori endast har viss begrÀnsad förklaringskraft för fenomenet Hizbollah, och finner istÀllet en mer tillfredstÀllande teori i Cohen & Aratos verk p.g.a. dess syn pÄ civilsamhÀllet som en kanal för sociala rörelser i kraft att framtvinga politisk förÀndring.

Problemformulering: Hur kan arbetsmiljön i dess fysiska och sociala form stödja och stimulera kunskapsarbetaren till kreativt tÀnkande, samt till att skapa och sprida ny kunskap i ett vÀrdeskapande syfte? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida arbetsmiljön i en fysisk och social bemÀrkelse kan leda till att humankapitalet utvecklas och undgÄr att eroderas. PÄ sÄ sÀtt ser vi hur arbetsmiljön, som en del av det strukturella kapitalet, bidrar till att humankapitalet kan befrÀmjas till en vÀrdeskapande process. Metod: Inom ramarna för det abduktiva angreppssÀttet och den kvalitativa undersökningsmetoden bygger vi upp den empiriska undersökningen utifrÄn tvÄ fallstudier av verksamheterna VÀxthuset och Designcentrum. Slutsatser: VÄr slutsats betrÀffande den fysiska miljön Àr att rekvisit som ljus och ljussÀttning, ljud samt luft och temperatur har en direkt pÄverkan pÄ vÀlbefinnandet och kreativt tÀnkande, medan naturinslag och fÀrg pÄverkar indirekt och Àr mer beroende av individuella förutsÀttningar.

Denna studie undersöker effekten pĂ„ svenska företags balans- och resultatrĂ€kning, och i förlĂ€ngningen finansiella nyckeltal, om förslaget till ny redovisningsstandard för leasing skulle implementeras i dess nuvarande form. Tidigare forskning har visat en tydlig effekt pĂ„ de nyckeltal vilka mĂ€ter förĂ€ndringar i företags kostnadsstruktur samt struktur pĂ„ balansrĂ€kningen medan nyckeltal vilka mĂ€ter lönsamhet och vĂ€rdering pĂ„verkas i liten utstrĂ€ckning. Undersökningen genomförs genom en kapitalisering av den operationella leasing företag idag anger i noterna i den finansiella rapporteringen och kapitaliseringen sker genom anvĂ€ndning av den konstruktiva kapitaliseringsmetod som utvecklats av Imhoff et al (1991) och senare vidareutvecklats av FĂŒlbier et al (2008). Urvalet baseras pĂ„ svenska företag pĂ„ OMX Stockholm Large Cap, dĂ„ ingen tidigare akademisk forskning undersökt effekten pĂ„ den svenska marknaden. Studiens resultat visar en signifikant förĂ€ndring pĂ„ företags skuldsĂ€ttningsgrad och rĂ€ntabilitet pĂ„ totalt kapital medan vinst per aktie och P/E talet pĂ„verkas i mycket liten utstrĂ€ckning, vilket Ă€r i linje med tidigare forskning.

Problemformulering: Bakgrunden till vÄr uppsats startade nÀr vi sjÀlva började söka extrajobb vid sidan av studierna och upptÀckte ganska snart att de flesta jobb av intresse som var vakanta pÄ arbetsmarknaden gick att söka via bemanningsföretag. DÀrför blev vi intresserade av att fÄ veta varför företag vÀljer att gÄ via bemanningsföretag istÀllet för att anstÀlla sjÀlva. Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ reda pÄ hur företag ser pÄ de kostnader som uppstÄr vid inhyrning av personal. Metod: I det hÀr avsnittet kommer vi att presentera vÄrt val av metod. Vi kommer att berÀtta utförligt hur vi ska gÄ tillvÀga för att genomföra vÄr undersökning.

Uppsatsen Àr ett försök att applicera kulturvetenskaplig teori pÄ en kontemporÀr subkultur. PÄ sÄ sÀtt kan den avkodas och dess kopplingar till samhÀllstendenser kan belysas. Tesen Àr att hipsterismen innehÄller element som utmanar sÀttet vi vanligtvis tolkar och förstÄr ungdomskulturer pÄ. Vidare visar forskningen att hipsterismen Àr ett resultat av nÀstan 40 Är av nyliberal kapitalistisk utveckling, kombinerat med gentrifiering, konsumtionsvanor, kulturellt kapital och subkultur..

Vi har undersökt relationen mellan VD-Àgande och företags aktiekurser pÄ Stockholmsbörsen mellan Ären 2002-2007. Denna undersökning har visat pÄ varierande resultat beroende pÄ hur portföljerna Àr viktade. Genom att titta pÄ avkastningen hos de likaviktade portföljerna, har den med högst VD-Àgande haft högst ren avkastning. Detta har vi dock inte kunnat sÀkerstÀlla rent statistiskt. DÀremot kan vi pÄvisa att Sharpe-kvoten har varit högre för bolag med högt VD-innehav i aggregerade portföljer för hela testperioden.

