Sök:

Sökresultat:

926 Uppsatser om Automatisk nivćreglering - Sida 60 av 62

Reglering av energikostnader med hjÀlp av energilagring i Danmark

Energilagring med hjÀlp av tryckluft (CAES) innebÀr att luft komprimeras och lagras för att expanderas vid ett senare tillfÀlle. Tillsammans med pumpkraftverk (pumpning av vatten till en högre liggande vattenreservoar) Àr komprimerad luft (CAES) de enda kommersiellt gÄngbara storskaliga energilagringsteknologierna i dagslÀget. UtifrÄn de geologiska förutsÀttningarna i Danmark utvÀrderades lönsamheten för tvÄ olika typer av CAES-teknologier mer specifikt som teknologi för energihandel.Danmark medverkar i den nordiska elmarknaden och elhandeln sker genom Nord Pool Spot (Elspot) dÀr elpriset faststÀlls för var timme, dagen innan. Den dagliga prisvariationen Är 2013 kunde, utifrÄn en empirisk analys av max- och minelpris, analyseras dÀr elpriset var sÀrskilt högt respektive sÀrskilt lÄgt. HuvudmÄlet med denna rapport var dÀrför att undersöka intÀktsmöjligheter genom att med vald energilagringsteknik lagra energi vid lÄgt elpris för att senare sÀlja denna energi vid ett högt elpris.I dagslÀget finns tvÄ CAES-anlÀggningar; en i Huntorf, Tyskland samt en i Alabama, USA.

SkendrÀktighet - med hunden i fokus

Tikens skendrÀktighet kan stÀlla till med mycket problem för djurÀgaren och Àven förvirring hos hunden. MÄnga ser kastrering som en lösning pÄ problemet men det kan i sin tur ge biverkningar. DÀrför undersöks i denna uppsats vad man idag vet om skendrÀktighet, varför bara vissa tikar visar de typiska skendrÀktighetssymptomen och vad man potentiellt skulle kunna göra för att minska dessa i framtiden. FrÄgan belyses utifrÄn hundens specifika fysiologi, hormonerna, ursprunget frÄn vargen, och vad anvÀndning av denna kunskap kan leda till i framtiden. Hunden har, oavsett drÀktighet eller ej, alltid en kvarstÄende gulkropp efter östrus. Detta ger förhöjda progesteronnivÄer vilket kan leda till symptom som, bobygge, mjölkbildning och modersbeteende.

UTVÄRDERING OCH FÖRBÄTTRING AV SYREREGLERINGEN VID HIMMERFJÄRDSVERKET

Att lufta biologiska bassÀnger vid ett avloppsreningsverk Àr en mycket energikrÀvande process. Genom att reglera lufttillförseln kan processen optimeras sÄ att den blir sÄ energisnÄl som möjligt men samtidigt bidrar till en god kvalitet pÄ utgÄende vatten. Regleringen bör dÄ ske vid flera punkter lÀngs med en bassÀng. I detta projekt har regleringen av syrehalten i aktivslamanlÀggningen vid HimmerfjÀrdsverket utvÀrderats och ett försök till förbÀttring av processen har genomförts. Verket har efterdenitrifikation varför aktivslamanlÀggningen enbart bestÄr av en luftad del dÀr nitrifikation och oxidation av organiskt material sker.

Allm?n kunskap om det allm?nt veterliga ? en paradox?

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

Mögel pÄ Textil -vid import av textila varor

Under lagring och transport av textila varor frÄn Asien kan risken för mögelangrepp vara stor, nÄgot som sedan vid uppackning kan vara skadligt för hÀlsan. Situationen sÄ som det ser ut idag kan medföra stora problem och kostnader hos textilföretag och att hitta möjliga ÄtgÀrder för att förebygga skador Àr dÀrför av stort intresse. För att kartlÀgga problemen med mögelangrepp pÄ textila material har bÄde informationssökning och praktiskt arbete genomförts. MögeltillvÀxt sker dÄ det Àr gynnsamma betingelser med hÀnsyn till klimat, nÀring och syretillgÄng. För att mögeltillvÀxt inte ska angripa textila varor finns en rad förebyggande ÄtgÀrder som kan vidtas, ÄtgÀrder som alla handlar om att göra förutsÀttningarna pÄ ett eller annat sÀtt ogynnsamma.

