Sökresultat:
5009 Uppsatser om Avkastning pć eget kapital - Sida 32 av 334
Hur resonerar smÄföretag med hög tillvÀxt kring sin kapitalanskaffning?: en fallstudie med fyra smÄföretag i LuleÄregionen
I Sverige har det under en lÀngre tid varit ett varierat kapitalutbud för smÄföretag. Dessa företag har olika förutsÀttningar nÀr de ska vÀlja finansieringsform. SmÄföretagare vill ofta i största mÄn behÄlla kontrollen över sitt företag och dÀrför Àr det viktigt för dessa företag att vÀlja den typ av finansiering som gör att företaget bibehÄller sjÀlvstÀndigheten. SmÄföretag i Sverige har ofta en allt för svag kapitalbas för att kunna vÀxa och göra nya investeringar. Företagens egna vinstmedel rÀcker sÀllan till investeringar och det kan krÀvas extern finansiering, dock har smÄföretag ofta svÄrt att bli beviljade banklÄn eftersom att de har för lite att lÀmna som sÀkerhet.
Företagshybridkapital i Sverige: Möjligheten att fÄ bÄde skattesköld och klassning som eget kapital enligt svensk rÀtt
The new Swedish Companies Act allows Swedish companies to issue two instruments that were previously prohibited: mandatory convertibles and participating debentures. The aim of the thesis is to conduct a cross sectional study of Swedish corporate hybrid securities, especially in the light of the new Companies Act. The cross sectional study also includes areas such as credit rating, accounting and tax. The thesis concludes that it is possible, under Swedish law, to issue corporate hybrid securities that qualify for both high equity credit and tax deductible interest payments. The use of certain hybrid provisions are, however, restrained by Swedish company law.
Konstruktionen av företagare som diskursiva subjekt : en diskursanalytisk studie av hur kvinnor och mÀn representeras som företagare i tidningen Eget Företag
Given the possibility that the world, as we know it, is a consequence of human interaction and verbal communication our understanding of the world can be seen as contingent rather than essentially given. Conceptions such as "entrepreneur", "woman" and "man" can then be understood as socially constructed subjects. Departing from poststructural and social constructionist perspectives I will examine medial representation of women and men as entrepreneurs. My main purpose is to examine how the entrepreneur is constructed as a discursive subject in the journal Eget Företag. Drawing upon Ernesto LaclauŽs and Chantal MouffeŽs Discourse Theory and the poststructuralist feminist theoretical perspective of Judith Butler I will discuss both the construction of the entrepreneur as well as the more explicit question; is gender significant for the construction of the entrepreneur and entrepreneurship in Eget Företag? In this study I come to the conclusion that the discourse of entrepreneurship, as well as the journalistic discourse, draws upon discourses of femininity and masculinity but also upon discourses of ethnicity.
KUNGSLEDEN - en företagsanalys
PROBLEMBAKGRUNDKungsleden Ă€r ett fastighetsbolag som ser avkastning som viktigare Ă€n fastighetens kategori och geografiska lĂ€ge, mĂ„let Ă€r att kontinuerligt höja portföljens riskjusterade avkastning. Verksamheten omfattar bĂ„de fastighetshandel och fastighetsförvaltning. NĂ€rmare hĂ€lften av bolagets tillgĂ„ngar finns i den publika sektorn och lika mycket i kommersiella fastigheter.SYFTESyftet Ă€r att studera Kungsledens utveckling frĂ„n bolagets bildande tills idag. Vi skall Ă€ven försöka svara pĂ„ varför bolaget satsar sĂ„ mycket pĂ„ publika fastigheter och hur de har lyckats skapa lĂ„ngsiktigt hög avkastning till sina aktieĂ€gare.AVGRĂNSNINGARVi har valt att avgrĂ€nsa oss till att endast analysera Ă„rsredovisningarna för Kungsleden frĂ„n dess att bolaget börsintroducerades 1999 till den senaste Ă„rsredovisningen 2006.METODVi har valt att göra en kvantitativ analys och har anvĂ€nt oss enbart av sekundĂ€rdata i form av artiklar, böcker och Ă„rsredovisningar i vĂ„r undersökning av Kungsleden.SLUTSATSERVĂ„ra slutsatser Ă€r att det som driver Kungsledens verksamhet framĂ„t Ă€r subjektet det vill sĂ€ga de anstĂ€llda och Kungsleden har lyckats vĂ€l med att förmedla sina vĂ€rderingar och sin affĂ€rskultur till dem. Vi tycker att det Ă€r viktigt att Kungsleden Ă€ven i framtiden fokuserar pĂ„ att rekrytera rĂ€tt mĂ€nniskor till sin organisation som Ă€r flexibla och förĂ€ndringsbenĂ€gna dĂ„ detta Ă€r en förutsĂ€ttning för att snabba beslut skall kunna fattas.
Nedskrivningar -för en rÀttvisande bild eller eget intresse?
