Thisbachelorthesisdealswithhealthcare.Whichisacurrentandurgentsubject.ItconcernsspecificallySkaraborg´sHospital,oneoutoffourhospitalgroupswithintheVästragötaland´sRegion.ThishospitalgroupinturnconsistsofthehospitalsinFalköping,inLidköping,inMariestadandinSkövde.Skaraborg´sHospitalisafterarecentreorganizationofanextensivedegree,dividedintofourdifferentmainareas(divisions)withatotalofapproximately4200employees.Thefourmainareas(divisions)are(1)Surgery(K),(2)MedicineandPsychiatry(M),(3)ResearchandEducationalDevelopment(FoUU),and(4)StabincludingHumanRelations(HR)andEconomy.TherearetodaysomespecificdifficultiestoinadequatewaysmonitorandunderstandthedifferentactivitieswithinSkaraborg´sHospital.Suchrelationshipsnaturallycreatesobstaclesforexampletocarryoutorganizationalandoccupationalwork.Onesuchexampleisthelackofopportunitytolinkmainareas(i.e.divisions),sub-­?divisionsandorganizationalunitswiththesurfacesandpremisesthattheseusestoday.Theaimofthebachelorthesisis(fortheseandotherreasons)toconnectthedifferentorganizationalunits,etc.withinSkaraborg´sHospitaltothesurfacesandpremisesthattheyuse,andtothusmakeitpossibletodescribethemainareas(divisions),sub-­?divisionsandorganizationalunitswithmoreaccurateandpracticaldenotations,sothattheycanbeunderstoodbybusinessrepresentatives(patients)andemployees.DuetothefactthatSkaraborg´sHospitalisalargeandcomplexorganization,Ihaveenclosedthethesisbyprimarilystudyonlyonemedicalsubdivision,whichisM.3andconsistsofseventeenorganizationalunitsprovidingcarebymeansofmainlythreemedicalspecialties,namelycardiology,skininfectionandrenalmedicin.SubdivisionofM.3waschosenforthisentireactivityislocatedinthesamelocality,whichisinSkövde.Butalsoduetothefactthatthiswasoneofthemorecomplexorganizationalunitscontributedtothischoice.Thebachelorthesiscontainssevenappendices,inwhichthethesisso-­?calledmethodstepsaredetailedfurther,whichalsoincludestheappropriatesub-­?results.Therebyaretheresultscomprisedintheseappendixes.Observe,thatsomeofwhatarepresentedarecontributionsfromotherauthors,i.e.resultsfromaprogressiveresearchprojectwithinSkaraborg?sHospital.Theseappendicesarecalled(1)?Skaraborg´sHospitalashortdescription?,(2)?TheworkwiththefourExceldocuments?,(3)?BuildingswithinSkövdehospitalillustratedwithcurrentbuildingdrawingsfromVästfastigheter,incombinationwithadevelopedschemetoshowsuchbuildings?,(4)?ResultsfromthephysicalinventoriesofthesurfacesandpremiseswithinthesubdivisionM.3?,(5)?Suggestionsformoreaccurateandpracticaldenotationsonareas(divisions),sub-­?divisionandorganisationalunits?,(6)?ExampleofasurveyproposedtobesenttounitmanagerswithinthesubdivisionM.3toensuretheresultsofthephysicalinventory?and(7)?Commentsonsomeresultsobtainedfromasemi-­?structuredinterviewwithoneofthemanagers(i.e.adoctorresponsibleforsomeoftheactivitieswhithinResearchandEducationalDevelopmentFoUU).ThethesisisbasedonanumberofExcel-­?documentsobtainedfromSkaraborg´sHospitalanddrawingsofthepremisesobtainedfromVästfastigheter.ItisalsobasedonavarietyoffieldtripswhereIhavebeenabletovisitandtherebycarryoutthephysicalinventoriesofthesurfacesandpremisesoftheselectedorganizationalunitsandinterviewsofanumberofkeyemployees.Thetheoreticalframeworkforthisthesisispartlybasedonorganizationandorganizationalmanagement,organizationalcultureandworkofchangewithinanorganizationandtheworkingenvironmentandsafetyresponsibilities.Thethesisisalsobasedontheoriesandstudiesthathavebeendoneonhealthcareorganizationsandhealthcaremanagement.ThethesisworkhashelpedtoidentifyallsurfacesandpremisesthatorganizationalunitswithinthesubdivisionM.3exploits,andtoprovidesuggestionsformoreaccurateandfunctionaldenotationsfortheseorganizationalunits.ThisthesisalsoprovidesabetterfoundationforvariousongoingandfutureinitiativestoimproveefficienciesaswellasworkandworkconditionswithinSkaraborg´sHospital.Anexampleoftheresultstherebygained,isthatthemethodusedtoidentifyboththesurfacesandpremisessubdivisionM.3uses,whichcanbeusedforalloftheothersubdivisionsandorganizationalunitsthanthosethathavebeenstudiedinthisthesisframes..

