Arbetet är en kvalitativ studie av det sociala internetnätverket Facebooks statusuppdateringar ? de textstycken där en facebookanvändare skriftledes kan meddela sig till sina kontakter i det gemensamma nyhetsflödet. Studien undersöker huruvida det finns återkommande kategorier av statusuppdateringar och vilka dessa i så fall är, vilket språk som används i uppdateringarna samt hur användarens syfte med statusuppdateringen synliggörs. Materialet utgörs av fyra informanters statusuppdateringar under en sammanhängande begränsad tidsperiod. Studien visar att det finns återkommande kategorier av innehållsteman samt återkommande språkliga drag i statusuppdateringarna.

I en konkurrenskraftig omvärld, finns det ett behov hos företag av väl integrerade informationssystem. Systemen har till uppgift att se till att aktuell information i verksamheten kommer alla till godo när personalen har behov av den. Idag har företag standardiserade affärssystem till sin hjälp för att hantera den information de har behov av i sin verksamhet. Studien har haft som syfte att beskriva hur anskaffningsprocessen kan se ut på olika företag och att besvara följande frågor:·       På vilka grunder togs beslutet om införskaffande av ett nytt affärssystem?·       Har ledningen varit involverad i anskaffningsprocessen?·       Ledde implementeringen till ett system företaget blev nöjda med?Studien har gjorts med en kvalitativ ansats, där halvstrukturerade intervjuer användes för att samla in empiri.

Ett växande område inom telekommunikationsbranschen är behovet av trådlös datakommunikation. Detta är en följd av att arbetskraften blir alltmer mobil. För de företag som vill vara med och konkurrera med sina produkter på marknaden, är det viktigt att utveckla kundanpassande produkter. Detta för att uppnå en ökad kundtillfredsställelse. Ökad kundtillfredsställelse kan företag förmå genom att undersöka potentiella kunders behov av produkten.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur toddlarna framträder samt hur de bemöts och karaktäriseras av förskollärarna. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med tidsmässigt utvalda observationer och öppna intervjuer. De två teorier som ligger till grund för undersökningen är det livsvärldsfenomenologiska perspektivet samt det sociokulturella perspektivet. Teorierna bygger båda på att man utgår ifrån den andres perspektiv när man undersöker och försöker förstå den andres livsvärld vilket vi förhållit oss till i studien. Tio toddlare observerades och sex förskollärare intervjuades i syfte att ta reda på om den tidigare forskning som definierar en toddlare kan relateras till verkligheten.Genom analys och diskussion kom vi fram till att det är svårt att kategorisera toddlarna efter en viss ålder eftersom alla barn är olika och uppvisar olika beteenden i olika sammanhang utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Det här arbetet innefattar webbtillgänglighet med avseende hur väl ett antal utvalda universitet och högskolor följer de riktlinjer för personer med läs- och skrivsvårigheter. Problemet med att inte ha en webbtillgänglig webbplats är att en stor grupp av personer som går miste om innehållet. Det är dessutom inte bara personer med läs- och skrivsvårigheter som blir drabbade, utan det är även personer med andra livssituationer som drabbas. Syftet med arbetet är att ta fram rekommendationer och finna lösningar som gör att universitet och högskolors webbplatser blir tillgängliga för alla. Analysen som görs i arbetet är baserad på W3C WAI:s riktlinjer om tillgänglighet och är avgränsad till användare med dyslexi.

Grön omsorg är ett relativt nytt begrepp i Sverige och definieras av LRF som meningsfull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö för människor med behov av särskilt stöd (www, LRF, 2012,1). Det innebär i stora drag att människor som berörs av socialtjänstlagen får möjlighet att arbeta på lantbruk. Ur lantbrukarens perspektiv betyder det nya kunder. Grön omsorg gör det möjligt för lantbrukare att få ta del av kommuners budget för omsorgsarbete. Det innebär en stor omställning vad gäller den sociala situationen på gården, och lantbrukaren måste anpassa arbetet på gården efter varje brukares individuella behov.

Det samhälle som vi lever i idag präglas av olika mer eller mindre kapitalistiska varumarknaders inflytande på vår vardag. Två trender som har sina orsaker helt eller delvis i detta förhållande är en ökad individualisering och marknadisering av samhället. Konkret för individen innebär detta att det blir allt viktigare att marknadsföra sig själv, att sälja sig själv. Med utgångspunkt i detta förhållande så genomför denna uppsats en empirisk studie av två specifika fall där detta ?att sälja sig själv? är som allra tydligast; kontaktannonser respektive curriculum vitae, CV.

Föreliggande uppsats utgår från en egen översättning av en fransk pjäs: La viedevant soi av Xavier Jaillard. Syftet har varit att undersöka vad som händer med ordoch uttryck från en kulturspecifik miljö, när de översätts till en annan.Min tes har varit att översättning av kulturspecifika drag alltid involverar någonform av kulturell anpassning, inte minst därför att det teatrala polysystemet och konventioneri målspråkskulturen kräver det för att acceptera översättningen.Teoretisk grund för analysen har utgjorts av dels Ittamar Even-Zohars ochGideon Tourys systemteorier, dels av André Lefeveres teorier om manipulation, omskrivningoch kulturell anpassning som suddar ut gränsen mellan det främmande ochdet bekanta. Polysystemteorier, normer och konventioner, kulturella och socioekonomiskafaktorer, inte lingvistiska överväganden avgör valet av pjäs som skall översättasliksom hur denna översättning skall värderas, uppskattas och belönas.Jag har undersökt ett drygt åttiotal ord och uttryck från skilda områden som representerardet kulturspecifika: språk ? geografi ? kultur ? religion ? historia ochsamhälle, och kan konstatera att ganska precis 1/3 av dessa har på ett eller annat sättvarit föremål för kulturell anpassning till målspråkskonventionerna..

