Sök:

Sökresultat:

329 Uppsatser om Avancerad läsförstćelse - Sida 18 av 22

Kostnadseffektiv enhet för fjÀrrövervakning av inbyggda system

Företag kan ha produktionsanlÀggningar pÄ ett antal olika platser runt om i vÀrlden. Den industriella utrustningen som anvÀnds i anlÀggningarna innehÄller ofta nÄgon form av inbyggt system som krÀver underhÄll eller övervakning vid jÀmna mellanrum. Utrustningen kan vara tekniskt avancerad och dÀrför mÄste underhÄllet skötas av en servicetekniker. Mindre leverantörer av industriella utrustningar har inte alltid möjlighet att ha serviceorganisationer i varje land dÄ detta innebÀr en extra kostnad. Det hade dÀrför varit fördelaktigt med ett kompletterande kommunikationssystem som fungerar som en mellanhand mellan servicetekniker och mÄlsystem som kan befinna sig pÄ skilda platser. Kommunikationssystemet som tagits fram i detta projekt fungerar som en typ av fjÀrrövervakning dÀr det Àr möjligt att utföra fjÀrravlÀsning samt Àndra instÀllningar pÄ distans.

Matematikverkstad, lekstuga eller lÀrandemiljö? : En kvalitativ undersökning av pedagogers argument för matematikverkstad som arbetssÀtt.

Examensarbete inom kunskapsomrÄdet matematik, avancerad nivÄ, MOA004, 15 hp  Jacob AxdorphPeter Kock Matematikverstad, lekstuga eller lÀrandemiljö?En kvalitativ undersökning av pedagogers argument för matematikverkstad som arbetssÀtt.  2009                                                        Antal sidor: 28 Intresset för Àmnet matematik Àr i allmÀnhet svagt hos svenska elever, lÀgg dÀrtill att mÄnga elever pÄ grundskolans senare Är inte nÄr upp till de uppstÀllda mÄlen. I skolans styrdokument poÀngteras Àven vikten av att elever ska kÀnna lust att lÀra och att lÀrare Àr skyldiga att utforma undervisningen sÄ att detta uppnÄs. Ett sÀtt att bidra till att öka lusten att lÀra Àr att, i undervisningen, anvÀnda sig av matematikverkstad som arbetssÀtt, dÀr matematiken konkretiseras och synliggörs med hjÀlp av laborativt material. Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka vilka argument som nÄgra yrkesverksamma pedagoger anvÀnder för att motivera matematikverkstad som arbetssÀtt samt hur dessa motsvarar de intentioner som finns i Rystedt och Tryggs bok, Matematikverkstad (2005), statliga rapporter och skolans olika styrdokument. För att pÄ kort tid fÄ in en stor mÀngd data och mÄnga olika synvinklar rörande Àmnet valde vi att anvÀnda oss av metoden fokusgrupp som genomfördes med en grupp verksamma pedagoger, som alla undervisade i matematik inom skolans senare Är. Datainsamlingen analyserades sedan efter ett, av oss definierat, teoretiskt ramverk. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att de tillfrÄgade pedagogerna och litteraturen vi undersökt Àr samstÀmmiga i argumenten vad gÀller anvÀndningen av matematikverkstaden som arbetssÀtt.

Balansen mellan m?jligheter och utmaningar ? En litteraturstudie om intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende p? IVA

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

N?R D?DEN BLIR VERKLIGHET Sjuksk?terskestudenters upplevelser av d?dsfall under klinisk praktik

Bakgrund: D?dsfall sker idag fr?mst p? v?rdinr?ttningar vilket har resulterat i att m?nniskor idag lever ett liv d?r d?d inte ?r en del av deras vardag. Klinisk praktik ing?r i sjuksk?terskestudenters utbildning, d?r de kan uppleva d?dsfall. Upplevelser som dessa kan p?verka en individs h?lsa, vilken kan ses ur ett biologiskt samt ett humanistiskt perspektiv. Sjuksk?terskeutbildningen i Sverige ska ge studenterna f?rberedelse inf?r klinisk praktik.