IT-revision. En studie av kunskap och förstÄelse

I takt med att de reviderade bolagens verklighet förÀndras, i och med ökatinternationellt ekonomiskt utbyte, stÀlls ocksÄ krav pÄ revisionsprocessens anpassningtill dessa nya förhÄllanden. Den ökade internationaliseringen i företagens omvÀrld harlett till ett behov av effektiviseringar, nÄgot som gjorts möjligt med hjÀlp avinformationsteknologi, men Àven ett behov av harmoniserad lagstiftning dÄ företagverkar globalt över landsgrÀnserna.Denna harmoniserade lagstiftning har pÄ senare tid influerats starkt av det ökade fokuspÄ interna kontroller som uppstod i USA efter att ett antal redovisningsskandalerresulterat i starkt samhÀllspÄverkande konkurser.I och med dessa parallella processer har interna kontroller dels fÄtt större fokus irevisionen, och dels börjat prÀglas av allt mer komplicerade teknologiska lösningar,frÀmst i form av IT-system. Det Àr naturligt att revisorerna sjÀlva inte besitter dentekniska detaljkunskap som mÄnga gÄnger krÀvs för att pÄ ett tillrÀckligt grundligt ocheffektivt sÀtt utvÀrdera dessa IT-system, varpÄ man engagerar en specialist; IT-revisorn.I regleringen stÀlls dock utförliga krav pÄ att ordinarie revisor ska kunna leda ITrevisorni dennes arbete och tolka dennes resultat, detta dÄ det alltjÀmt Àr ordinarierevisor som Àr ansvarig för revisionen och dess resultat. VÄr frÄga Àr sÄledes omrevisorn har tillrÀcklig kunskap och förstÄelse för att ge IT-revisorn adekvatainstruktioner och utvÀrdera dennes arbete.Syftet med denna frÄgstÀllning Àr att, med regleringen pÄ omrÄdet som grund, fÄ klarheti vad som faktiskt krÀvs av revisorn gÀllande förstÄelse av det arbete som en IT-revisorutför. Samtidigt stÀller vi oss frÄgande till vad som faktiskt kan krÀvas av revisorn ochvari en eventuell diskrepans mellan reglering och praxis ligger.Uppsatsen Àr avgrÀnsad till att endast behandla de förhÄllanden som rör IT-revisionen istörre svenska bolag och som utförs av nÄgon av Big Four-byrÄerna.Vi har anvÀnt oss av sex personliga, öppna intervjuer för att ges större möjligheter atttolka de svar vi fÄtt, och fÄ respondenterna att friare beskriva sina erfarenheter pÄomrÄdet utan att bli styrda och hÀmmade av precisa frÄgestÀllningar frÄn vÄr sida.

Positiv sÀrbehandling : Ett nödvÀndigt led i frÀmjandet av jÀmstÀlldheten?

SammanfattningUppsatsens syfte Àr att jÀmföra svensk och dansk arbetsrÀtt pÄ olika omrÄden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som anvÀnds för att uppnÄ syftet Àr en rÀttsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemslÀnder för att uppnÄ Lissabonstrategins sysselsÀttningsmÄl. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen Är 2000 och förnyades Är 2005.

SmÄbolagens relation till storbanker ? en studie om avgörande faktorer vid kreditgivning

Tidigare forskning visar pÄ att smÄbolagens existens har en stor betydelse. SmÄbolag bidrar inte bara till att generera fler jobb, de bidrar ocksÄ till den ekonomiska tillvÀxten. Dock krÀver deras existens och fortsatta tillvÀxt mer kapital, de behöver dÀrmed ha tillgÄng till krediter. Tidigare forskning visar pÄ att smÄbolag har svÄrigheter att erhÄlla bankkrediter jÀmfört med större bolag. PÄ grund av Basel-regleringarna och de införda kapitalkraven har bankerna blivit mer försiktiga och Àr inte villiga att ta allt för stora risker.

