Lindgren, P, Olsson, S & Simonsson, D. (2008) Autism och Asperger syndrom ? två studier om pedagogers och specialpedagogers kunskaper och erfarenheter (Autism and Asperger syndrome ? two studies of teachers´ and special educators´ knowledge and experience). Högskolan, Kristianstad. Specialpedagogiska programmet. Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka kunskaper som specialpedagoger inom grund-skola och grundsärskola har, samt hur pedagoger uppfattar sina kunskaper och erfarenheter när det gäller Autism och Asperger syndrom.

In the essay, the balance between being an educator and a mother of a child with Autism is explored in respect to how the roles might influence the actions of a pre-school teacher. Writing is used as a method of reflection, it gives the teacher a chance to take a step back and view her practical experiences from a novel perspective; conclusions are recounted throughout the teachers narrative. The essay is based on the following questions; which problems might arise in the meeting with parents such as Adams where there is a suspicion of Autism for the child? Which advantages/disadvantages might the teacher?s personal experience of Autism have for the role as educator? How would the dual roles as educator and mother of an autistic child best be balanced in the future?The essay highlights special educational and parent perspectives on the matter of Autism. Professor of pedagogy Claes Nilholm, specializes in special needs education.

Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med Autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att fr?mja l?sf?rst?else hos elever med Autism p? mellanstadiet. Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lek gestaltas i undervisningen för elever med Autism. Syfte är också att undersöka om leken kan utvecklas med hjälp av lärarna för att därefter kunna användas som en arbetsmetod i undervisningen. Frågeställningar: - Hur gestaltar sig leken för barn med Autism? - Kan pedagoger utveckla deras lek? - Hur kan leken användas i undervisningen? Teori: De teoretiska utgångspunkterna i föreliggande studie är känsla av sammanhang (KASAM) som bygger på att arbeta med det som ger hälsa och sociokulturella teorin att personer lär i samspel med andra. Metod och urval: Metoderna som används för att besvara frågeställningarna och syftet är deltagandeobservationer vid fyra tillfällen av vardera fyra särskoleelever dvs.

Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ?Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogernas roll i det pedagogiska arbetet med barnen.? Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur lärare i en specialförskola ser på arbetet med Autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrån sina egna förutsättningar. Genom intervjuer med en förskollärare och en specialpedagog, verksamma på en specialförskola, fick vi svar på våra frågeställningar som lyder: ? Hur ser pedagoger på en specialförskola på arbetet med Autismdiagnostiserade barn för främjandet av utveckling och lärande? ? Vilka möjligheter och problem ser pedagogerna på specialförskolan i arbetet med Autismdiagnostiserade barn? Den tidigare forskningen säger att 4-11 av 10000 barn har Autism, vilket innebär svårigheter med kommunikation, språkförståelse, gestaltförståelse, symbolförståelse och verbalt språk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 års ålder.

Syftet med studien var att beskriva intensiva beteendeinterventioner och dess effekter för barn med Autism samt metodens relevans för arbetsterapi. Denna litteraturstudie baserades på 10 vetenskapliga artiklar som analyserades med en manifest innehållsanalys. Analys av insamlad data resulterade i två kategorier: Beskrivning av beteendeinterventionerna samt Effekter av beteendeinterventionerna med därtill hörande underkategorier. Resultatet visade att barnen ofta gjorde stora framsteg efter behandling med intensiva beteendeinterventioner som baserades på Lovaas behandlingsmanual. Behandlingen inleddes med en-till-en behandlingstillfällen i separat miljö för att sedan generaliseras ut till barnets naturliga arenor.

Syftet med följande arbete är att belysa lekens betydelse i träningsskolan samt hur personalens syn på lek som kommunikation påverkar när det gäller barn i svårigheter. Arbetet inleds med en teoretisk översikt om lekens vara eller inte vara samt lekteorier. Min ambition är att lägga ett specialpedagogiskt perspektiv på leken i träningsskolan. Genom intervjuer av personal och genom observation av dramalek hos eleverna ville jag belysa betydelsen av lek för barn med Autism. Sammanfattningsvis verkar leken vara central och viktig för personal på träningsskolan. Lekens potentiala kraft att vara en källa att häva ur samt berikas även barn med Autism och blir då särskild viktig genom lekstruktur och personalens samsyn på lek..

Vårt syfte med denna studie var att spegla hur ett arbetslag bedriver den pedagogiska undervisningen runt en elev med Autism. Vi utgick ifrån en kvalitativ undersökningsmetod och gjorde samtalsintervjuer med fyra pedagoger på en särskola. Studien visar att Autism handlar om ett annorlunda sätt att förstå, tänka och uppfatta omvärlden. Det kom fram att det är viktigt att pedagogerna runt eleven ser vilka behov som finns och ger det stöd som behövs för att skapa trygghet så utveckling kan ske. Det är viktigt med rutiner och struktur, det ger eleven förförståelse om hur dagen ser ut vilket leder till trygghet och motivation i lärandet.