Inverkan av strategisk halmning pÄ förlossningstider hos suggor (Sus Scrofa)

Forskningen har konstaterat att suggor har ett inneboende behov av att fÄ utföra bobyggnadsbeteende och att suggor som inte fÄtt nÄgot strömaterial och dÀrmed inte fÄtt möjlighet att utöva bobyggnad har haft lÀngre och svÄrare förlossningar. Syftet med denna studie var att undersöka ifall strategisk halmning har nÄgon effekt pÄ förlossningslÀngd, födslointervallet mellan 1: a- 3: e kulting, genomsnittsintervallet per kulting, andelen dödfödda kultingar samt aktivitetsgraden hos suggan under pÄgÄende förlossning. I studien ingick 56 suggor frÄn 4 konventionella gÄrdar som följdes under 2 grisningar. Vid en grisning fick de tillgÄng till 15 kg halm tvÄ dagar före förvÀntad grisning, (s.k. strategisk halmning) och vid den andra fick de istÀllet 1 kg halm dagligen innan förlossningen.

Passiv kylning : ett "elektricitetslöst" kylskÄp

Detta examensarbete genomförs vÄrterminen 2009 i samarbete med MÀlardalens högskola och Ankarstiftelsen. Det omfattar 30 högskolepoÀng och Àr pÄ avancerad nivÄ inom produkt- och processutveckling.Ankarstiftelsen Àr en ideell organisation som bedriver verksamhet i frÀmst Brasilien, Colombia och Peru. Organisationen grundades 1996 och arbetar med utsatta samhÀllsgrupper, bygger skolor i behövande omrÄden et cetera.Projektets frÀmsta uppgift Àr att ta fram adekvat förvaringsmöjlighet för att ge invÄnarna i byn Puerto Rico (Colombia) förbÀttrad levnadsstandard. För att identifiera problemet sker inledningsvis en förstudie dÀr en informationsinsamling svarar pÄ vilken miljö det rör sig om, vilka anvÀndarna Àr, hur de löser problemet i dagslÀget, vilka speciella behov som finns och vart tillverkning kan ske. Detta följs av en kartlÀggning av liknande produkter för att fÄ en uppfattning om hur liknande problem löses.

Entreprenörskap i Sverige och Japan : En komparativ studie utifrÄn GEM 2007

Syfte: Syftet med denna studie Àr att jÀmföra entreprenörskap i Sverige och Japan och att fÄ en förstÄelse för varför sÄ olika lÀnder bÄda har sÄ lÄgt entreprenörskap. Jag har valt att avgrÀnsa mig till data hÀmtade frÄn GEM 2007.Metod: I detta arbete gör jag en jÀmförelse av entreprenörskap i Sverige och i Japan som jag gjort genom att införskaffa sekundÀr data frÄn en rapport frÄn GEM 2007. I detta arbete har mitt förhÄllningssÀtt frÀmst varit abduktivt.Teoretiska Perspektiv: Wennekers (2006) har undersökt den U-kurva som uppstÄr nÀr man studerar entreprenörskap i relation till ekonomisk utveckling. LÀnder tenderar att gÄ frÄn en hög nivÄ av entreprenörskap till en lÄg nivÄ nÀr man gÄr frÄn bondeekonomi till industriell ekonomi för att sedan öka igen nÀr lÀnder nÄtt en avancerad nivÄ av ekonomisk utveckling. Trots dessa samband sÄ skiljer sig lÀnder fortfarande mycket Ät nÀr det kommer till entreprenörskap och förÀndringarna verkar vara ihÄllande.

Kravhantering i systemutvecklingsprojekt : Problem i praktiken

Det Àr ett vÀlkÀnt fenomen att kravhantering i systemutvecklingsprojekt har en kritisk pÄ-verkan pÄ resultatet. Kravhantering Àr dessutom betydligt mer mödosamt Àn för ett antal Är sedan dÄ tekniken idag Àr desto mer vÀlutvecklad och avancerad. FÄ organisationer lyckas med kravhantering och intresset för att genomföra processen felfri vÀxer sig allt starkare hos flera aktörer. Att sÀrskilja problematiken och komma tillrÀtt med heltÀckande lösningar Àr sÄledes en stor utmaning och inbjuder till ett hett forskningsomrÄde.Syftet med uppsatsen Àr att tolka kravhanteringsprocessen i organisation X med mÄlet att skapa förstÄelse för vilka faktorer som utgör problem i praktiken. Resultatet ska generera ett bÀttre och generellt applicerbart fundament för effektivare kravhantering i systemut-vecklingsprojekt.Det vetenskapliga synsÀttet som genomsyrar forskningen grundar sig pÄ en hermeneutisk filosofi med intentionen att generera rikare, mer nyanserad kunskap.

