Sökresultat:
455 Uppsatser om Automatiskt utlösande - Sida 30 av 31
Svenska mjölkkor pÄ bete : vÀrmens pÄverkan pÄ beteende och produktionhos mjölkkor i en besÀttning med AMS
Svenska mjölkkor ska enligt djurskyddsförordningen och de svenska djurskyddsföreskrifterna hÄllas pÄ bete i en sammanhÀngande period under ett visst antal mÄnader varje sommar. I mÄnga varmare lÀnder upptrÀder stora problem med vÀrmestress hos mjölkkor som hÄlls ute pÄ sommaren, med minskad produktion och försÀmrad vÀlfÀrd som följd. NÀr nötkreatur hÄlls som utegÄngsdjur under vintern ska de enligt djurskyddsföreskrifterna skyddas mot vÀder och vind, sÄ Àr dock inte fallet under sommarens betesperiod. FÄ studier i Sverige har undersökt om Àven vÄra svenska mjölkkor fÄr problem med vÀrmen pÄ sommaren och sÄledes skulle ha behov av tillgÀnglig skugga pÄ betet.MÄlet med projektet var att undersöka om beteendemönstret och mjölkproduktionen hos svenska mjölkkor Àndras i samband med ökad temperatur och luftfuktighet nÀr korna sjÀlva kan vÀlja nÀr de vill gÄ ut pÄ betet. Lagrad information frÄn mjölkkor i ett automatiskt mjölkningssystem (AMS) under fyra Ärs tid anvÀndes avseende mjölkproduktion, vÀder och tid för passage genom en grind mellan stallet och betesmarken.
Arbetsbeskrivning för ett effektivare flöde : ?Utveckling av kommunikation och arbetsprocesser pÄ Holmen Paper, Hallsta Pappersbruk
Detta examensarbete har utförts Ät Holmen Paper som Àr ett bolag inom Holmen AB koncernen. Studien har utförts pÄ pappersbruket i Hallstavik (Hallsta) och syftar till att utveckla arbetsprocesser och hjÀlpmedel för kommunikation. Inom detta examensarbete studeras arbetsprocessen i maskinerna dÀr pappret rullas till kundspecifika order (rullmaskin) och maskinerna dÀr de pappersrullar som krÀver omrullning hamnar (omrullningsmaskin). Omrullningsmaskinen arbetar med att hantera rullar som blivit defekta, rullar som blivit över frÄn rullmaskin eller rullar som tagits upp frÄn lagret och ska anvÀndas för att komplettera en order. Ett bÀttre flöde av kommunikation och information mellan de tvÄ maskinerna möjliggör ett arbete som skulle gynna bÄde slutkunden och Hallsta Pappersbruk.
Svenskt Sigill : Starka och svaga sidor sÄsom kvalitetsmÀrke
Marknadssituationen för svenska livsmedelsproducenter blir allt hÄrdare i och med fokuseringen pÄ lÄgpris och EMV samt ökad import. För att lyfta fram de mervÀrden, som finns i svenska livsmedel, kan producenter mÀrka sina produkter med kvalitetsmÀrket Svenskt Sigill. MÀrket garanterar att rÄvarorna har producerats pÄ svenska kontrollerade gÄrdar, som lever upp till höga krav pÄ sÀkra livsmedel, god djuromsorg, miljöansvar och öppna svenska landskap. Konsumenter, som vÀljer Svenskt Sigill-mÀrkta produkter, ska kÀnna sig trygga.
Studiens syfte Àr att identifiera starka och svaga sidor hos Svenskt Sigill sÄsom ett kollektivt nyttjat varumÀrke, sett ur en producentsynvinkel, varvid olika producenters specifika förutsÀttningar mÄste tas i beaktande.
Studien bygger pÄ tre teorier, nÀmligen strategiteori, varumÀrkesteori samt agentteori.
Electronic Transportation Markets and New Technology
En transportbo?rs a?r en elektronisk marknadsplats da?r transportsa?ljare kan annonsera ledig kapacitet till fo?rsa?ljning och transportko?pare kan ge fo?rfra?gningar pa? transporter. Na?r akto?rerna pa? transportbo?rsen har hittat en sa?lj- eller ko?pannons som passar deras behov sluter de avtal om en transport. Transportbo?rser underla?ttar fo?r transportsa?ljare att o?ka sina fyllnadsgrader samtidigt som den a?ven underla?ttar fo?r transportko?pare att hitta transporto?rer.