Den pÄgÄende övergÄngen till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stÀrkas och jÀmförbarheten öka, finns oro för att en mÀngd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen.
Via EU:s fjÀrde bolagsdirektiv har begreppet ?rÀttvisande bild? kommit in i den svenska Ärsredovisningslagen och i Sverige har RedovisningsrÄdet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel pÄ detta Àr RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige frÄn och med Är 2002. RR17 ger ett visst handlingsutrymme nÀr det gÀller vilken metod som ska tillÀmpas vid nedskrivning av anlÀggningstillgÄngar.
Tra?nares tankar om ta?vling : Friidrottstra?nare diskuterar ta?vlingsfostran inom friidrotten.
Studien syftar till att ge en bild av ta?vlingslogiken inom idrotten, ifra?n synvinkeln hos friidrottstra?nare fo?r ungdomar i a?ldern 13-15 a?r. Studien a?r gjord med en kvalitativ metodansats, da?r empiriinsamlingen skedde via fokusgruppsintervjuer. Det teoretiska ramverket som har anva?nts a?r Bourdieu synsa?tt pa? sociologi da?r de teoretiska begreppen kapital, habitus och fa?lt har utgjort grundstenarna i ba?de teorin och analysen.
Intellektuellt kapital och varumÀrke : Outnytjade balansposter i Föreningen Uppsalaekonomerna
Under senare Är har det frÄn mÄnga hÄll hÀvdats att redovisningen Àr förÄldrad och ger en felaktig bild av företagens vÀrde. Kritiker menar att det inte finns nÄgon koppling mellan ett företags redovisade vÀrde och dess marknadsvÀrde. Detta beror frÀmst pÄ att redovisningen inte beaktar det intellektuella kapitalet. Intellektuellt kapital bestÄr bland annat av humankapital, varumÀrke, patent, kundrelationer och informationssystem. DÄ ett varumÀrke kan anses vara en betydande tillgÄng i sig vill vi avskilja det frÄn det intellektuella kapitalet och behandla det separat.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur intellektuellt kapital och varumÀrke kan aktiveras som tillgÄngar i Föreningen Uppsalaekonomernas redovisning och vilka monetÀra vÀrden det skulle ge.
Strategi vid aktieplaceringar - en studie av lönsamma företag pÄ Stockholmsbörsen
VÄrt syfte med detta arbete Àr att se om vi kan finna faktorer som skiljer lönsamma företag som gÄr bra pÄ Stockholmsbörsen frÄn lönsamma företag som inte gÄr bra. Med hjÀlp av dessa faktorer ska man förhoppningsvis kunna göra företagsvÀrderingar som i sin tur leder till placeringar som gÄr bÀttre Àn index över Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie av bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. AngreppssÀttet Àr av induktiv karaktÀr dÀr vi försöker upptÀcka mönster i det material vi studerar. Slutsatser: Vi ville besvara frÄgestÀllningen; vad skiljer lönsamma företag som gÄr bra pÄ börsen frÄn dem som inte gör det? NÀr man ser pÄ de enskilda faktorerna utmÀrker sig Re, rörelsemarginal, utdelning, omsÀttningstillvÀxt till fördel för vinnarna som ligger högre.
Socialt kapital och politiskt deltagande
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om betydelsen av socialt kapital skiljer sig Ät mellan olika former av politiskt deltagande. Med olika former av deltagande avses dels att rösta, vilket hÀr benÀmns passivt deltagande, och andra mer aktiva former sÄsom att demonstrera eller kontakta en politiker. Socialt kapital definieras i termer av nÀtverk och tillit. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr att tillgÄng till nÀtverk bland annat ökar sannolikheten att bli tillfrÄgad om att delta i aktiviteter, medan tillgÄng till tillit tycks öka en individs benÀgenhet att offra av sin egen tid för det gemensammas bÀsta.Datamaterialet som anvÀnds Àr den svenska delen av European Social Survey frÄn 2002.Logistisk regressionsanalys visar att tillgÄng till formellt nÀtverk Àr förknippad med en högre sannolikhet för bÄde aktivt och passivt politiskt deltagande, medan tillgÄng till informellt nÀtverk inte Àr relaterat till politiskt deltagande. Vidare Àr hög tillit till rÀttsvÀsendet förenat med en mindre benÀgenhet till aktivt deltagande, medan hög tillit till politiker Àr positivt relaterat till aktivt deltagande.
