Sedan 1996 står biogas för över hälften av den använda fordonsgasen i Sverige. Det blir således allt mer angeläget att framställa biogas. Biogasprojektet Biogas i Brålanda har för avsikt att framställa biogas genom rötning av naturgödsel/stallgödsel och, eller slakterirester.Materia från en eller flera rötas för att producerar biogas och efter rötningen återstår ett högkvalitativt gödselmedel, biogödsel. Biogödseln skall användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Uppsatsens huvudfråga är huruvida biogödseln från projektet Biogas i Brålanda får användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna.

Sedan Nacka golfklubb införde källsortering år 2003 har golfklubben funderat över hur deras sortering och Avfallshantering egentligen fungerar. I samband med den miljöcertifiering golfklubben ansökt om att få via Golf Environment Organization (GEO) skall ett flertal områden på golfklubben ses över, varav Avfallshanteringen är ett av dessa områden.Syftet med examensarbetet är att undersöka hur Nacka golfklubb idag Avfallshanterar och ta fram ett underlag för den certifiering golfklubben ansökt om inom det givna området. Underlaget för certifieringen ska baseras på certifieringens krav och rutiner för förbättring ska baseras på kunskap, hantering samt minimering. De metoder som använts är litteraturstudier, intervjuer, studiebesök samt en analys utifrån Sustainable Development Records (SDR).Resultatet av SDR gav en generell bild av golfklubbens effektivitet, sparsamhet och marginal. Genom SDR kan golfklubben i framtiden fortsätta att mäta och jämföra sina resultat för att se om verksamheten går mot en mer hållbar utveckling och Avfallshantering men för att göra detta måste en grundligare undersökning i framtiden genomföras i samband med en Avfallsrevision.Utifrån det rutiner golfklubben har rekommenderas ett flertal förändringar för att golfklubben ska få en bättre standard inom sin Avfallshantering.

På vintern i de norra delarna av Sverige faller stora mängder snö på kort tid. Detta medför problem för kraftvärmeverken för Avfall. Snöblandat bränsle förs in i pannan och bidrar till en högre fukthalt än vad pannan är dimensionerad för. Detta försämrar driften och kan t.o.m. orsaka driftstopp.

Hälsoteknikcentrum Halland arbetar i olika projekt för att ta fram nya tekniska lösningar på problem inom sjukvården, tillsammans med representanter från Hallands sjukhus Halmstad tog de fram problemställningen med den medicinska Avfallshanteringen. Idag upplever sjuksköterskor och vaktmästare att hanteringen av operationsAvfall är en obehaglig arbetsuppgift då den innebär att handskas med kontaminerat Avfall, sjukhuset är därför måna om att ta fram en produkt som komprimerar Avfallet, vilket skulle förbättra arbetsmiljön.Produkten ska komprimera 150-liters säckar med Avfall från operationer, detta ska ske på ett användarvänligt sätt utifrån specifika krav. Kravspecifikationen togs fram i samråd med sjukhuspersonal. Genom olika experiment undersöktes flera olika metoder för att komprimera en säck, den mest lämpliga metoden för ändamålet blev att pressa säcken. Efter att ha utvecklat idén till en fungerande metod konstruerades det en prototyp.

Samhället ställer idag stora krav på företag avseende miljö och hanteringen av farligt Avfall. Genom att företag tar fram ett ledningssystem och blir certifierade kande leva upp till kraven och få kontroll över sin kemikaliehantering. Syftet med uppsatsen är att jämföra två analysföretag och deras syn på miljö och farligt Avfall. Studien är en fallstudie och baserar sig på intervjuer med VD och kvalitets- och miljösansvarig på respektive företag. Det framkom att synen på miljö är olika främst på grund av att företagen har olika ägarförhållanden men även VD påverkar hur synen på miljön är.

1994 infördes lagen om producentansvaret i Sverige, en del av denna var förordningen om förpackningar. Tanken med detta var att minska andelen Avfall som gick till förbränning och deponi och samtidigt öka andelen till återvinning. Från och med 2002 blev det dessutom förbjudet att deponera brännbart Avfall i Sverige. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken av Avfallshanteringsmetoderna, återvinning eller förbränning med energiutvinning, som är mest samhällsekonomiskt lönsam gällande hantering av vätskekartonger. De externa kostnaderna, hushållens kostnader och miljökostnader, är mycket viktiga i kalkylen.

Bakgrund: Genom den sta?ndigt pa?ga?ende industrialiseringen i va?rlden samt de senaste 100 a?rens o?kade resursa?tga?ng, o?kar behovet av fo?rnybara resurser i va?rlden. Att jordens befolkning dessutom fo?rva?ntas o?ka till o?ver nio miljarder redan a?r 2050 sa?tter press pa? utvecklingen av fo?rnybara resurser samt nya arbetssa?tt fo?r att i framtiden kunna klara av framtidens o?kande behov av resurser. Genom att anva?nda ett cirkula?rekonomiskt tankesa?tt da?r produkter designas fo?r att antingen a?teranva?ndas, materiala?tervinnas eller energiutvinnas, skapas mo?jligheter fo?r att resurserna ska kunna anva?ndas i produktionen av nya.

