This master thesis investigates the possibilities of using GPS-information from trains to create a model of a railway system, register the routes of the the trains and predict how the trains will travel in the railway system.The thesis work was done at Icomera AB which is a company that specializes in internet connected vehicle solutions.We describe how the GPS-information is sent from the trains in the form of samples and investigate limitations and possibilities with the available information. About three million samples from 83 SJ-trains were analysed and the samples were filtered with the intent of removing erroneous information. We here found that about 30 % of the samples from the trains were unreliable.A solution for how the samples from the trains can be used to create a model of the railway system traveled by the trains is presented. We use a large set of historical samples and use cluster nodes and Hermite curves to generate a graph that represent the railway system with stations, nodes and the railway itself. A fully automatic solution is not presented since it did not fit into the time frame of the thesis; instead we created a simple tool which can be used to manually finish the model of the railway system.Furthermore, we describe how the railway system and the samples from the train can be used to register the routes the trains travel.

Bakgrund: I september 2003 beslutade IASBs styrelse att organisationen ska utveckla särskilda standarder som är lämpliga att användas av små och medelstora företag då de tar fram sina finansiella rapporter. Utgångspunkterna i undersökningen är att IASB utgör en internationell institution som i huvudsak formas av sina största intressenters behov och att reglering av redovisning kan ses som en politisk process. Syfte: att ge en beskrivning av orsaker till och målen med IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Syftet är vidare att utreda om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid IASBs harmonisering av internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Metod: För att uppnå syftet har en dokumentundersökning genomförts där empirin i första hand består av vetenskapliga artiklar samt annat publicerat material som direkt eller indirekt berör IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag.

Titel: Etik, ansvar och legitimitet - En kvalitativ studie om hur PR-konsulter förhåller sig till professionell etikFörfattare: Elin Helgesson Kurs, termin och år: MK032G Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C) C-uppsats, HT13, 2013-2014.Antal ord i uppsatsen: 19 468 ord.Problemformulering och syfte: Debatten om hur PR-branschen finner sin legitimitet är en central fråga som PR-skrået i helhet tampas med. Det sätt som branschen försökt uppnå en yrkeslegitimitet är att påvisa sitt arbete för allmänintresset och sin positiva roll för demokratin. Emellertid ifrågasätts PR-konsulternas förmåga att representera allmänintresset. Detta eftersom PR-konsulterna befinner sig i en balansakt mellan att de dels som en profession bör arbeta för allmänintresset, och dels att de aktivt ska arbeta för att främja olika särintressen för deras olika uppdragsgivare. En balansakt som ifrågasätter etiken i branschen.

I denna uppsats har studerats huruvida svensk författning reglerar möjligheterna att företa tvångsåtgärder inom demensvården på särskilda boenden. Fokus har legat på att undersöka huruvida vård- och omsorgspersonal har befogenhet att vidta tvångsåtgärder i sitt arbete mot den demenssjuke och i sådana fall vilken grund denna befogenhet vilar på. Det har även undersökts i fall vårdpersonal inte har stöd i lag att vidta tvångsåtgärder om detta då innebär att rättssäkerheten hotas för den demenssjuke. Vidare har ett försök gjorts att utreda vem som ansvarar för lagbrott om en otillåten tvångsåtgärd vidtagits.Metoden som använts är den rättsdogmatiska metoden för att söka fastställa gällande rätt på området. Fokus har legat på svenska rättsregler och att försöka tolka och systematisera gällande rätt.

I avtal om företagsförvärv finns ofta en MAC-klausul. Den är ägnad att villkora köparens avtalsbundenhet om någon händelse väsentligt påverkar målbolaget mellan signing och closing. Att undkomma bundenhet av ett ingånget avtal är och skall inte vara lätt, i synnerhet inte när det ingås av sofistikerade avtalsparter. Enligt svensk rätt är det också synnerligen sällan kommersiella avtal jämkas med hjälp av 36 § AvtL eller ändras med hjälp av hardshipreglerna i Unidroit Principles eller PECL. Men om nu parterna genom en allmänt hållen klausul vill möjliggöra för säljaren att undkomma avtalet om något oförutsett inträffar som inte reglerats specifikt i fullföljandevillkoren? Då får parterna lösa det avtalsvägen.