Arbetet har skrivits på uppdrag av Exploateringskontoret i Stockholm och innefattar sexbyggnadsentreprenörer som alla bygger i området Hammarby Sjöstad där studiengenomförts. Tillsammans bygger de totalt 1126 stycken lägenheter, samt fem styckenbutiker, sex lokaler och ett dagis. Utöver detta tillkommer även två garage vars Avfall ärinräknat i statistiken.Arbetet har gått ut på att undersöka hur mycket byggAvfall som bildas per nyproduceradlägenhet, varför det skapas samt när i byggskedet detta sker. Kostnaderna för detta skaäven beräknas och hänsyn ska tas till inköpskostnader av det material som blir till Avfallsamt Avfallsentreprenörernas efterhanteringsersättning. Grunden till frågeställningen ovanbottnar i indikationer som getts från diverse byggnadsentreprenörer som menat att detbildas cirka två ton Avfall per nyproducerad lägenhet.Syftet är att detta ska ge underlag för att på sikt skapa bättre rutiner för projektering ochproduktion av byggnader som möjliggör en reducering av byggAvfallet, samt även för attbidra till en större medvetenhet kring Avfallssorteringen hos byggarbetare ochbyggnadsentreprenörer.

Många kommuner arbetar för att minska Avfallsmängderna. För skapa ett ekonomiskt incitament för detta har 26 av landets 290 kommuner valt att införa viktbaserad Avfallstaxa för insamling av hushållens Avfall. Om den viktbaserade taxan haft den effekt på Avfallsflödet som önskats är i dagsläget inte utrett. Detta examensarbete har som syfte att sammanställa erfarenheter och inställningar till taxan i utvalda kommuner samt besvara följande frågor: - Innebär införandet av viktbaserad taxa förändrat Avfallsflöde? - Om flödet förändrats, vilka vägar har det då tagit? Bjuv, Umeå och Linköping valdes ut för att studera taxans effekter.

Avfall som inte sorteras av privatpersoner eller företag levereras till Avfallsanläggningar där det sorteras för att öka värdet och skapa avsättning för Avfallet. Idag sker sorteringen av blandat Avfall på Ragn Sells manuellt med grävmaskin vilket är kostsamt. Kostsam sortering leder dessutom till låg sorteringsgrad. Det här arbetet syftar till att undersöka hur sorteringen kan ske på ett mer effektivt sätt för att möjliggöra en lönsammare sortering och högre sorteringsgrad. Detta kan ske genom att effektivisera dagens metoder men arbetet undersöker också vilken ny teknik som kan användas samt hur väl den lämpar sig för ändamålet. Arbetet behandlar effektivisering i tre tidsperspektiv: vad som skulle kunna förbättras redan imorgon, vad som skulle kunna ske inom ett par månaders tid samt vad som kan komma att vara aktuellt om ett par år.

Vid tillverkningsprocesser av nya komponenter omvandlas material till antingen en produkt eller restprodukt, varpå restprodukterna hanteras som antingen biprodukt eller Avfall. Oavsett karaktärisering är den genererade beståndsdelen föremål för någon form av fortsatt behandling. Vid frågan om restprodukt kan det handla om en åtgärd för Avfallshantering, då substanserna saknar funktionella egenskaper för fortsatt användning. Det kan också vara så att Avfallet besitter ett kommersiellt värde och kan återanvändas som en råvara i andra anläggnings- och tillverkningsprocesser eller i form av bränsle. Oavsett tillämpad åtgärd krävs tydlig lagstiftning som främjar en gynnsam utveckling och förhindrar uppkomsten av skadliga föroreningar.

För att uppfylla förbuden mot deponering av brännbart Avfall fr.o.m. 2002 och organiskt Avfall fr.o.m. 2005 ska hushållsAvfall i Sundsvalls kommun behandlas genom förbränning. Behandlingen ska kompletteras med hemkompostering och kompostering av rent och blött organiskt Avfall från storkök och livsmedelsbutiker. Ett ytterligare komplement till biologisk behandling av matAvfall är införande av köksAvfallskvarnar i hushåll och storkök.

Syftet med studien har varit att undersöka möjligheten att skapa en enkel modell att undersöka optimal hantering av Avfall i Sverige. Den modellen skulle i så fall ingå som en del i ett regerings uppdrag om det är möjligt att sätta upp ett nationellt miljömål mot ökat effektivt användande av resursen som Avfall utgör. Studien har utförts på uppdrag av Naturvårdsverket inom ramen för examensarbete inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik på KTH.Inledande genomfördes ett antal intervjuer för att skapa en god bild av hur Avfalls Sverige ser ut och inom vilka områden det finns potential för optimering. Sedan studerades artiklar, böcker och rapporter samt en stor mängd statistik som tillhandahölls från Naturvårdsverket samt RVF undersöktes. En bild av hur modellen skulle behöva se ut togs fram.