Simuleringsstudie för Volvo Environmental Architecture : Simuleringsmodell för logistik pÄ Volvo
Volvo Personvagnar Àr ett av de starkaste varumÀrkena i bilindustrin, med en lÄng och stolt historia av vÀrldsledande innovationer. Fabriken i Skövde tillverkar motorer i bÄde bensin- och dieselvarianter. I framtiden planerar Volvo att införa nya typer av motorer med gruppnamnet VEA, Volvo Environmental Architecture. Dessa nya motorer kommer att vara standard i alla nya Volvobilar, men tillverkning av de gamla modellerna kommer att finnas kvar För att förstÄ hur de nya transportsystemen i fabriken kommer att fungera tillsammans med de gamla transportsystemen och för att veta om de transportsystemen kan hantera framtidens krav krÀvs en simuleringsmodell.Under vÄren 2011 gjordes ett liknande projekt, dÄ en simuleringsmodell av transportsystemen skapades. Men eftersom modellen var för komplicerad och krÀvde mycket simuleringstid beslutades att en ny modell ska byggas för att kunna hantera optimering.Det finns tre huvudsakliga transportsystem, automatiskt styrda fordon (AGV), elektrisk hÀngbana (EHB) och manuella transporter med truckar.
CAD-samordning - en arbetsprocess mot en oundviklig evolution parallellt med teknologin
CAD-samordning eller ?digital samordning?, anvÀnds inte endast inom byggbranschen. Alla
stora projekt som görs med CAD-program inom produkttillverkning och produktutveckling
krÀver maximal noggrannhet i mÀtdata. Teknologin tar jÀmna steg mot en programutveckling
som blir alltmer komplex och kan i vissa fall upplevas som komplicerad och mer
problematisk. Man behöver dÀremot inte stora kunskaper om CAD-anvÀndning för att förstÄ
att en mer kontrollerad och strukturerad CAD-samordning som samordnar all CAD-relaterad
information efter rutiner och krav bidrar till tidsbesparingar.
Onormalt lÄga anbud i offentliga upphandlingar : Begreppets innebörd, bevisbördans placering och effekter av det nya upphandlingsdirektivet
Inom offentlig upphandling strÀvar myndigheter efter att anskaffa varor, byggentreprenader eller tjÀnster till ett sÄ lÄgt pris som möjligt utan att kvaliteten eftersÀtts. Antagande av anbud som Àr sÄ lÄga att inte anbudsgivaren klarar av att leverera till det offererade priset eller till den utlovade kvaliteten riskerar dock att i förlÀngningen medföra ökade kostnader för den upphandlande myndigheten, vilket inte innebÀr en effektiv anvÀndning av offentliga medel.Huvudregeln Àr att samtliga anbud som lÀmnas i en offentlig upphandling ska utvÀrderas av den upphandlande myndigheten. I 12 kap. 3 § Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling finns dock ett undantag frÄn huvudregeln, vilket ger upphandlande myndigheter en möjlighet att förkasta onormalt lÄga anbud. Det saknas emellertid en definition av vad som utgör ett onormalt lÄgt anbud.
DjurvÀlfÀrdsaspekter i ekologisk och konventionell slaktgrisproduktion
För att möta efterfrÄgan och konkurrensen mÄste det svenska jordbruket utvecklas som industri, mot större och mer rationellt organiserade enheter med inriktningen pÄ hur man kan effektivisera för att gÄ med ekonomisk vinning. Konsekvenserna av detta Àr att djuren drabbas dÄ deras miljö blir mer industriell. Grisarna blir understimulerade av den begrÀnsade omgivningen eftersom deras naturliga beteenden inte alltid kan tillgodoses, vilket i sin tur kan leda till stereotypa och framförallt avvikande beteenden.
Svenska grisar har det i mÄnga avseenden bÀttre Àn andra grisar inom och utanför EU och detta avspeglar sig bl.a. i 30-50 % större utrymme och mer fast golv, tillgÄng till
strömaterial och dÀrmed ocksÄ större möjlighet att uttrycka sina naturliga beteenden.