Behövs det statliga garantiprogrammet? : -En analys av nyckeltal
I denna uppsats analyserar vi huruvida Basel II regelverket rÀcker för att kontrollera bankernas verksamhet och om det statliga garnantiprogrammet behövs. Som föremÄl för studien har vi valt Handelsbanken och SEB och vi har studerat nyckeltalen kapitaltÀckningsrad, kreditförlustnivÄ, rÀntabilitet pÄ eget kapital samt kassaflödesanalys över tid. Vidare behandlar vi Basel II regelverket med kapitaltÀckning och intern riskhantering samt det statliga garantiprogrammets utformning. Vi har Àven genomfört intervjuer med respondenter frÄn Handelsbanken, RiksgÀlden och Finansinspektionen (Fi) för att styrka de siffror vi hittat i bankernas Ärsredovisningar. I dagens ekonomiska krislÀge Àr vi av uppfattningen att Basel II:s kapitaltÀckningskrav inte helt speglar de verkliga hot bankerna Àr utsatta för, nÀmligen likviditetshotet.
Existerar överavkastning pÄ aktierekommendationer? : En studie av Börsveckans analyser 2007-2012
Bakgrund: En del forskning utförd pÄ, bland annat, den stora amerikanskaaktiemarknaden, antyder att det inte finns nÄgon mening med att följaaktieanalyser, varken fundamentala- eller tekniska analyser. Anledningen Àrden stora mÀngd information som finns att hÀmta om bolagen. Dennainformation gör att marknaden redan prisat in det i aktiekursen. BörsveckanÀr en aktietidning som gör analyser pÄ börsnoterade bolag i Sverige ochövriga nordiska lÀnder. Den avkastning som redovisas i Börsveckan Àralltid mycket imponerande i jÀmförelse med OMXSPI.Syfte: Studien syftar till att se hur stor överavkastning som Àr möjlig ominvesterare vÀljer att följa Börsveckan.
Socialt kapital bland organiserade ungdomar
I ungdomsÄren skapar vi grunden för de vÀrderingar vi bÀr med oss resten av livet. För att fylla ett samhÀlle med deltagande, kunniga och tillitskÀnnande medborgare Àr det med andra ord viktigt att introducera dessa vÀrden redan i ungdomsÄren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll I skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara pÄ huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken pÄ socialt kapital Àn oengagerade. Socialt kapital definieras som ?inslag i samhÀllsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nÀtverk, som kan förbÀttra samhÀllseffektiviteten genom att underlÀtta samordnade operationer? (Putnam 1996, s 201).
Projektion av normbrytande beteende hos ungdomar
MÀnniskor verkar tro att de Àr vanliga och som alla andra, men Àr det verkligen sÄ eller tillskriver vi andra vÄra egna beteenden? Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband i hur ungdomar projicerar sitt normbrytande beteende och hur de uppfattar sina kamrater. MÀnniskor tenderar att tro att andra reagerar pÄ samma sÀtt som de sjÀlva gör, och dÀrmed se sitt eget beteende som det typiska. För att undersöka projektionen anvÀndes en enkÀtstudie som ungdomar pÄ en högstadieskola fick besvara. I enkÀten skulle eleverna uppskatta sitt eget beteende och sina kompisars beteenden.
Upplysningskravet enligt IAS 36 : Hur vÀl svenska företag anpassat sina finansiella rapporter
Goodwill Àr en tillgÄng som till sin natur Àr svÄr att definiera och vÀrdera, dÄ den inte utgör nÄgot fysiskt objekt. 2005 infördes nya internationella standarder som medförde en avsevÀrd ökning av omfattningen i de upplysningar som företag mÄste redogöra för vid innehav av goodwill. De nya riktlinjerna ersatte tidigare svensk normgivning och innebÀr att företag numera skall pröva goodwillvÀrdet Ärligen, istÀllet för att tillÀmpa Ärliga avskrivningar som tidigare. De nya riktlinjerna syftade till att ge investerare och andra intressenter en ökad relevans i goodwillposten, dÄ goodwill har kommit att utgöra en allt större del av företagens totala tillgÄngar. MÄnga menar dock att den Ärliga nedskrivningsprövningen som nu skall utföras till stor del Àr baserad pÄ antaganden frÄn ledningen vilket ökar osÀkerheten i vÀrdet pÄ goodwill.
Redovisning av pensioner med anledning av RR29 - en analys mellan Sverige och USA
VĂ„rt syfte med denna uppsatsen Ă€r att utifrĂ„n fallstudier identifiera hur förĂ€ndringen i redovisning av pensioner i Sverige, genom införandet av IAS, pĂ„verkar företagens resultat samt förĂ€ndrar jĂ€mförbarheten med företag i USA. Uppsatsen innehĂ„ller en fallstudie som prĂ€glas av en kvalitativ metod vilket innebĂ€r en djupare förstĂ„else av det vi studerar. ĂvergĂ„ngen till RR 29 kommer att leda till kortsiktiga konsekvenser för svenska företag som förmodligen kommer att synas i det eget kapital. Vi tror att trots införandet av den nya rekommendationen, RR 29, kommer koncerner med liknande förutsĂ€ttningar Ă€ndĂ„ att göra olika antaganden, vilket försvĂ„rar jĂ€mförbarheten mellan koncernföretagen. Det ökade kravet pĂ„ noter kommer endast att leda till en ökad inblick och förstĂ„else i företagets verksamhet..