I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka ifall det Àr möjligt att bedriva undervisning i friluftsliv enligt Skolverkets kursplaner pÄ ordinarie lektionstid i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ högstadieskolor i urban miljö. För att undersöka detta har ett lektionsupplÀgg planerats och genomförts i form av en interventionsstudie för att sedan utvÀrderas med hjÀlp av aktionsforskning och fokusgruppintervju. FrÄgestÀllningarna som undersökningen sökt svar pÄ Àr ifall det Àr möjligt att arbeta med friluftsliv pÄ ordinarie lektionstid, samt ifall skolans direkta nÀrmiljö Àr tillrÀcklig för att bedriva undervisning inom friluftsliv enligt kursplanernas krav, eller om det krÀvs att man lÀmnar den urbana miljön. Empirin som samlats in har analyserats och diskuterats utifrÄn tre lÀrandeteorier vilka ligger till grund för utomhuspedagogiken. Sociokulturellt perspektiv, konstruktivistiskt perspektiv samt variationsteori Àr de teorier som anvÀnts vid sÄvÀl planering av interventionsstudien som vid analysen av huruvida kursplanens delar om friluftsliv behandlats tillrÀckligt vÀl. Studien Àr av kvalitativ art och eftersom undersökningen endast Àr gjord med en klass i Ärskurs nio och enbart pÄ en skola sÄ Àr det inte möjligt att generalisera resultaten sÄ att de blir allmÀnt giltiga.

Arbetets syfte Àr attjÀmföra ochsynliggöra om nÄgot sker i övergÄngarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola som pÄverkar estetiska lÀrprocesser. Det innebÀr att arbetet gÄr in pÄ hur och vilken sorts information de olika stadierna lÀmnar vidare samt om detta frÀmjar ett estetiskt lÀrande. Arbetets syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur pedagogerna i de olika stadierna förhÄller sig till estetiska lÀrprocesser. För att fÄ den empiriska informationen hartvÄ metoder anvÀnts. Den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden vilket i detta fall innebÀr intervjuer och en webbenkÀt.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 1 respektive 3 beskriver och motiverar sitt arbete med sprÄkutveckling och lÀsförstÄelse tillsammans med höglÀsning. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur beskriver och motiverar lÀrare sitt arbete med höglÀsning?Vilka arbetssÀtt anvÀnds för att förstÀrka höglÀsningens effekt pÄ elevernas sprÄkutveckling?Hur arbetar lÀrare sÄ att elevernas lÀsförstÄelse gynnas tillsammans med höglÀsningen?Skiljer sig det aktiva arbetet med höglÀsning Ät mellan Ärskurs 1 och Ärskurs 3 i just de hÀr skolorna? I sÄ fall hur?Studien gjordes med hjÀlp av en enkÀt som har besvarats av 50 lÀrare och intervjuer med fem lÀrare som arbetar i Ärskurs 1 och Ärskurs 3. Studien utgÄr fyra teorianknytningar och dessa Àr Lev Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv, Vygotskijs teori "Zone of proximal development", Aidan Chambers teori om boksamtal och Barbro Westlunds teori om lÀsstrategier. Resultatet av studien visar att lÀrarna beskriver höglÀsning som ett positiv arbetssÀtt som utvecklar elevernas sprÄkkunskaper och lÀsförstÄelse.

Ett av förskolans viktigaste uppdrag Àr att skapa trygga lÀrandemiljöer för barn. Förskolans inomhusmiljö ska vara anpassad till barnens individuella behov och inbjuda till sÄvÀl lek och aktivitet som stimulans och lust att utforska.Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogernas uppfattningar om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse för den pedagogiska verksamheten. De frÄgor som ligger till grund för min studie Àr: Vilka uppfattningar har pedagogerna om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse? Vilka uppfattningar har pedagogerna kring utformningen av förskolans inomhusmiljö? Vilka uppfattningar har pedagogerna om materialet pÄ förskolan?För att finna svar pÄ frÄgorna anvÀnds en kvalitativ datainsamlingsmetod. Studien bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer med pedagoger som Àr verksamma inom förskolan.