Den här examensuppsatsen ger en överblick av de av miljörättsliga aspekter som kan aktualiseras vid användningen av stabilisering och solidifieringsmetoden (S/S metoden) i Sverige. Arbetet är ämnat att kunna användas som informationsmaterial för alla intressenter dock främst konsulter vars uppgift är att råda verksamhetsutövare vid planering av en verksamhet som inbegriper stabilisering och solidifiering. S/S metoden är en metod för hantering av främst förorenade muddermassor. De geologiska och fysikaliska processer som genomförs med metoden leder till att muddermassor får en fast form och kan användas som byggmaterial. S/S metoden leder också till en innestängning av potentiella gifter vilket gör metoden till en acceptabel metod ur miljöhänsyn.

Ett led i den svenska miljöpolitiken har varit att främja en ökad återvinning av Avfall, vilket gjort att en mer konsekvent lagstiftning utbrett sig, exempelvis genom producentansvaret som infördes i mitten på 1990-talet. Tanken är att det som tidigare setts som Avfall ska omvandlas till resurser istället för att det ska gå till förbränning eller deponering. Syftet med denna studie är att, med hjälp av en samhällsekonomisk kalkyl, undersöka ifall de tre behandlingsmetoderna: återvinning, förbränning och deponering kännetecknas av kostnadseffektivitet. I kalkylen läggs en stor vikt bland annat på de externa kostnaderna, det vill säga hur hushållens fritid samt miljökostnader bör värderas. Den metod som används för att göra den samhällsekonomiska värderingen bygger på en modell som är framtagen av Radetzki [1999] och som enligt Pearce och Helm [2003] är den korrekta metodologin att använda.

A product and design development of a household device which shall dry food waste has beencarried out in collaboration with Smedlund Miljösystem AB.This project has been implemented through several brainstorms and a questionnaire study.A great insight of how it is to work in a project in real work life has this project been givenme. This is a slightly less straight road to a conclusion than in the academic world that I amused to..

This study has examined if importation of waste for energy recovery can reduce the climate impacts of Waste Management Systems. Using Systems Analysis this study will try to examine the complex waste systems in a systematical and strictly logical way to see how these systems interact and affect each other. Specifically examining the climate impact of waste management systems in England. The traditional way of handling waste in England is through Landfills. Land filling leads to emissions of the greenhouse gas Methane. The EU has put in place a landfill directive that is supposed to lead the member states away from land filling as a method of waste management. Today in Sweden there is a competition for the waste available for incineration. The worsening economical situation together with less product packaging and an increase in source separation leads to a lack of waste available for incineration.

Mänsklig aktivitet leder till påverkan på jorden och dess resurser. Genom att återanvända och återvinna, d v s att vi försöker låta materialen stanna kvar i kretsloppet så länge som möjligt så kan vi spara på jordens resurser. EU och Sverige strävar efter att bli ett hållbart samhälle genom att införa lagar och högre krav på hantering av Avfall. Avfall på fel plats kostar både miljö och pengar. Dagens intresse för kretslopp och resurshushållning är inget nytt. Det har länge funnits diskussioner om att ta ansvar för en bättre miljöutveckling.

Avfall är ett växande problem i världen och med ökat fokus på hållbarhet har återvinning fått en större roll i dagens samhälle. För att hantera återvinningen finns återvinningsstationer där mycket av insamlingen av material sker. Dessvärre får planering av återvinningsstationer inte alltid tillräckligt med uppmärksamhet, vilket kan bero på kunskaps- och/eller intressebrist i frågan. Förhoppningar inför arbetets start var att reda ut begrepp och ansvarsfördelning samt ge en klarare bild över vad en fysisk planerare kan förväntas göra när det handlar om återvinningsstationer och bistå med relevant information. En fallstudie har gjorts av Malmö utifrån de tre huvudinriktningarna på arbetet: planering, placering och utformning.

Målet med detta projektarbete har varit att utveckla och förbättra denpapperspåse för organsikt Avfall som används idag, och på så sättmotivera användare att källsortera i högre grad. Detta är del av deåtgärder i regeringens förslag om ett minskat utsläpp av koldioxid sompå längre sikt innebär att Sveriges fordonsfotta ska vara helt oberoendeav fossila bränslen. Projektarbetet har till viss del baserats på tidigareförstudier och rapporter, men framför allt på designmetodik i form avanvändarstudier, intervjuer och analyser av dessa uppgifter.Utvärdering av det befntliga systemet för sopsortering har visat att detfnns ett antal problem att lösa. Framför allt förståelse av påsenshandhavande innefattar ett fertal underliggande problem av vilka defesta har lösts. Intervjuer och studiebesök av de olika delarna i kedjanfrån produktion av påsen till användandet av den till sopinsamling haräven gjorts för att få en förståelse för alla inblandade parter.

Studien bygger på en enkät undersökning som gjordes bland 150 pensionärshushåll i Luleå Kommun. Syftet med studien är att undersöka pensionärernas betalningsvilja av att inte källsortera förpackningsAvfall. Samt hur ett antal faktorer påverkar pensionärers medverkan i källsorteringen. Sedan 1994 gäller lagen om producentansvar för förpackningar. Detta betyder mer arbete för pensionärshushållen i form av källsortering av förpackningsAvfall.