Men innebÀr ?bÀttre? att det Àr ?bra nog? eller finns det mer vi kan göra för att öka vÀlfÀrden och Àven vÀlmÄendet för vÄra grisar? Berikning minskar oftast djurens sysselsÀttningsbrist och minskar i de flesta fall oönskade
beteenden.
Inverkan av konserveringsmedel för spannmÄl pÄ ensilering av hösilage
En allt större del av Sveriges hÀstar utfodras i dag med inplastat vallfoder. Inplastat vallfoder som ges till hÀstar har ofta relativt hög torrsubstanshalt och benÀmns vanligen hösilage. I hösilaget bildas ingen eller en mindre mÀngd mjölksyra Àn i vÄtare ensilage, och det i sin tur innebÀr att pH-sÀnkningen blir mindre eller uteblir, och att relativt höga halter restsocker (WSC, water soluble carbohydrates) finns kvar i fodret vid öppning av balen. Detta kan gynna mikroorganismer som jÀstsvampar, vilket kan leda till en kort aerob lagringsstabilitet. Det Àr ett problem eftersom ungefÀr 75 % av Sveriges hÀstar inhyses i stall med bara 1 till 4 hÀstar (Persson, 2005), vilket medför att en öppnad hösilagebal i mÄnga fall inte gÄr Ät snabbare Àn den aeroba förskÀmningen framskrider.
Markbaserade sensorer för insamling av skogliga data : en förstudie
En förutsÀttning för skoglig planering pÄ alla nivÄer Àr att man har en god uppfattning
om tillstÄndet i den stÄende skogen. K
valiten pÄ de beslut som fattas kommer dÀrför
att vara direkt beroende av mÀngden och kvaliten pÄ den information som samlats in.
Sensorer som radar, lidar och olika typer av digitala kameror anvÀnds idag med
framgÄng för fjÀrranalys dÀr skogen avbildas frÄn ovan. Föreliggande arbete syftar till
att belysa de tekniska förutsÀttningarna för att utnyttja modem sensorteknik Àven för
markbaserade mÀtningar. Detta skulle i sÄ fall öppna möjligheter att automatisera
fÄngsten av skogliga data som dÀrmed skulle bli kostnadseffektivare samtidigt som
nya typer av data skulle bli tillgÀngliga.
Gaffeltruckfri produktion : En studie genomförd vid Volvo Construction Equipment
Volvo Construction Equipment Àr en del i koncernen Volvo Group. Volvo Group som Àr en av de ledande aktörerna i vÀrlden pÄ transportlösningar. Volvo Construction Equipment utvecklar och tillverkar anlÀggningsmaskiner i samtliga vÀrldsdelar utom Afrika och Oceanien och levererar produkter till kunder över hela vÀrlden. I BraÄs i SmÄland finns Volvo Construction Equipments huvudanlÀggning för utveckling och tillverkning av ramstyrda dumprar, inom vilket segment de Àr vÀrldsledande.Gaffeltrucken Àr den maskin som orsakar flest anmÀlda arbetsplatsolyckor i Sverige och i snitt anmÀls cirka 750 olyckor per Är. Företag har med anledning av denna sÀkerhetsrisk och produktivitetsbegrÀnsningar i allt större utstrÀckning börjat studera alternativa lösningar för den interna materialhanteringen.
?Vi dras allihop över en kam, samhÀllet tvingar en att vara i försvarslÀge?? : nio kurdiska förÀldrar berÀttar om sina uppfattningar om könsroller
Syftet med denna uppsats Àr att belysa nio kurdiska förÀldrars syn och uppfattningar om kön och könsskillnader. FörÀldraskapet Àr ett medel för hur könsrollerna ser ut och formas inom familjerna. Hur har könsrollerna förÀndrats hos förÀldrarna sedan migrationen till Sverige? Finns det olika uppfattningar mellan kurdiska kvinnor respektive mÀn gÀllande könsroller? UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att synliggöra förÀldrarnas uppfattningar, upplevelser samt erfarenheter kring könsroller.Denna undersökning Àr utförd och skriven utifrÄn kvalitativ forskningsmetod och Àr baserad pÄ intervjuer eftersom detta perspektiv Àr mest lÀmpligt för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar.Den utgÄr frÄn att det finns flera verkligheter som inte Àr objektiva, utan att det Àr individens egna subjektiva upplevelser som fÄr avgöra vad som Àr verklighet. Tyngdpunkten i denna studie ligger pÄ intervjuundersökningen.Det svenska samhÀllet tenderar att ge en negativ bild av ett visst folk, nÀmligen mÀnniskor med utomnordiskt ursprung, dÀr bland har den kurdiska folkgruppen fÄtt uppmÀrksamhet de senaste Ären.