På grund av olika redovisningsskandaler och liknande har under de senaste åren näringslivet drabbats av ett förtroendeproblem. Detta har lett fram till en utökad diskussion beträffande begreppet bolagsstyrning (corporate governance) och många länder har infört koder för reglering av detta område. USA har valt att tillgripa strängare lagstiftning, medan Europa har valt att satsa på självreglering i form av bolagskoder. Efter ett samarbete med regeringen och näringslivet presenterades i december 2004 Svensk kod för bolagsstyrning. Koden är ingen lag utan bygger på självreglering enligt principen ?följ eller förklara?.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Under andra delen av 1900-talet utvecklades ett stort antal kemiska bekämpnings-medel (pesticider) som gav goda kontrolleffekter mot ogräs och växtskadegörare. Dessa medel blev vanliga att använda inom det konventionella lantbruket. Under senare år har dock resistens mot bekämpningsmedel börjat utvecklas hos insekter, svampar och ogräs. Vidare har antalet tillgängliga pesticider minskat på marknaden beroende bland annat på ökade krav på låg miljöpåverkan. År 2009 tog Europeiska unionen (EU) beslut om direktivet ?Hållbar användning av bekämpningsmedel?.

Låneförbudets vara eller ickevara, är en fråga som diskuterats sedan reglerna om förbjudna lån trädde i kraft på 70-talet. Från början föreslog aktiebolagsutredningen ett låneförbud motiverat av borgenärernas skyddsintresse, aktieägaren skulle inte kunna urholka bolagets bundna egna kapital. Senare i lagstiftningsprocessen uppmärksammades dock att aktieägare och bolagets ledning ofta lånade pengar från bolaget för att undkomma dubbelbeskattningens andra led. Risken för skatteflykt kom att bli den bakomliggande faktor som gjorde förbudet strikt med få möjligheter till undantag och dispens. Ett förbjudet lån till någon närstående är således alltid olagligt oavsett låntagarens solvens eller bolagets ekonomiska muskler.

Antalet björnar i landet har under drygt 20 år konstant ökat, bara under åren 1996-2004 ökade björnstammens tillväxttakt med 44 %. En tillväxt som invånarna i de björnrika länen fått känna av då björnen har närmat sig människan allt mer. Syftet med uppatsen är därför att beskriva grunderna för svensk jaktpolitik och viltskadeersättning med avseende på björn, samt aktörernas (riksdagsmän, bofasta, jägareförbundet, lantbrukarnas riksförbund och världsnaturfonden) inställning till skyddsjakt på den växande björnstammen. För att besvara syftet har jag använt följande frågeställningar: På vad grundar sig skyddsjakten av björn? Vad krävs för att erhålla viltskadeersättning? Vilken syn har aktörerna på den rådande rovdjurspolitiken? Vilken åsikt har aktörerna om jaktlagstiftningens utformning? Rätten att få utfärda skyddsjakt baseras på EU:s art och habitatdirektiv, vilket godkänner skyddsjakt då det inte finns någon annan lämplig lösning på ett björnproblem.

