Detta arbete cirkulerar det vida begreppet kunskap. Genom att fokusera begreppet till en bestämd ontologisk och epistemologisk sfär, och med hjälp av Aristoteles kunskapsanalys konkretisera det, tillämpas ett analytiskt greppbart kunskapsbegrepp på gymnasieskolans svenskämnesplan. Syftet med en sådan praktisk operation är dels att undersöka svenskämnets specifika kunskapsutrymme, dels att kunna vidga kunskapsdiskussionen till läroplans- och samhällsnivå. Utförda kunskapsanalys av ämnesplanen visar en dubbelhet i kunskapsanvändningen. Å ena sidan inkluderas såväl teoretisk som olika former av praktisk kunskap i ämnets syfte. En tendens att beskriva fronetiskt anstruken kunskap i samband med syftet iakttas.

Den pedagogiska metoden Storyline är temat för detta examensarbete. I Storyline bygger en hel klass upp en fiktiv berättelse igångsatt av läraren. De som arbetar enligt denna metod låter de konstruktivistiska teorierna forma undervisningen. Man arbetar aktivt för att elevens förförståelse ska lockas fram, och man betraktar elevens förkunskaper som en viktig beståndsdel i sitt eget kunskapsbyggande. Detta har blivit min frågeställning: Hur lyfts elevens förförståelse fram inom Storylinemetoden och vad händer med förförståelsen?Parallellt med denna undersökning har jag gjort en konstnärlig undersökning inspirerad av Storyline.

Den 23 Mars 1980 röstade svenska folket om kärnkraften. Den politiska debatt som fördes innan valet var på många sätt både komplicerad och motsägelsefull. Komplicerad därför att perspektiven på kärnkraften var så många och för att frågan splittrade traditionella politiska och ideologiska gränser. Motsägelsefull, för trots den uttalade ambitionen om en saklig debatt tycktes det omöjligt att få till stånd och trots många av frågornas vetenskapliga grund och debattörernas vurm för faktamässighet tycktes de viktigaste orsakerna till debattörernas ställningstagande vara outtalade och av ideologisk art. Denna uppsats försöker dels åskådliggöra debatten, dels finna orsakerna till dess komplexa och motsägelsefulla natur.

Inom sociologin önskas det att få ökad förståelse för människors handlingar och deras sociala identiteter. Intresset ligger även i att förklara och förstå kulturella strukturer som präglar vår verklighet. En viktig aspekt som formar människans verklighet är konstruktionen av kön. Med anledning av genusperspektivets analytiska innebörd kan det tänkas att sociologin har ett väl integrerat genusperspektiv i utbildningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur genus genomsyrar Sociologi I vid tre universitet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka företaget Globalens marknadsorientering och ta reda på hur marknadsorientering fungerar i denna typ av företag. Företaget drivs som ideell förening och saknar vinstintresse, vilket gör att spelreglerna är annorlunda i jämförelse med andra företag. Genom att undersöka företagets grad av marknadsorientering svarar den även på frågan Hur de skulle kunna bli mer marknadsorienterade. Då uppsatsen delvis är skapad på förfrågan från företaget undersöker den även om ökad marknadsorientering skulle underlätta för deras eventuella expansion.Som teoretisk referensram användes främst Kohli, Jaworski och Kumars forskning på området, då den anses som ledande inom ämnet mätning av marknadsorientering. Detta kompletterades med Jobber och Fahys faktorer som påvisar skillnaderna mellan marknadsorientering och produktorientering.

Utanför Östergarnsholm, öster om Gotland, har mätningar utförts sedan våren 1995. Mätningarna är gjorda med instrument monterade på en 30 m hög mast samt med hjälp av vågbojar. Mätstationerna är placerade så att vid vind från Gotland blir vågorna begränsade av avståndet från mätstation till land (kallat fetch). Då vinden kommer norr och söder om Gotland, kan vågorna antas komma från öppet hav. Denna klara uppdelning på fetch är både till för- och nackdel för studien.