Tanken med detta examensarbete var att ta reda pÄ hur VÀderstad beskriver sitt varumÀrke och sedan jÀmföra detta mot hur kunder uppfattar företagets varumÀrke. MÄlet var att kunna ge VÀderstad en indikation pÄ om de lyckats med sin föresats eller inte. Som metod till detta examensarbete anvÀndes intervjuer och det intervjuades 18 lantbrukare samt för att kunna jÀmföra intervjuades Àven Bo Stark (Àgare). Arbetet avgrÀnsades till lantbrukare som var verksamma i SkÄne och att de hade investerat i en maskin frÄn VÀderstad Ären 2011 och 2012. Uppsatsen behandlar Àven frÄgan vad ett varumÀrke Àr för samt vad varumÀrkesupplevelse innebÀr. d.v.s. att information tas in pÄ olika sÀtt sÄsom informationssökning, inköpstillfÀlle och anvÀndande samt att under dessa mötestillfÀllen utsÀtts kunden för varumÀrkesspecifika stimuli det Àr viktigt för företagen att vÄrda dessa mötesplatser och lÀgga minst lika mycket resurser som man gör pÄ annonsering.

En av grundskolans uppgifter Àr att bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begrÀnsas av den egna klassbakgrunden. DÀrmed lÀggs ett stort ansvar pÄ skolan, och indirekt ett ansvar pÄ studie- och yrkesvÀgledarna. UtifrÄn detta Àr syftet med denna studie att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan hjÀlper elever att inte begrÀnsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval, samt att analysera huruvida detta arbetssÀtt utmanar eller reproducerar rÄdande klasstrukturer. För att fÄ svar pÄ detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvÀgledare som arbetar pÄ skolor som skiljer sig Ät vad gÀller elevernas förÀldrars utbildningsnivÄ. Analysen bygger Hodkinson och Sparkes careershipteoris begrepp kapital, habitus, handlingshorisont och pragmatisk rationalitet. Resultatet visar att studie- och yrkesvÀgledarna försöker arbeta med att öka elevernas kunskap om sin kontext, öka deras mottaglighet för nya yrken, ge dem kunskap om omvÀrlden samt ökat sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla. Studie- och yrkesvÀgledarna arbetar alla med nÄgon av dessa saker men de uttrycker att de hade velat arbeta med fler delar om de hade haft mer resurser.

NyanlÀnda elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjÀlp av intervjuer med nyanlÀnda elever och skolpersonal Àr det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlÀnda elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet Àr Àven att se i vilken utstrÀckning skolorna tillÀmpar och strÀvar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvÀrdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlÀnda eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Denna undersöknings syfte har varit att utreda nÀr och hur subkulturen klubbkultur vÀxte fram i Malmö, vilka som tog den hit, vad som dÄ definierade kulturen och hur detta skiljer sig frÄn idag.Ytterligare syfte har varit att undersöka hur klubbkulturen som sÀgs genomsyras av en universal jÀmlikhet, pÄ olika sÀtt, sÄvÀl inkluderat som exkluderat mÀnniskor frÄn att delta i den. Genom kvalitativa intervjuer med sju aktörer aktiva inom klubbkulturen under det sena Ättiotalet och tidiga nittiotalet, men ocksÄ genom min egen bakgrund som besökare, arrangör och DJ, mÄlar detta arbete med hjÀlp av muntlig historia, ett kulturanalytiskt perspektiv och med Sarah Thorntons teorier om klubbkultur och subkulturellt kapital upp historien av hur Malmös klubbkultur vÀxt fram samt de viktiga faktorer som definierade den och pÄ vilka sÀtt kulturen bÄde exkluderade och inkluderade. Resultatet berÀttar en historia om en ny upprorisk motkultur som under det tidiga nittiotalet utvecklades frÄn att ha varit en brett inkluderande, men samtidigt en underjordisk gör-det-sjÀlv-kultur, till att bland annat genom tyst exkludering i form av nischade smakgemenskaper och konsumtionssymboler, utvecklas till en uppdelad kultur som inte bara positionerade sig mot det sÄ kallade mainstreamsamhÀllet utan Àven mot andra klubbkulturer..

Background: What is a share and what determines the value of a company? This is a constant issue that many in the financial world are facing. Many argue that there has been some decoupling between stock valuation and how the company in question is developing operationally after the financial crisis that the world faced during 2008-2009.Problem: It is important to distinguish between the company and the share. A company that is good and well maintained may not be worth buying only because of it. The share is judged by other elements also.