Syftet med denna studie Àr att utforska hur kreativa lÀrprocesser mellan fantasi och vetenskap kan synliggöra barns perspektiv pÄ omvÀrlden och dÀrmed skapa möjligheter att utmana barns lÀrande för hÄllbar utveckling. För att komma nÀrmare barns perspektiv pÄ omvÀrlden utfor-skas hur barn uttrycker relationen mellan sig sjÀlva och vÀrlden de lever i, samt hur barns perspektiv pÄ hÄllbar utveckling framtrÀder i estetiskt skapande och berÀttande. Studien har en fenomenologisk ansats med livsvÀrldsperspektiv och baserar sig pÄ deltagande observationer som metod. Som tankeverktyg anvÀnds posthumanismen, vilken ifrÄgasÀtter vÀrldens tudelade struktur och som ser barn, lÀrande och kunskap som sammanflÀtade processer av tillblivelser. Resultaten presenteras som en helhet baserad pÄ hur barn relaterar till omvÀrlden och hur barns perspektiv pÄ hÄllbar utveckling framtrÀder i estetiskt skapande och berÀttande.

Studiens syfte var att undersöka hur Àmnesintegrering gestaltar sig i grundskolans tidigare Är. Undersökningen har Àven innefattat tvÄ forskningsfrÄgor som berör pedagogernas uppfattningar kring deras eget arbete med Àmnesintegrering och arbetslagets pÄverkan mot elevernas kunskapstillÀgnande. Undersökningen Àr en empirisk kvalitativ forskning med den fenomenografiska ansatsen som inspiration till analysmodellen. Fem halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fem informanter frÄn tvÄ olika skolor inom LuleÄ kommun som anvÀnder sig av Àmnesintegrering som undervisningsmetod. Studiens resultat visar att Àmnesintegrerat arbete Àr en metod att föredra eftersom elever skapar ett livslÄngt kunskapstillÀgnande..

Detta examensarbete Àr utformat ur ett kombinerat kvalitativt/kvantitativt perspektiv; dÀr enkÀtundersökningar vid tvÄ gymnasieskolor utgör grunden för sjÀlva analysen. Studien har sökt utröna instÀllningar och attityder hos elever och lÀrare pÄ frÄgor som handlar om fusk och fuskbeteenden i skolan. Den centrala frÄgan Àr huruvida instÀllningen till fusk bland elever och lÀrare Àr avhÀngig yttre faktorer? (Till yttre faktorer rÀknas exempelvis skola, geografisk region, inriktning eller andra rimliga variabler.) I arbetet anvÀnds enkÀtformen som empiriskt grepp tillsammans med en hermeneutisk metod. De data som erhÄllits, har analyserats och tolkats med utgÄngspunkt i Vygotskijs sociokulturella teorier, frÀmst angÄende sprÄket som förmedlare av erfarenheter. Studien har genomförts med hjÀlp svaren frÄn 98 gymnasieelever i Ärskurs 1-3 vid sÄvÀl praktiska som teorietiska program.