Bakgrund och problem: Belöningssystem är ett fenomen som har sina rötter i företag där enamerikansk ledarstil utövas. Det svenska arbetslivet och den svenska ledarstilen skiljer sigavsevärt från den amerikanska. Med hänsyn till de typiska drag som finns i det svenskaarbetssättet och belöningssystemet är skillnaden mellan ett svenskt belöningssystem och dentyp av belöningssystem som används i USA betydande. Utvecklingen som sker i svenskaföretag idag är att det klassiska belöningssystemet, med rötter i amerikanska företag, blandasmed varianter av svensk ledarstil.Ett väl utformat belöningssystem kan skapa förutsättning för ett bra arbetsklimat samtarbetsglädje bland medarbetarna. Belöningsstrukturen och organisationens belöningssystemskall stämma överens med organisationens mål.

Bakgrunden till examensarbetet är att det inom kärnkraftsbranschen finns myndighetskrav och krav från den internationella atomkraftsmyndigheten (IAEA), på att verksamhet vid kärntekniska anläggningar skall styras och utvecklas med stöd av ett kvalitetssystem. Ringhals AB, nordens största kärnkraftsverk, har utvecklat ett ledningssystem där hänsyn tagits till olika kvalitets- och miljöledningsstandarder. På Ringhals AB har det inte utförts någon ingående jämförelse mellan det framtagna ledningssystemet och IAEA:s riktlinjer. Ett behov finns således att en sådan jämförelse utförs för att undersöka hur väl det egna ledningssystemet stämmer överens med IAEA:s föreskrifter. Examensarbetet syftar till att identifiera och analysera eventuella skillnader mellan Ringhals AB:s ledningssystem (RVS) och IAEA:s föreskrifter.

I tal modifierar vi ofta det vi säger med små ord som ju, väl och nog. Gemensamt för dessa ord är att de inte tillför nytt informationsinnehåll till själva utsagan, utan snarare anger talarens inställning till den. Det har tidigare forskats en hel del kring dessa små ord, som fått skiftande benämningar, till exempel talaktsadverbial och modala satsadverbial. SAG, Svenska Akademiens grammatik, kallar dem modala satsadverbial.Jag blev intresserad av att undersöka om dessa ord fungerar så som tidigare forskning visat i ett autentiskt talspråksmaterial, både vad gäller deras funktioner och var i satsen de förekommer. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur frekventa ju, väl, la och nog är i ett så kallat GSM-samtal, vilka funktioner de har där och var i satsen de förekommer.

Denna rapport behandlar ett examensarbete som bedrivits mot AB IDESTA Kök i Eskilstuna av två studenter på Mälardalens högskola. Examensarbetet ligger på D-nivå och innefattar 30 högskolepoäng. Uppdraget från IDESTA innefattade att ta fram en ny vattenkanna i rostfritt stål för konsumentmarknaden för design produkter. Syftet med vattenkannan var att göra en marknadsintroduktion för en större produktserie bestående av kannor och kantiner. Vid utformning av vattenkannan var det viktigt att ta hänsyn till krav både från produktion och från användare. IDESTA sökte en vattenkanna med ett estetiskt vackert utseende, problemfri användning och låg produktionskostnad. Den skulle dessutom urskilja sig på från konkurrenter och äga en samhörighet med kannor och kantiner. Målet med examensarbete var att ritningar skulle tas fram för att företaget skulle kunna bygga en fullskalig prototyp. För att fastställa riktlinjer för vattenkannans design genomfördes först en informationsinsamling bestående av kundintervjuer, litteraturstudier, konkurrentanalyser, besök av IDESTA och besök på mässor.

Syftet med studien har varit, dels att beskriva Sandsbromodellen som undervisningsmetod i ämnet musik, dels att tolka och skapa förståelse för vad olika musiklärare i Växjö kommun har för mål med momentet musicerande och hur de praktiskt arbetar med detta i sin musikundervisning samt att belysa och skapa förståelse för hur elever på Sandsbro skola upplever momentet musicerandet i musikundervisningen.Utifrån vår frågeställning valde vi att angripa problemet genom att göra en kvalitativ undersökning angående olika musiklärarnas syn på musicerande och en kvantitativ undersökning beträffande Sandsbro skolas elever och deras uppfattning om momentet musicerande i musikundervisningen. Det sammanställda resultatet har därefter bearbetats och analyserats utifrån litteratur inom det aktuella området.Resultatet visar att musiklärarna arbetar helt eller delvis utifrån egenproducerat material momentet musicerande. Vad beträffar Sandsbromodellen arbetar musikläraren helt och hållet utfrån egenproducerat material. Vidare visar resultatet att några av musiklärarna uppfattar puls och musicerandets koppling till musikteori som centrala delar av musikundervisningen medan någon har valt att lägga betoningen på det instrumentala musicerandet. Det instrumentala musicerandet utgör grunden för hela Sandsbromodellens metodik.En av musiklärarna integrerar all musikundervisning i ett musikhistoriskt eller musikteoretiskt perspektiv och ett grundläggande drag i Sandsbromodellen är att musikläraren drar nytta av elevernas stora intresse för populärmusikMusiklärarna anger också olika mål för momentet musicerande, dels att det skall ge spelglädje och öka lusten till musik, dels leda till ett ökat musikintresse och utveckla elevens samarbetsförmåga.

