Att ha barn med drag av Autism i klassrummet kräver att man kan förstå deras speciella kognitiva problem, som yttrar sig bland annat i nedsatt språkförståelse, nedsatt förmåga till social interaktion och en del avvikande beteenden. Jag har genom litteraturstudier, fältstudier i tre veckor på Autismenhet, föreläsningar om Autism, och egna erfarenheter gjort ett examensarbete om kommunikationoch pedagogiskt upplägg för det här handikappet. Arbetet handlar om hur de här barnen uppfattar kommunikation och vilka svårigheter omgivningen kan möta, samt vad den bör tänka på när man tar kontakt med de här barnen. Det pedagogiska upplägget handlar om hur arbetet i klassrummet kan underlättas för dem. Mina slutsatser är att med rätt hjälp och stöd kan de klara av en hel del..

The purpose of this study is to investigate how teachers work with Autism pupils in two different schoolforms: a traditional elementary school and a language school. The study was based on three questions: 1. How do teachers in elementary school prepare, plan and implement reading and writing instruction to Autism pupils? 2. How do teachers in the language unit prepare, plan and implement their reading and writing instruction to Autism pupils? 3.

The aim of this study is to examine educationalists experiences of play as an educational toolin the work to promote the social development in children with Autism.The relevant issue, for this study, is: In what way does an educationalist work with play withchildren with Autism? What are the results of using play in the educational work? What arethe possibilities and what are the obstacles in using play in educational work?This study has been carried out as a study of literature in the field and qualitative interviewswith five educationalists that are working in a mid Swedish county.The result of the study shows that educationalists have a positive view of using play in theirwork and are using play in varying ways in their everyday work. Using play as a method intheir work always happens according to the ability and condition of the child. They (theeducationalists) think that play has great opportunity and advance as a method and gives thechildren joy, increase their sense of ability, the base for the social participation in play, andthe development of social skills.There is a certain hesitation among educationalists when it comes to using play as a methodfor children with Autism , but the most of the educationalists consider play as promoting thesocial development although the development always will happen at the pace(rate)of thechild..

Syftet med föreliggande uppsats är att problematisera värdet av en diagnos beträffande Autismspektrumsyndrom utifrån lärares uppfattningar och erfarenheter. Vidare riktar sig uppsatsen till att studera hur lärare ser på diagnosen Autism och hur lärare och föräldrar till elever med Autism samarbetar utifrån lärares perspektiv. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju stycken yrkesverksamma lärare i särskolan. Intervjuerna belyser tre stycken avdelningar: Lärarnas kompetens, Diagnosen Autism i skolan och Lärarnas samarbete med föräldrar.Resultat visar att majoriteten av deltagarna i studien inte ser diagnosen Autismspektrumsyndrom som avgörande i deras pedagogiska arbete. Detta resultat ligger i linje med den forskning som finns kring diagnosen Autism.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur undervisning drivs när man har elever med diagnosen Autism i klassen och pedagogers syn på hur de arbetar för att inkludera dessa elever. Syftet är också att undersöka om klassrumsmiljön på skolan spelar en särskild stor roll för elever med Autism. De frågeställningar som vi har använt oss av är: Hur arbetar pedagogerna med elever som har diagnosen Autism? Vad anser de vara av betydelse för att dessa elever ska kunna inkluderas i klassrumsarbetet? Undersökningen i detta arbete bygger på två kvalitativa metoder. Vi har använt oss av metoderna observation och intervju.

Idag anser de flesta professionella världen över att Autism är en organisk skada. Ett barn med Autism bearbetar information och uppfattar världen annorlunda än andra. Det mest utmärkande draget hos dessa barn är att de har svårt med den sociala kompetensen. Syftet med studien var att belysa och öka förståelsen för hur föräldrar till ett barn mellan åldrarna noll till tolv år med diagnosen Autism, upplever sin livssituation. Vi valde att genomföra en intervjustudie med fem föräldrar till barn med detta funktionshinder.

Syftet var att lyfta fram pedagogernas upplevelser, syn och arbetssätt gällande inkludering av barn med Autism på förskolan. Syftet var vidare att ge en inblick i specialpedagogens syn på inkluderingsbegreppet när det gäller barn med Autism. Detta arbete har inriktat sig på kvalitativa intervjuer som metod, där intervju med fem förskolepedagoger och en specialpedagog har använts. Specialpedagogen lyfte fram frågan vad inkludering egentligen innebär i praktiken och vikten av delaktighet gällande barn med Autism på förskolan. Pedagogerna ansåg enligt resultat från intervjuerna att de upplevde ett dilemma för sitt ansvar för hela gruppen och att det tar mycket tid att hinna gå på möten med olika team som arbetar kring barnet med Autism.

Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med Autism kan hantera sin vardag, samt att undersöka vilka erfarenheter av socialt stöd dessa föräldrar har och hur stödet upplevs. Frågeställningarna är:? Hur påverkar ett autistiskt barn familjens vardag?? Hur hanterar föräldrarna sin vardag?? Vilket socialt stöd har föräldrarna respektive barnet med Autism fått?? Hur upplever föräldrarna det sociala stödet?Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem föräldrar till barn med Autism. För att förstå vårt insamlade material har vi analyserat det med hjälp av copingteori och stödteori.Genom vår studie har vi kommit fram till att det är stressfyllt att vara förälder till ett barn med Autism och föräldrarna därför är i behov av stöd för att kunna hantera sin vardag och hitta lämpliga copingstrategier. Föräldrarna använder både känslofokuserade och problem-fokuserade copingstrategier för att hantera sin vardag.

Abstract Dencker, Sandra & Blomberg, Ulrika (2010). Pedagogers arbete med autistiska barn. Teachers work with the autistic children. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger arbetar och lägger upp verksamheten i förskolan för att stödja och stimulera autistiska barn. Studien skrivs utifrån pedagogers perspektiv då pedagogens kompetens spelar en stor roll i arbetet med barn med Autism och deras utveckling. Studien visar att pedagoger gör ett fantastiskt arbete med autistiska barn.

The purpose of this study is to investigate how teachers work with Autism pupils in two different schoolforms: a traditional elementary school and a language school. The study was based on three questions: 1. How do teachers in elementary school prepare, plan and implement reading and writing instruction to Autism pupils? 2. How do teachers in the language unit prepare, plan and implement their reading and writing instruction to Autism pupils? 3.

Att kommunicera och utifrån det ta initiativ och utföra en handling är för många barn svårt.  Tillkommer det dessutom en funktionsnedsättning försvårar det oftast situationen. Förmågan till samspel, initiativ och handling kan då behöva medvetandesgöras med hjälp av olika medel.Syftet med detta examensarbete är att beskriva FMT-metoden, samt att nå en djupare kunskap kring ämnet Autism. I mitt arbete har jag valt att med FMT-metoden (Funktionsinriktad musikterapi) förmedla och beskriva hur man kan nå samverkan med barn med Autism och Autismliknande drag.Litteraturstudie har genomförts i ämnena musikterapi, FMT-metoden, Autism och Autismliknande drag samt utvecklingsstörning. En sammanfattning har gjorts av dokumenterad information, i form av videoinspelningar och fallbeskrivningar av två barn som jag följt under utbildningens gång.I min slutsats kom jag fram till att jag observerat en stor utveckling hos barnen vad gäller förmågan till samverkan, initiativtagande och utförandet av en egen bestämd handling med FMT-metoden som medel..

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken kunskap som krävs för att undervisa barn med Autism i ämnet Idrott och Hälsa, samt vad läraren kan göra för att underlätta att dessa barn blir delaktiga och integrerade i grundskolan. De didaktiska frågorna hur, vad och varför står i fokus, arbetet kommer också att beröra hur barn med Autism kan bedömas i grundskolan. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuer med sju lärare i ämnet Idrott och Hälsa, som alla har erfarenhet av att undervisa barn med Autism, utgör grunden för vårt arbete.Alla intervjuade lärare har påpekat att vid undervisning av barn med Autism i ämnet Idrott och Hälsa är det viktigt att vara tydlig och strukturerad. För att dessa barn ska få så bra skolgång som möjligt har det framkommit att det krävs en förståelse och kunskap om funktionshindret hos läraren.

Lindgren, P, Olsson, S & Simonsson, D. (2008) Autism och Asperger syndrom ? två studier om pedagogers och specialpedagogers kunskaper och erfarenheter (Autism and Asperger syndrome ? two studies of teachers´ and special educators´ knowledge and experience). Högskolan, Kristianstad. Specialpedagogiska programmet.Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka kunskaper som specialpedagoger inom grund-skola och grundsärskola har, samt hur pedagoger uppfattar sina kunskaper och erfarenheter när det gäller Autism och Asperger syndrom.

Barn som har Autism kan få stöd och hjälp från barn- och ungdomshabiliteringen. Men hur arbetar man på dessa habiliteringar med syskonen till barnen med Autism? Syftet med denna studie var att undersöka hur kuratorer på barn- och ungdomshabiliteringar i Västra Götalandsregionen beskriver att syskon till barn med Autism uppmärksammas. Jag ville undersöka hur kuratorerna arbetade med syskonen, hur de bemötte syskonen samt hur de såg på syskonens situation i familjen. Material samlades in genom kvalitativa telefonintervjuer med 10 kuratorer.

Idag är datorn en självklarhet i de flesta hem. Ökningen i användandet av datorspel hos barn väcker intresset över hur bra så kallade lärospel fungerar för yngre barn. De spel som finns idag är utvecklade för att passa normalstörda barn. Hur väl fungerar de för barn som har någon form av funktionshinder och då framförallt med inlärningssvårigheter? Autism är ett funktionshinder som bland annat innebär inlärningssvårigheter och svårigheter i kommunikation.