Matematik Àr nÄgot som man har och gör i skolan : En studie om hur sex elever i Ärskurs fyra uppfattar matematik och sin matematikundervisning

Arbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, Avancerad nivÄ, 15 hp Högskolan i SkövdeTitel: Matematik Àr nÄgot som man har och gör i skolanEn studie om hur sex elever i Ärskurs fyra uppfattar matematik och sin matematikundervisningSidantal: 39Författare: Anna Gustavsson och Helen NordqvistHandledare: Susanna Nilsson JacobssonDatum: Januari 2008Nyckelord: matematik, matematikundervisning, uppfattningar, instÀllningar,lÀrandeSyftet med studien var att undersöka hur elever uppfattar matematik och sin matematikundervisning samt vad som ligger till grund för deras uppfattningar. En nyfikenhet kring hur elever tÀnker om matematik och dess anvÀndningsomrÄden har ocksÄ genomsyrat studien. Tanken var att fördjupa kunskaperna och förstÄelsen kring hur elever kan uppfatta matematik och matematikundervisning för att sedan ha anvÀndning för detta i vÄrt kommande yrkesliv som pedagoger. Vi anser det viktigt att vi som lÀrare blir medvetna om elevernas uppfattningar, dÄ flera undersökningar visar en nedÄtgÄende trend i elevers intresse för matematik vilket ocksÄ kan pÄverka deras prestationer. För att undersöka elevernas uppfattningar valde vi att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer, vilka genomfördes pÄ en skola i VÀstra Götalands lÀn med sex elever frÄn Ärskurs fyra.

Effektivisering av fastighets- och serviceföretag med modern mobil teknik

IsMobile har utvecklat ett Internetbaserat verksamhetsstöd för företag med mobil personal inom fÀltservice (produktlinje BlÄ CoordinatorTM). BlÄ CoordinatorTM kombinerar, stöd för uppdragshantering, avancerad optimeringsteknik och den senaste mobila teknologin. Syftet har varit att studera hur mobil teknologi och mobilt verksamhetsstöd som BlÄ CoordinatorTM kan effektivisera uppdragshanteringen i drifts och serviceorganisationer/företag. Totalt har fem företag/organisationer granskats: ? PiteÄ Kommun ? Hellmans Rör/NVS AB ? Rikspolisstyrelsen ? Riksbyggen ? SkellefteÄ Kraft Slutsatser angÄende hur ett sÄdant system skulle kunna förbÀttra verksamheten Àr baserat pÄ litteraturstudier, kvalitativa bedömningar, intervjuer och analys av verksamheten.

Lösa förbindelser. AndrasprÄksinlÀrares förstÄelse av olika typer av partikelverb

Lösa förbindelser, eller partikelverb som de ocksÄ kallas, Àr en av deföreteelser i svenska sprÄket som Àven pÄ avancerad nivÄ vÄllarsvÄrigheter, sÄvÀl nÀr det gÀller anvÀndning som förstÄelse. Dennastudie presenterar vad ett partikelverb Àr, vilka svÄrigheter som Àrförknippade med partikelverben och berör Àven nÄgra intressantaaspekter kring partikelverbens semantik. I min undersökning definierarjag nÄgra faktorer som kan pÄverka förstÄelsen av partikelverb, vÀljer utoch grupperar partikelverb efter dessa faktorer och jÀmför sedangrupperna med varandra för att förtydliga bilden av inlÀrares förstÄelseav partikelverb.För att undersöka hur andrasprÄksinlÀrare pÄ en relativt avanceradnivÄ klarar dessa svÄrigheter har jag genomfört ett test med 50partikelverb pÄ 42 elever pÄ SAS grundnivÄ pÄ tvÄ skolor. HÀlften avinformanterna fick de 25 första testmeningarna upplÀsta för sig, och deövriga testmeningarna skriftligt, och tvÀrtom för den andra hÀlften avinformanterna.Resultatet visar att den största skillnaden föreligger mellanlexikaliserade (ogenomskinliga) och preciserande partikelverb.Skillnaden Àr dock relativt mÄttlig, med tanke pÄ att man inte kan gissasig till betydelsen av de lexikaliserade partikelverben. Partikelverb medpreciserande partiklar var lÀttast att förstÄ, med högsta sannolikhet föratt de inte förÀndrar betydelsen av verbet i nÄgon högre grad.