SAMMANFATTNINGDenna studie är en analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter ifråga om deras perspektiv på mottagarna vid kriskommunikation. Studien har två syften, dels att undersöka vilken roll forskarna ger mottagarna i de nuvarande studierna, dels att reflektera hur forskningen skulle kunna kompletteras i framtiden. Krisberedskapsmyndigheten är den myndighet som ansvarar för att vara samordnande myndighet i en krissituation, planera inför kommande kriser och att samla in kunskap om kriser.Denna studie använder sig av mottagarperspektivet encoding/decoding för att undersöka Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter. Encoding/decoding perspektivet ser på mottagarna som aktiva och komplexa i tolkningen av meddelanden. Perspektivet menar attolika mottagare kan tolka information på olika sätt beroende på vilken bakgrund mottagaren har.

Denna studie baseras på analyser av kommentarer till tidningsartiklar om idrottare som utmanar synen på möjlighet, förmåga och funktionsfullkomlighet.1 Arbetet utgår ifrån diskursanalytiska redskap för att ta reda på hur omgivningen reagerat på idrottare med funktionsnedsättning2 som vill delta fullt ut i idrottsvärlden. För att belysa ämnet har en idrottare, den dubbelamputerade sprintern Oscar Pistorius, fått utgöra typexempel. Genom att visa hans personliga och sportsliga förutsättningar framträder de diskurser och tankegångar som utgör skärningspunkten mellan frågor kring vem som har ett funktionshinder3, vad som ingår i idrottsvärlden och hur annorlunda ens sportutrustning får vara. Syftet med arbetet är att undersöka hur dessa gränsöverskridande idrottare tas emot både av idrottsvärlden och av samhället i stort. Förhoppningen är att i stora drag synliggöra de frågor och värderingar som finns idag kring vad en idrottare är, vad hon kan göra och hur hon ska ges en sportslig chans att visa detta. Uppsatsen visar att idrottare som utmanar gränserna mellan funktionshinder och förmåga ges allt större möjlighet att göra detta inom idrottsvärlden.

Titel:Företags och konsumenters motiv och förväntningar kring att engagera sig i lojalitetsprogram. Författare :Malin Börsbo och Sara Lindskog Handledare: Johan Anselmsson Problem: I litteraturen kring relationsmarknadsföring och lojalitetsprogram, eller kundklubbar som det också kallas, är företagsperspektivet idag det dominerande. Den bild som finns av kunderna är inte underbyggd av några empiriska undersökningar speciellt inriktade på kundklubbar. Ett ren-odlat kundperspektiv saknas alltså. Det behövs därför utökad kunskap om konsumenters motiv och förväntningar kring att engagera sig i dessa klubbar.

Dagens konkurrensutsatta miljö gör det nödvändigt för företag och andra organisationer att nyttja de resurser som finns tillgängliga inom organisationen på bästa sätt. En viktig aspekt i arbetet med att finna konkurrensfördelar är att ta till vara och samordna den samlade kunskapen hos personalen. Ett begrepp som man allt oftare träffar på inom organiserandet av kunskap är Centre of Excellence, eller kompetenscentrum. Det finns dock ingen entydig innebörd av detta begrepp, och det förekommer i flera olika sammanhang, på skilda nivåer - som delar av stora företagskoncerner - som arbetsform i samarbete mellan myndighet, högskola och industri ? som statusgaranti för individ- eller gruppbaserad kompetens.