ForskningsfrÄgor: Vilka olika investeringsalternativ finns för privatpersoner attinvestera i Cleantech och kan dessa alternativ utvecklas gynnsamtför sÄvÀl privata investerare som Cleantechmarknaden?Vilken instÀllning har marknadsaktörer till att arbeta för en sÄdanutveckling?Metod: Studien Àr av kvalitativ natur och baseras frÀmst pÄ primÀrdatafrÄn de intervjuer som genomförts med elva olika marknadsaktöreroch intressenter, vilka presenteras i arbetet. Studien utgÄr frÄn denvetenskapliga metoden fronesis som föresprÄkar etik och praxisvilket medför ett stÀndigt utbyte mellan det generella och det merkonkreta. Fronesis gÄr ut pÄ att skapa sig en förmÄga att reflekteraöver hur vi kan Àndra pÄ företeelser som förbÀttrar vÄrlevnadsstandard.Teoretiska begrepp: För att besvara forskningsfrÄgorna och följa studiens utvaldavetenskapliga metoder, krÀvs ett antal teoretiska begrepp. Studienhar tvÄ huvudsakliga parter i Ätanke - Cleantechmarknaden Ä enasidan samt privata investerare Ä andra sidan.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns samband mellan mÀngden frivillig information i Ärsredovisningar och tio variabler. De tio variablerna utgörs av antal aktieÀgare, aktieomsÀttning pÄ Stockholmsbörsen, antal börsnoteringar, antal Är företaget har varit noterat pÄ Stockholmsbörsen, antal anstÀllda, omsÀttning, bransch, skuldsÀttningsgrad, rÀntabilitet pÄ eget kapital och P/E-tal. Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt. UtifrÄn de valda teorierna har vi bildat hypoteser avseende mÀngden frivillig information och de ovan beskrivna variablerna. Genom statistisk sambandsanalys har vi undersökt om vÄra antaganden var korrekta eller ej.

Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trÀtt i kraft och denna har betytt att ett antal förÀndringar har skett i företagens redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner. Den del av revideringen som frÀmst varit under debatt Àr borttagandet av den sÄ kallade korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, nÄgot som nu inte Àr möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och pÄverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband gÄr att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgÀngliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt tidigare Ärs val av metod vid redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner pÄverkat företagens egna kapital i förhÄllande till dess pensionsskuld, och hur detta pÄverkats av revideringen av IAS 19.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det finns ett samband mellan företagets skuldsĂ€ttningsgrad och förĂ€ndring i rĂ€ntabiliteten pĂ„ totalt kapital. Syftet Ă€r ocksĂ„ att undersöka vilket mĂ„tt av förĂ€ndring som bĂ€st kan förklara förĂ€ndringar i den finansiella risken. Teorin hĂ€mtas frĂ„n professor Sven-Erik Johansson som i boken Företagets lönsamhet, finansiering och tillvĂ€xt, framför tesen om att företag bör justera sin skuldsĂ€ttningsgrad efter sin affĂ€rsrisk. AffĂ€rsrisken hĂ€rleds frĂ„n hĂ€vstĂ„ngsformeln och betecknas sĂ„ledes som ∆Rt. För att testa denna teori har författarna gjort en omfattande datainsamling av samtliga A-listenoterade företags resultat- och balansrĂ€kningar under Ă„ren 1980-2002.

I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka hur arbetsgivare ser pÄ nÀtverk vid rekrytering. För att undersöka Àmnet utvecklades Àven tre forskningsfrÄgor. Hur definierar rekryterare nÀtverk, pÄ vilket sÀtt anser arbetsgivare att en arbetssökande sociala nÀtverk har för betydelse vid rekrytering och hur bedömer/graderar arbetsgivare de arbetssökandes sociala nÀtverk vid rekrytering? Dessa frÄgor utgjorde Àven de genomgÄende temana i uppsatsen som formade bÄde intervjuguiden och resultatet. För den teoretiska bakgrunden presenteras teorier om socialt kapital pÄ en individuell nivÄ samt rekryteringsprocesser ur ett bedömningsperspektiv.

I denna uppsats har vi undersökt hur man kan vÀrdera en Internet-community. Vi har genomfört intervjuer med tre fallföretag, Glife, Lunarstorm samt Stallet.se. UtfrÄn dessa intervjuer samt den analys vi gjort har vi utformat en möjlig vÀrderingsmodell för Internet-communities..

I denna uppsats undersöks huruvida ungdomar anser sig pÄverkas av sina förÀldrar nÀr de gör sina gymnasieval och dessutom om det finns nÄgra skillnader i denna eventuella pÄverkan beroende pÄ vid vilken skola eller vilken inriktning ungdomarna studerar vid. Undersökningen har gjorts med ungdomar som studerar vid Ärskurs tre vid tvÄ gymnasieskolor, en friskola samt en naturbruksskola. Den metod som anvÀndes var bÄde en kvalitativ en kvantitativ metod, detta i form av intervjuer och enkÀter, vilket innebÀr en metodtriangulering. Som teoretiskt perspektiv anvÀndes Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fÀlt för att se om det har nÄgon betydelse för hur ungdomar vÀljer, hur deras förÀldrar eventuellt pÄverkar dem och om det har nÄgon betydelse för eventuella skillnader som kan finnas mellan hur ungdomar vid olika skolor eller inriktningar vÀljer. Sedan finns Àven en förförstÄelse angÄende att det finns en skillnad i hur ungdomar har pÄverkats av sina förÀldrar beroende pÄ vid vilken skola eller inriktning de studerar.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka om fastighetsaktier Àr en sÀker investering eller inte samt kan det vara ett alternativt sparande, istÀllet för statsobligationer nÀr en sÀker lÄngsiktig investering efterfrÄgas. För att avgöra om fastighetsaktierna Àr sÀkra aktier anvÀnds marknadsportföljen som referens pÄ vad som ska anses vara en sÀker aktie. Genom att anvÀnda CAPM ansatsen kunde tillgÄngarna jÀmföras Ät. Resultaten frÄn analysen tyder pÄ att det inte gÄr att sÀga att fastighetsaktierna Àr sÀkrare Àn marknadsportföljen samt att de inte tycks vara ett bÀttre alternativ Àn statsobligationer pÄ lÄngsikt..