Kundstock och personalkompetens i företagsförvÀrv

De frÄgor som uppsatsen belyser Àr hur köparen ska kunna sÀkerstÀlla att den kundbas, de anstÀllda eller den know how som mÄlföretaget har  flyttas över till köparen efter förvÀrvets avslut. Dessutom utreds vilka medel köparen har för att sÀkerstÀlla var mÄlföretagets know how finns samt om och hur köparen kan sÀkerstÀlla att de nyckelpersoner som besitter kunskapen kommer att överflyttas till köparen efter förvÀrvet. I samband med denna frÄga, utreds vilken betydelse lÀmnade garantier vad gÀller know how, anstÀllda och kundbas har samt vilka möjligheter en förvÀrvare har till hÀvning av förvÀrvet enligt köplagens regler. Dessutom utreds förvÀrvarens möjligheter att utesluta arbetstagare som varit anstÀllda i mÄlbolaget som misstÀnks kunna skada förvÀrvaren om dessa övertas. Dessa frÄgor uppkommer i störst utstrÀckning vid förvÀrv av tjÀnsteföretag dÀr dessa resurser Àr av störst vikt, men problematik av liknande karaktÀr kan Àven uppstÄ inom förvÀrv av varuproducerande företag.Uppsatsen utreder dessutom skillnaderna mellan att förvÀrva aktierna i ett företag och att enbart förvÀrva inkrÄmet.

Harmoniserad valutaeffektsredovisning enligt IAS 21 -en översikt av valutaexponering inom sex koncerner

Bakgrund och problem: Inom EU har normgivande organ inom redovisning lÀnge försökt att harmonisera medlemslÀndernas externredovisning. Ett gemensamt regelsystem - IFRS implementerades för svenska noterade koncerner med början Är 2005. Under mÄnga Är har valutaeffektsredovisningen varit ett komplicerad och omdebatterat omrÄde. Före implementeringen av IFRS Är 2005 redovisade svenska koncerner valutaeffekter i enlighet med RR 8 Effekter av Àndrade valutakurser. Efter koncernernas konvertering till IFRS sker redovisning av valutaeffekter istÀllet enligt IAS 21 Effekterna av Àndrade valutakurser.

Reglering av enskilt och gemensamt vid ÀgarlÀgenhetsförrÀttningar : En analys av de tvÄ första Ärens praktiska tillÀmpning

ÄgarlĂ€genheter Ă€r en speciell form av tredimensionella fastigheter, vilken endast Ă€r avsedd att innehĂ„lla endast en bostadslĂ€genhet. Det har varit möjligt att bilda Ă€garlĂ€genheter sedan maj 2009. De 24 Ă€garlĂ€genhetsförrĂ€ttningar som registrerats i fastighetsregistret under de tvĂ„ första Ă„ren har kartlagts och en analys av olika aspekter pĂ„ hur förhĂ„llandet mellan enskilda Ă€garlĂ€genheter och gemensam egendom reglerats i förrĂ€ttningarna har genomförts.I ca 20 % av Ă€garlĂ€genhetsprojekten bildades Ă€garlĂ€genheterna innan byggnaden blivit upp­förd. Förfarandet Ă€r bra för finansiering av byggprojektet, men leder till en osĂ€kerhet om ifall lĂ€genheterna i den fĂ€rdiga byggnaden överensstĂ€mmer med den beslutade fastighets­indelningen. Att ta fastighetsbildningsbeslutet som en preliminĂ€rfrĂ„ga i dessa fall medför att förrĂ€ttningen inte avslutas förrĂ€n byggnaden Ă€r klar och dĂ€rigenom kan lantmĂ€terimyndig­heten sĂ€kerstĂ€lla att fastighetsindelningen överensstĂ€mmer med byggnadens slutliga utformning.Byggherren Ă€r nĂ€stan alltid ensam sakĂ€gare i förrĂ€ttningen.