Kan nÄgon förklara för mig?

Bakgund: Familjefokuserad omvÄrdnad har rötter i vÄrt samhÀlle frÄn förhistoriska tider. DÄ sjukvÄrden frÄn början sköttes i patientens hem var det naturligt att involvera familjen och att tillhandahÄlla familjefokuserad omvÄrdnad. PÄ 1800-talet ledde kampen mot infektionssjukdomar och en stark övertygelse om att barn skulle behandlas pÄ ett mekaniskt sÀtt till en sjukvÄrd som baserades helt pÄ aseptik, strikta rutiner och vÀldigt lite eller ingen kontakt mellan barnet och dess förÀldrar. Under senare Är har man Äterigen fokuserat mer pÄ familjen i vÄrden dÄ avancerad sjukvÄrd nu ges i hemmet i allt större utstrÀckning. DÀrmed Àr familjefokuserad omvÄrdnad en gammal tradition som fÄtt nytt liv och nya definitioner.

Metadon : farmakokinetik vid intravenös administrering till hÀst

Det har inte forskats lika mycket angÄende smÀrta och smÀrtlindring pÄ hÀst som pÄ smÄdjur och mÀnniska. Men i takt med att hÀsten övergÄtt till att bli ett sÀllskapsdjur och det utförs fler och mer avancerad kirurgiska ingrepp sÄ har intresset för smÀrtlindring till hÀst ökat. Opioider Àr en substansgrupp som anvÀnts för smÀrtlindring hos mÀnniska i Ärhundraden och Àven (om Àn under mycket kortare tid) hos smÄdjuren och som ger kraftig smÀrtlindring. AnvÀndningen av opioider till hÀst har dock varit begrÀnsad pÄ grund av rÀdsla för biverkningar (framför allt excitation).Metadon Àr en syntetisk opioid som anvÀnds till hÀst. Det finns dock inget metadonpreparat registrerat för hÀst och anvÀndandet sker dÀrmed off label.

Man mÄste ha tur - förÀldrars erfarenheter nÀr deras barn med diabetes vistas i skolan

Inledning: FörÀldrar till barn med diabetes typ 1 utför en avancerad egenvÄrd för attskapa förutsÀttningar för att deras barn ska fÄ ett normalt liv och minska risken förföljdsjukdomar. En bristfÀlligt skött egenvÄrd innebÀr risker bÄde pÄ kort och lÄng siktsamt pÄverkar skolarbetet. Under skoltid har skolan ansvar för att egenvÄrden fungeraroch att barnet fÄr det stöd det behöver. I den begrÀnsade forskning som gjorts gÀllandeförÀldrars erfarenheter nÀr deras barn vistas i skolmiljö framkommer att förÀldrar dÄkan kÀnna oro och att skolpersonalen inte alltid har förstÄelse och kunskap omdiabetessjukdomen. I skolsköterskans arbete ingÄr att ge stöd till elever ochvÄrdnadshavare i syfte att frÀmja hÀlsa.

OlinjÀrt ultraljud för undersökning av sprickor i skelettet hos hÀst, en pilotstudie

Fissurer och odislocerade frakturer hos hÀst kan ibland vara svÄra att upptÀcka utan avancerad bilddiagnostik. Det Àr dock viktigt att diagnostisera dem i tid för att hindra att skadorna förvÀrras. Röntgen, datortomografi, magnetresonanstomografi och scintigrafi kan ge bra information men metoderna Àr relativt dyra, inte alltid tillgÀngliga, innebÀr en del sÀkerhetsrisker och krÀver erfarna tolkare. Ultraljud Àr en mobil metod som anses ofarlig men dagens teknik Àr inte sÄ anvÀndbar för att undersöka skelett. Inom industrin har nya ultraljudsmetoder utvecklats som tar hÀnsyn till olinjÀra egenskaper hos ljudvÄgorna.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->