Since studies points out declining interest in science among students in Swedish schools, I have in this paper chosen to examine how some students at the Social Science Programme are experiencing the lessons in Natural Science and how to make lessons more interesting according to these students.The purpose of this study was to gain a greater understanding of how teachers would develop new perspectives and tools to make lessons in Natural Science more interesting. I also wanted to investigate whether an intercultural perspective could be a possible tool to increase students? interest and motivation.As a theoretical framework, I have assumed Vygotskij's sociocultural perspective, Habermas's theory of deliberative conversations and an intercultural perspective. Through a qualitative approach, I conducted interviews with students and teachers. The main results showed that students felt that natural Science lessons were too theoretical and undemocratic and that they wanted to have more student interactions, such as discussions and group works.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad inkludering betyder ur lÀrarperspektiv. De perspektiv som behandlas Àr lÀrares syn pÄ arbetssÀtt och undervisningsmetoder.  Intervjuer genomfördes med tre lÀrare i Àmnet svenska i Ärskurserna 6-9. Resultaten visade att det finns bÄde möjligheter och hinder med inkludering i Àmnet svenska. LÀrarna ansÄg att inkludering bland annat beror pÄ klassernas storlek, ÀmnesinnehÄll och undervisningsmetoder.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka gymnasiesvensklÀrares uppfattning om hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) anvÀnds inom svenskÀmnet, samt skapa en bild av vilken roll IKT spelar i svenskundervisningen. Studien utreder Àven vilka faktorer som gymnasiesvensklÀrarna anser pÄverkar anvÀndandet av IKT i skolan.Data samlades in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fyra gymnasiesvensklÀrare, verksamma pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Uppsala. Datan har sedan analyserats med teoretisk utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv genom ett aktivitetssystem dÀr lÀrarens professionella kunskap, sett bÄde till interna och externa aktiviteter tilldelats en stor betydelse.De slutsatser som kunnat dras genom studien Àr att IKT Àr ett fenomen vars roll inom svenskÀmnet Àr mycket mÄngfacetterad, dÄ varje svensklÀrare tycks ha en mer eller mindre unik uppfattning om hur, var och i vilken omfattning det ska anvÀndas. Studiens intervjupersoner ser dock IKT som ett av flera didaktiska hjÀlpmedel, dÀr PowerPoint Àr det IKT-verktyg som tycks anvÀndas i störst omfattning. Vidare konstateras i studien att IKT mÄnga gÄnger i klassrummet spelar en viktigare roll för eleverna Àn för lÀrarna, men att IKT utanför klassrummet mÄnga gÄnger Àr en central faktor för lÀrarens arbete.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige sattes en inkluderingsprocess igÄng av Barn- och ut-bildningsnÀmnden genom att de fattade beslut om att öka inkluderingstanken i kommunens grundskolor och att avveckla en av kommunens tre sÀrskilda undervisningsgrupper. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om kommunen Àr pÄ vÀg mot inkludering genom att ta del av ansvariga ledares resonemang, protokoll frÄn Barn- och utbildningsnÀmnden samt en rapport som behandlar kommunens elevstöd.Teori: I bakgrunden beskrivs framvÀxten av den specialpedagogiska verksamheten i Sverige samt ett urval av internationella och nationella styrdokument. Teoretiska utgÄngspunkter som lyfts fram Àr sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, normkritiskt perspektiv, sjÀlvkÀnslans be-tydelse för lÀrandet och specialpedagogiska perspektiv. Ett resonemang kring begreppet in-kludering förs ocksÄ. NÄgra exempel frÄn forskning som kan kopplas samman med inkludering redogörs Àven för.Metod: Studien bygger pÄ en fallstudie, vilken har en kvalitativ ansats.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för vilka arbetssÀtt pedagoger i förskolan anvÀnder sig av i arbetet med flersprÄkiga barn och deras sprÄkutveckling. Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger frÄn tre olika förskolor. I studien anvÀnds ett sociokulturellt perspektiv samt begreppen proximal utvecklingszon och mediering. I studiens resultat framhÀver pedagogerna att flersprÄkigheten bidrar med mycket i verksamheten, som t.ex. att barn och pedagoger lÀr av varandra om varandras olikheter och det skapas en gemenskap dÀr barn kan kÀnna en stolthet över sitt ursprung.

NÀr Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, dÀr Lpfö (1998 rev. 2011) pekar pÄ att det Àr nÄgot som ska ske kontinuerligt. Detta arbete Àr det förskollÀrarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte Àr dÀrför att se vilka uppfattningar som förskollÀrare och förskolechefer har samt vilka arbetssÀtt de anvÀnder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vilken uppfattning har förskollÀrarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kÀnnetecknar de arbetssÀtt som de olika förskolorna anvÀnder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollÀrare och förskolechefen i verksamheten? Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÀr förskollÀrare och förskolechefer intervjuas med öppna frÄgor för att fÄ fram personliga Äsikter och tankar.