Pensioneringen är för individen förknippad med olika förändringar som till exempel inträdet till ett nytt livsstadium, nya sociala roller, ändrad ekonomi och ändrad livsstil. Pensioneringen har tidigare betraktats ur ett eländesperspektiv och fokus har legat på att pensioneringen inneburit ?chock? och ?trauma? för individens livskvalitet och välbefinnande men de empiriska resultat som har framkommit har inte visat detsamma. Några enkla samband mellan arbete och pensionering har ej hittats utan pensioneringen bör snarare ses som en process. Detta examensarbete syftar till att undersöka vad pensioneringen innebär för individens livskvalitet och välbefinnande i termer av roll- och aktivitetsförändring och till att identifiera faktorer som bidrar till god anpassning till livet efter arbetslivet.

I läroplanen (Lpo94) står det att ?Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster.? Lärarna ska följa läroplanen och aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter, men tycker eleverna att detta efterföljs? Tidigare forskning visar att pojkar som grupp dominerar lektionerna och får mer tid och mer uppmärksamhet av lärare än vad flickor får. De klara könsmönstren modifieras dock av nyare studier där man kan se en förändring i skolans könsmönster. Tidigare forskning och studier grundar sig dock på lärares och utomståendes observationer, vilket gör det intressant att undersöka skolans arbete med jämställdhet utifrån ett elevperspektiv. Syftet är att undersöka hur elever på högstadiet uppfattar lärares arbete med att motverka traditionella könsmönster och om svaren skiljer sig åt med avseende på kön.

En människas religiösa övertygelser påverkas starkt av hennes uppväxtmiljö och relation till föräldrarna. I ett alltmer heterogent samhälle står såväl den kristna kyrkan som kristna familjer inför utmaningar som tidigare generationer inte har mött. Förevarande arbete avser belysa kristna föräldrars reflektioner kring och erfarenheter av föräldraskap i allmänhet, samt andlig vägledning av barnen.Studien har utgått från ett bekvämlighetsurval med svenska och engelskspråkiga deltagare, och datainsamlingen har skett genom en kvalitativ epostenkät. Innehållsliga teman har identifierats, och deras inbördes förhållanden undersökts, med hjälp av grounded theory och frekvensanalys.Kristna föräldrars uppfattning om föräldraskap harmonierar i stora drag med rådande normer i samhället. Man anser vidare att kristna föräldrar har ett ansvar att vägleda sina barn in i den kristna tron, även om diskursen kring andlig vägledning är något tvetydig.

Syftet med studien var att undersöka och synliggöra hur socialsekreterare fattarbeslut om tränings- och referensboende för hemlösa personer med missbrukoch/eller psykisk ohälsa. Fokus för studien låg på hur socialsekreteraresbeslutsprocesser ser ut och vilka avvägningar som ingår i dem. Undersökningenhade en kvalitativ ansats och byggde på semistrukturerade intervjuer med femenskilda socialsekreterare samt en fördjupningsintervju vid vilken två av dessadeltog. Analysen var tematisk med inslag av meningskoncentrering och empirinanalyserades med hjälp av de teoretiska begreppen accounts, disciplinering,gräsrotsbyråkrati och diskretion. Resultaten visade att bedömning av klientensmotivation och vilja, boendekapacitet, historia samt risken för att misslyckas iboendet ofta ingår i beslutsprocesser i ärenden som gäller tränings- ochreferensboende.

I denna uppsats presenteras en undersökning av vilken funktion användandet av multietniskt ungdomsspråk samt kodväxlande har för ungdomar med invandrarbakgrund och om det finns några tydliga särskiljande drag dem emellan. Vidare har jag undersökt hur och om lärarnas attityder påverkar ungdomarnas språk. Jag har genomfört en studie av högstadieelever i nordöstra Göteborg med utgångspunkt från tidigare forskning av bl.a. Kotsinas kring multietniskt ungdomsspråk. Jag har arbetat utifrån ett kvalitativt perspektiv för att skapa en förståelse för de mönster jag iakttagit.

?Den svenska buggen?: framväxt, organisation och ideologi 1940-tal till och med år 1985 är en C-uppsats i historia. Den är skriven av Linda Holtby och framlagd vid Högskolan Dalarna vårterminen 2006. Uppsatsen undersöker dansen ?svensk bugg? och syftar till att utreda dansens framväxt, ideologi och organisatoriska struktur med avstamp i svenskt 1940-tal och avslut år 1985.

Titel: En kvalitativ innehållsanalys av Sveriges största nättidning ? Aftonbladets nätupplaga. Författare: Joakim JonssonHandledare: Ingegerd RydinExaminator: Ulrika SjöbergTyp av rapport: C-uppsats 10 poängUtbildning: Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och Samhälle Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 poängDenna rapport avser att undersöka Aftonbladets Internetbaserade tidning, Aftonbladet.se. Sidan har dagligen ett stort antal besökare och är därför en viktig del i svensk nyhetsförmedling. Undersökningen har i huvudsak riktat in sig på frågeställningen: Hur Aftonbladet.se vänder sig till unga läsare? Det som undersöks är vilka hjälpmedel de tar till, så som layout, retorik och bilder.