Detta arbete behandlar funktionshindret Autism, där kommunikation återfinns som ett stort problemområde. Inom den sk "Wings Triad", där nedsättning i social interaktion, kommunikation och fantasi nämns som de största svårigheterna, och som komplexa områden där många personer med Autism har stora brister, är detta tydligt. Sett ur individperspektiv är kommunikation väldigt intressant och ett viktigt område att belysa. Just kommunikation och det sociala samspelet med andra människor är något som i dagens samhälle fyller en viktig funktion, och finns då svårigheter till kommunikativt samspel så innebär detta problem. Jag vill med detta arbete visa hur man arbetar med kommunikation som problemområde i särskolan idag, och ge en inblick i vilka olika metoder, visuella arbetssätt och hjälpmedel som finns att tillgå för att stimulera personer med Autism till en förbättrad tvåvägskommunikation.

BakgrundI bakgrunden ges en beskrivning för forskning kring ämnet diagnosen Autism. Det kommer även en forskning kring vad forskningen säger om diagnosen Autism idag. En framställning av olika styrdokument som förskolan ska följa i sitt arbete för att förhindra diskriminering i arbetet med barnen. I undersökningen tas inkluderingsbegreppet upp samt specialpedagogers förhållningssätt, arbetsmetoder och likabehandlingsplanen. Den teoretiska utgångspunkt som används i undersökningen är Bengt Perssons teori som belyser det relationella och kategoriska perspektivet med barn som har särskilda behov.SyfteSyftet med undersökningen är att undersöka och analysera hur några specialpedagoger i förskolan arbetar med de barn som har fått diagnosen Autism.

In the essay, the balance between being an educator and a mother of a child with Autism is explored in respect to how the roles might influence the actions of a pre-school teacher. Writing is used as a method of reflection, it gives the teacher a chance to take a step back and view her practical experiences from a novel perspective; conclusions are recounted throughout the teachers narrative. The essay is based on the following questions; which problems might arise in the meeting with parents such as Adams where there is a suspicion of Autism for the child? Which advantages/disadvantages might the teacher?s personal experience of Autism have for the role as educator? How would the dual roles as educator and mother of an autistic child best be balanced in the future?The essay highlights special educational and parent perspectives on the matter of Autism. Professor of pedagogy Claes Nilholm, specializes in special needs education.

Syftet med detta arbete är att hela tiden ha ett barnperspektiv och på så sätt ta reda på hur barn med diagnosen Autism kan tänka om och uppleva sin undervisningssituation. För att vidga perspektivet undersöker vi hur lärare och assistenter beskriver inlärningssituationen för de barn som är med i vår undersökning.Litteraturavsnittet ger en översikt av tidigare forskning om Autism och vilka svårigheter och möjligheter som diagnosen Autism kan innebära för barn i skolan. Vidare beskriver vi olika pedagogiska metoder och strategier som lärare kan använda.Genom en studie i form av intervjuer och observationer tar vi reda på vilka tankar barn med Autism har om sin inlärningssituation. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie baseras på det sociokulturella perspektivet, det salutogena perspektivet och det variationsteoretiska perspektivet.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att barn med Autism kan berätta om sin inlärningssituation i skolan. De beskriver vad de har lätt för, vad de har svårt för och vilken hjälp de behöver av lärare och assistenter.

Malmö Högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogiska programmet Höstterminen 2010 Abstrakt Ghannad, Charlotte (2010). Att växa upp med ett syskon som har diagnosen Autism. En kvalitativ studie om syskonens tillvaro i familjer där ett barn har diagnosen Autism[Growing up with a Sibling that has the Autism Diagnose. A Qualitative Study about the Siblings Conditions in Families where one Child got the Autism Diagnose]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Alla syskonrelationer har sina upp- och nedgångar och syskonen påverkar ömsesidigt varandras tillvaro.

Dennastudie syftar till att uppmärksamma vilka uppfattningar lärare inom idrott ochhälsa har kring att undervisa elever som diagnostiserats med Autism. Lärarnasom intervjuats för studiens resultat undervisar alla elever med enfunktionsnedsättning utefter läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 (Skolverket 2011a). Vad tänker verksamma lärare kring attundervisa och bedöma elever efter dessa grunder? Studien använder sig av enkvalitativ metod för att få en ökad förståelse för de frågeställningar somanvänds där en semi-strukturerad intervjuguide ligger till grund för attbesvara dessa frågeställningar. Studien analyseras utifrån ettläroplansteoretiskt perspektiv som redogörs i resultatet.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i utförandet av aktiviteter hos barn och ungdomar med Autism. För att studera detta intervjuades elva arbetsterapeuter verksamma inom barn och ungdomshabilitering med erfarenhet av att möta personer med Autism inom barn och ungdomshabiliteringen. I denna kvalitativa studie valdes innehållsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ? Att främja delaktighet i utförande av aktiviteter genom tekniska interventioner, Att främja barnets/ungdomens delaktighet i utförande av aktiviteter genom interaktion med andra, Att främja delaktighet i utförande av aktiviteter genom strategier samt Att utforma interventioner som utgår ifrån person?.