PÄverkar anvÀndandet av skrittmaskin hÀstars fysiska aktivitet i rasthage?
HÀstar Àr flocklevande djur som spenderar största delen av dygnet med att leta efter föda och vila. Detta Àr naturliga behov som alla hÀstar, Àven de i fÄngenskap, behöver fÄ utöva för att mÄ bra och inte utveckla oönskade beteenden. Om man som hÀstÀgare ger sin hÀst möjlighet att röra sig pÄ en stor yta, Àta under en stor del av dygnet samt tillhöra en flock dÀr den fÄr socialt utbyte med andra hÀstar har man uppfyllt dess mest grundlÀggande behov. I Sverige finns idag runt 362 700 hÀstar och mÄnga av dessa hÀstar fÄr sitt behov av utevistelse, Àttid och social kontakt tillgodosedd. Det finns dock en andel hÀstar som bara tillÄts vara ute i en liten hage en kort stund under dagen och utan sÀllskap av nÄgon annan hÀst.
Inflytande av sommarvÀder pÄ kornas val att vara pÄ bete eller inne dagtid i en besÀttning, samt studier av andningsfrekvens och yttemperatur hos fokaldjur :
SAMMANFATTNING
NÀr man i tidigare undersökningar studerat betesgÄng för mjölkkor har klimatet pÄ betet inte
beaktats. En höglakterande ko producerar mycket vÀrme som hon mÄste avge till sin
omgivning för att kunna bibehÄlla sin kroppstemperatur. De sÀtt som djuret kan avge vÀrme
pÄ Àr begrÀnsade och pÄverkas av flera klimatfaktorer samt djurets genetiska och biologiska
förutsÀttningar.
Antalet dagar som registreringar gjordes under denna studie blev av flera olika anledningar fÄ,
18 dagar. Klimatet utomhus under studien registrerat som globtemperatur varierade frÄn 22,4
till 34,7ÂșC.
DÄ djurskyddslagen skall frÀmja djurens hÀlsa och djurets naturliga beteende fick en grupp
126 höglakterande kor möjlighet att vÀlja uppehÄllsplats under tiden 26 juli till 11 augusti.
2004. Korna fördes ut pÄ betet vid niotiden pÄ förmiddagen och var dÀrefter fria att gÄ in och
ur stallet efter egen vilja tills de togs in för kvÀllsmjölkning omkring klockan tre
pÄeftermiddagen.
MiFID och dess inverkan pÄ den europeiska aktiemarknaden : ? En studie av hur fragmenterad handel pÄverkar marknadsövervakning och distribuering av handelsinformation
I november 2007 införde politikerna i Bryssel ett direktiv med avsikt att öppna upp för konkurrens och öka transparensen pĂ„ Europas aktiemarknader. Börsmonopolet bröts upp och aktiemarknaden fragmenterades, det blev dĂ„ möjligt att handla aktier pĂ„ andra marknadsplatser Ă€n enbart pĂ„ primĂ€rmarknaden.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur den fragmenterade handeln pĂ„verkar marknadsövervakningen och informationsflöden mellan marknadsplatserna. Ăr marknadsplatsernas informationssamarbete tillrĂ€ckligt bra för att skapa en sĂ€ker och effektiv marknad? Har riskerna för marknadsmissbruk ökat och hur vĂ€l stĂ„r direktivet rustat mot insynspersonshandel? För att fĂ„ en inblick i Ă€mnet gjordes en litteraturstudie i MiFID och dess pĂ„verkan pĂ„ marknaden. Rapporter, artiklar, lagtexter och direktivets artiklar ligger som grund för utformandet av den empiriska undersökningen som bestod av intervjuer med personer som Ă€r vĂ€l insatta i Ă€mnet och en enkĂ€tundersökning till olika marknadsplatser som handlar med svensknoterade aktier.Resultatet av den empiriska undersökningen visar att det finns stora problem med marknadsövervakningen och informationsflöden pĂ„ den europeiska aktiemarknaden.