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Bakgrund: Den 20:e april 2010 intrÀffade en explosion pÄ BP:s oljeplattform Deepwater Horizon i Mexikanska Golfen. Explosionen uppstod pÄ grund av metangas som under högt tryck expanderade pÄ plattformen och sedan antÀndes. Detta ledde senare till att oljeplattformen sjönk och ett stort okontrollerat oljelÀckage uppstod pÄ cirka 1500 meters djup.          Att explosionen i den mexikanska golfen har pÄverkat BP negativt och varit mycket kostsamt för företaget Àr uppenbart, börskursen hade som mest sjunkit med cirka 60 procent. Det kan vara intressant att undersöka huruvida denna katastrof, utlöst av en enskild aktör, ocksÄ har spridit sig över till andra aktörer i Olja & Gas sektorn.Syfte: Syftet med denna C-uppsats Àr att undersöka huruvida BP:s katastrof i den Mexikanska golfen har pÄverkat andra aktörer i samma sektor (Olja & Gas sektorn).Metod: SekundÀrdata presenteras som en kvantitativ ansats i form av siffror och för att kunna dra slutsatserna anvÀnder vi oss av en deduktiv ansats.I denna studie tillÀmpas en metodikteknik i form av en eventstudie, dÀr berÀkningar av den abnorma och förvÀntade avkastningen baseras pÄ marknadsmodellen. Vidare har tvÄ hypoteser testats, dÀr syftet med Hypotes I Àr att pröva huruvida information om hÀndelsen i den Mexikanska Golfen pÄverkar andra företag i samma sektor som BP.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nÀtverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvÄra respektive frÀmja upprÀttande av sociala nÀtverk. I studien anvÀndes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i Äldrarna 17-18. Under intervjuerna anvÀnde vi oss av visuell elicitering i form av en nÀtverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nÀtverksteori, socialantropologisk nÀtverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar pÄ att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nÀtverk i Sverige som de kan vÀnda sig till för sÄvÀl kÀnslomÀssigt som praktiskt stöd. Deras sociala nÀtverk bestÄr frÀmst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem sjÀlva, alternativt annan etnicitet Àn svensk.

Alla aktiebolag Àr i skrivande stund skyldiga att lÀmna en Ärsredovisning med revisionsberÀttelse. RevisionsberÀttelsen kan vara ren eller oren. Att den Àr oren innebÀr att den innehÄller en eller flera anmÀrkningar frÄn revisorn. Den hÀr uppsatsen Àmnar undersöka om hur ett företag inom restaurangbranschen pÄverkas av en oren revisionsberÀttelse. Vi Àr ocksÄ intresserade av vilken typ av anmÀrkningar som förekommer i branschen.

Under början av 2000 ? talet har fondsparandet och antalet fonder ökat markant i Sverige. FrÄn början var det bara bankerna som erbjöd denna sparandeform i Sverige och i takt med att fonderna har blivit fler har ocksÄ antalet kapitalförvaltare blivit fler.Sverige Àr det land i vÀrlden dÀr flest sparar kapital i fonder och dÀrför fyller dessa kapitalförvaltare en vÀldigt viktig funktion i samhÀllet. Valet av fond och kapitalförvaltare blir vÀldigt viktigt dÄ det skiljer stort mellan fonders prestationer.Vi vill med denna studie undersöka om bankers fonder generellt sÀtt har presterat bÀttre Àn fonder förvaltade av fondbolag under femÄrsperioden 2003 ? 2007.

Den hÀr uppsatsen utgÄr ifrÄn Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fÀlt för att se pÄ kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens vÀrde. Analysen bygger pÄ en jÀmförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av Ättiotalet dÀr de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fÀlt. De kommer dÀr fram till att litteratur ges vÀrde genom referenser till annan litteratur och att vÀrdet Àven skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frÄgor. PÄ samma vis ser den hÀr uppsatsen pÄ hur kulturen ges vÀrde i kulturdebatten. Analysen Àr begrÀnsad till att se pÄ kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vÀnster-högerdebatten kring kulturen.

Finansiell information Àr att anses som vÀrderelevant om den kan anvÀndas av intressenter i deras vÀrderingsbeslut. Ett vÀrderelevant tal bör sÄledes pÄverka ett företags marknadsvÀrde. UtifrÄn Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens vÀrde frÄn resultatet för att pÄ sÄ sÀtt undersöka goodwillkomponentens vÀrderelevans. Vi finner att vÀrderelevansen hos de undersökta variablerna försÀmrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gÀllande redovisning av goodwill inte gett resultat..