Målet för detta examensarbete är att bygga en geografisk databas över de platser inom Kiruna stad som tar emot och samlar in återvinningsbart Avfall. Arbetet har bestått av de följande momenten: 1. Samla in infomation. 2. Sammanställa den insamlade informationen.

Den kommunala Avfallstaxan är den avgift kommunen tar ut för att hantera hushållens Avfall. Utformningen av taxorna skiljer sig mycket mellan kommuner. En variant är att tillhandahålla vägning av det vanliga brännbara Avfallet, hushållet faktureras därefter utifrån hur mycket det har slängt i soporna. Frågan är om invånarnas källsortering påverkas av att kommunen har en viktbaserad taxa? Skiljer sig den eventuella effekten beroende på om det är glas, tidningar, plast- eller pappersförpackningar som källsorteras? För att besvara detta skattas fyra regressionsmodeller, en modell för vardera av de undersökta materialslagen.

Syftet med detta arbete är att försöka utforma en modell för att analysera olika matAvfallssystem. Detta arbete görs med skärskilt Kiruna kommun i tanke då detta arbete är en del i en önskan från deras sida gentemot Luleå tekniska universitet. För att göra en analys så byggs en systemanalysmodell utifrån vilka alternativ som är intressanta att studera i det här fallet brännbart, en hybrid lösning, kärlinsamling för rötning och köksAvfallskvarn. Dessa alternativ valdes sedan att utvärderas gentemot ett antal parametrar inom områdena användaraspekter, transport, process och slutavsättning, energi och säkerhet. Dessa parametrar ska sedan utvärderas och poängsättas.

Idag lever vi svenskar bekvämt och väljer att inte alltid sopsortera. Detta gäller även på större byggarbetsplatser där man slänger mycket stora mängder Avfall. Mycket kan återvinnas men på grund av slarv uppstår en del oanvändbart Avfall. I följande rapport studerades två fall av nybyggnation av flerbostadshus i Örebro. Detta genomfördes med hjälp av platsbesök och intervjuer med personer som har god insikt i projekten.

1999 antogs ett nytt EG-direktiv om deponering av Avfall, vilket innebär att de tekniska kraven på deponier skärps. Det medför att ett stort antal deponier i Sverige måste avslutas. Stora mängder täckmassor kommer att krävas för att sluttäcka alla dessa deponier. I det här examensarbetet undersöktes möjligheten att använda avloppsslam som tätskikt på deponier. Avloppsslam har låg genomsläpplighet vilket krävs av ett tätskiktsmaterial.

I ett samhälle med högre och högre krav på företag att redovisa sin miljöpåverkan, vilket dessutom kan höja marknadsvärdet, har företag nu börjat söka information om hur deras Avfall belastar miljön. Avfallshanteringsföretaget Renova AB har under de senaste åren fått allt fler frågor från sina kunder om vilken klimatbelastning Avfallshanteringen har. Renova AB önskade därför ta fram en beräkningsmodell för detta, vilket lade grunden för detta examensarbete.Examensarbetet syftar till att Renova AB skall kunna ge sina kunder information om mängden fossilt koldioxidutsläpp, återvinnings- och deponeringsgrad, samt energiutvinning för kundens inlämnade Avfall. Arbetets målsättning blev därför att förse Renova AB med ett beräkningsverktyg för detta.Genom att följa en metod liknande en livscykelanalys, framtogs ett Excel-baserat beräkningsverktyg. Resultatet av detta examensarbete är beräkningsverktyget som består av nio flikar.

Avfallshantering kommer med stor sannolikhet alltid vara en aktuell fråga, ny teknologi och reningsmetoder uppkommer och vilket behandlingsmetod som är mest lämpad för vilken typ av Avfall kan diskuteras. Syftet med denna studie är att se över de kostnader och nyttor som uppkommer när Uppsala kommun komposterar det komposterbara hushållsAvfallet och sedan jämföra det med ett scenario där samma mängd Avfall istället skulle brännas. Det slutliga resultat och även den rekommendation som kommer ges är att det fallet med det högsta nettovärdet är den mest samhällsekonomiska metoden. För att kunna göra denna typ av studie kommer metoden kostnad-nytta-analys att användas. Detta är en metod som fångar in alla aspekter kring en aktivitet, även aspekter som det normalt sett inte finns någon prislapp på.

Uppsatsen behandlar konkursrätten och vilken mån konkursboet bär ansvaret för gäldenärens miljöfarliga Avfall. Syftet med uppsatsen är att utreda rättsläget om hurvida konkursboet kan bli ansvarigt för gäldenärens miljöfarliga Avfall. Metoden som använts i uppsatsen är en traditionell juridisk metod med fokus på rättspraxis. Rättsläget i denna fråga har varit väldigt omdiskuterat de senaste 10 åren och också framstått som väldigt oklart. Varför ämnet varit oklart är för att det är två starka rättsområden, konkursrätten och miljörätten som kolliderar.Viktiga principer inom de båda områdena kolliderar.