VÀrdeflödesanalys vid Ericsson AB GÀvle

Att möta en fluktuerande efterfrÄgan med en kundorderstyrd produktion Àr ett problem för mÄnga företag. Ett av dessa företag Àr Ericsson CDC GÀvle, tillverkare av radiobasstationer, dÀr situationen försvÄras ytterligare med mÄnga produktvarianter och korta ledtider. Problemet Àr att volymerna kan variera vÀldigt inom en kort tidshorisont. Den fluktuerande efterfrÄgan bidrar till att underleverantörer fÄr svÄrigheter att möta Ericssons plötsliga avvikningar frÄn prognostiserat behov, och gör att produktionsplaneringen försvÄras. För att justera kapaciteten anvÀnds till stor del bemanningsföretag och problem uppstÄr med att behÄlla ett standardiserat arbetssÀtt och stabila processer.

Personlighetstest som urvalsmetod vid rekrytering : En fallstudie av Person Profil Analys

Denna uppsats handlar om personlighetstest som urvalsmetod vid rekrytering, mer specifikt studeras testet Person Profil Analys. Syftet Àr att fÄ djupare förstÄelse för varför detta test, trots en omfattande kritik, Àr ett av Sveriges mest anvÀnda. Vi har valt att undersöka testet i en specifik organisation, för att pÄ sÄ sÀtt uppnÄ en sÄ detaljerad datainsamling och djupgÄende analys som möjligt. Organisationen vi studerat Àr ett av Sveriges landsting, som anvÀnder Person Profil Analys vid chefsrekrytering. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som tillÀmpar testet vid rekrytering, i ambitionen att fÄ förstÄelse för varför landstinget har valt att anvÀnda Person Profil Analys.

Makars pensionsrĂ€ttigheter vid bodelning i anledning av Ă€ktenskapsskillnad. SĂ€rskilt om privata pensionsrĂ€ttigheter och oskĂ€lighetsbegreppet i ÄktB 10:3

Merparten av det svenska folket kan idag rĂ€kna med att vid arbetslivets slut erhĂ„lla viss ersĂ€ttning i form av pension. Nuvarande pensionssystem kan sĂ€gas bygga pĂ„ tre delar, dels allmĂ€n Ă„lderspension som tillhandahĂ„lls alla som har bott och arbetat i Sverige genom socialförsĂ€kringssystemet, dels tjĂ€nstepension som kompletterar den allmĂ€nna pensionen, vilket utgör utfĂ€stelser till viss pensionsrĂ€tt av arbetsgivare gentemot sina anstĂ€llda. Utöver detta kan var och en vĂ€lja att spara till sin pension privat, antingen genom en pensionsförsĂ€kring eller individuellt pensionssparande. Ett sĂ„dant privat sparande Ă€r för vissa av ytterst stor vikt, exempelvis för den som driver enskild firma och dĂ€rmed inte Ă€r anstĂ€lld och berĂ€ttigad tjĂ€nstepension. Även för dom som genom sin anstĂ€llning erhĂ„ller tjĂ€nstepension kan ett privat pensionssparande vara av stor vikt, om inte annat för att dryga ut sina inkomster efter arbetslivets upphörande.

Svensk arbetsmarknadsmodell kontra dansk flexicurity : En komparativ studie mellan svensk och dansk arbetsrÀtt

SammanfattningUppsatsens syfte Àr att jÀmföra svensk och dansk arbetsrÀtt pÄ olika omrÄden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som anvÀnds för att uppnÄ syftet Àr en rÀttsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemslÀnder för att uppnÄ Lissabonstrategins sysselsÀttningsmÄl. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen Är 2000 och förnyades Är 2005.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->