RFID innebär, vid sidan av streckkoder, ytterligare ett sätt att identifiera föremål. Fördelen med RFID är bland annat att identifikation kan göras utan fysisk eller visuell kontakt och med avstånd på flera meter. Ett eventuellt användningsområde för RFID skulle kunna vara på transporter vid inchecknings- och bordningsprocessen till färjetransporter för att snabba upp logistikflödet.De potentiella mervärden som detta skulle kunna medföra är bland annat snabbare incheckning och avlämning/avhämtning av transportenheter, bättre spårning av transportenheten, ökad säkerhet och effektivare arbete på kajen. Ett antal frågeställningar sattes upp inom tre huvudområden: allmän orientering av RFID-teknik, mervärden och investeringsanalys. Dessutom tillkom några andra intressanta frågeställningar kring bland annat alternativa identifieringsverktyg, tillämpningar i andra sammanhang och säkerhet.´Fokus på arbetet har dock legat på att försöka visa på mervärden och fördelar med att använda RFID-tekniken.Som grund för att besvara frågeställningarna har en nulägesbeskrivning gjorts över det studerade systemet från terminal - färjetransport ? terminal, där Schenker och Stena Line varit de inblandade aktörerna.

Kuriska näset är en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, området är en nationalpark och sedan år 2000 upptaget på UNESCOs världsarvslista över skyddsvärda natur- och kulturområden.Syftet med det här arbetet är att kartlägga potentiella hot mot Kuriska näsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats på teorier utifrån ett hållbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har också studerats huruvida dessa teorier eftersträvas i Litauen respektive Ryssland. Med hållbar utveckling eftersträvas att inte tära på naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlägga hoten har en jämförelse mellan Kuriska näset och Gotska sandön genomförts.Naturen på Kuriska näset är varierande, stora skogsområden, öppna vidsträckta sandområden, sanddyner med eller utan vegetation är de mest förekommande landskapstyperna. Här återfinns också några av Europas högsta sanddyner.

Järnvägsindustrin har under många år varit ett verksamhetsområde där utvecklingen mer ellermindre stått still. I dag har progressen dock åter börjat röra på sig. Tågoperatörer runt om ivärlden satsar på snabbare fordon i syfte att vinna marknadsandelar från såväl flyg- somvägtransporter. I kampen om kunden vill man dock fortfarande inom järnvägsbranschenbibehålla den miljövänliga position, i förhållande till andra färdmedel, som tågtransport i allatider haft. Tillsammans med utvecklingen av nyare snabbare fordon finns det därför, i dagsläget, ett stort intresse för energieffektivisering/resursbesparing.SJ AB har under många år bedrivit projekt för att minska tågens förbrukning av elektricitet.Då företaget, under gången tid, varit föremål för åtskilliga omorganisationer hareffektiviseringsarbetet inte alltid kunnat bedrivas så resultatrikt som ambitionen eftersträvat.Avsikten med detta examensarbete är att sammanställa genomförda samt påtänkta aktiviteter inom området för SJs energieffektivisering.

Airline franchising var ett otänkbart begrepp för bara några år sedan. Avregleringen i Europa har haft en avsevärd betydelse för branschens utveckling där flygbolagen prövat olika strategier för att tampas med de konkurrenssituationer som har uppstått. En av de mindre kända och mer djupgående strategiska lösningar som förekommit bland stora flygbolag i Europa har varit franchising. Syftet med studien är att kartlägga och analysera airline franchising ur ett europeiskt perspektiv och undersöka vilka orsaker som ligger bakom dess utveckling samt skapa en prognos för utvecklingen av airline franchising i Europa. Studien antar en hermeneutisk ansats och utförs genom en omfattande litteraturstudie samt sex personliga intervjuer med företrädare från myndigheter, flygbolag och andra intressenter.

Den 1 juli 2006 trädde lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden[1] (LUA) ikraft. Lagen är ett resultat av Sveriges genomförande av direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden[2] (takeover-direktivet) som inför en harmoniserad reglering av offentliga uppköp av noterade aktier. Regleringens syfte är att garantera målbolagets aktieägare en rättvis och rimlig behandling samtidigt som önskade omstruktureringar möjliggörs. Genom principen att det är aktieägarna som själva skall ta ställning till budet och godkänna försvarsåtgärder skyddas de från ledningen. Genom principen om likabehandling av aktieägare, vad gäller t.ex.