Idag pratas det mycket om ett fenomen som kallas Cloud Computing, vilket kan kort beskrivas som tillhandahållning av datorresurser så som informationslagring, processorkraft och applikationer via Internet. Begreppet Cloud Computing har ingen direkt motsvarighet på svenska men kan översättas till exempelvis molnbaserade datortjänster eller molntjänster. Vanligtvis så innebär Cloud Computing att it-företag hyr ut en del av en server samt annan datorservice till en organisation. Cloud Computing är ett attraktivt alternativ för både den privata och offentliga sektorn och efterfrågas i allt större utsträckning. Från ett arkivvetenskapligt perspektiv associeras Cloud Computing med många fördelar, men kanske med ännu fler nackdelar. De centrala problemföreställningarna relateras till tillit i en digital miljö.

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Sammanfattning Vårt examensarbete handlar om språkutvecklande miljöer i skolan, med definitionen att eleverna själva och tillsammans med andra får möjlighet att utveckla sitt språk, genom läs- och skrivprocessen samt samtal och lyssnande. Detta sker när eleverna får möjlighet att läsa och skriva olika typer av texter riktade till flera mottagare. Med ett klassrumsklimat som präglas av flerstämmighet, där flera röster uppmärksammas och inte bara lärarens. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns någon skillnad i de språkutvecklande miljöerna mellan två olika arbetslag på en skola med profilklasser. Studien baseras på ett arbetslag med undervisning i musikklasser och ett arbetslag som inte undervisar några profilklasser.Vi använder oss av kvalitativa undersökningsmetoder i form av frågeformulär och intervjuer.

Denna uppsats behandlar variation i argumentstrukturen kring verbet ge, från äldre fornsvenska till modern svenska, och vilka faktorer som kan tänkas ligga bakom denna variation. I uppsatsen presenteras två studier, en som behandlar variationen mellan konstruktion med dubbelobjekt och konstruktion med bundet adverbial (prepositionsfras) och en som behandlar variationen mellan neutral ordföljd (där mottagaren står före temat) och omvänd ordföljd (där temat står först). Omvänd ordföljd innefattar även belägg där mottagaren är realiserad i form av en prepositionsfras. Det framkommer att variationen mellan de två ordföljdsalternativen varit mer eller mindre konstant över tid, medan konstruktion med bundet adverbial börjar användas under äldre nysvensk tid och blir vanlig först under 1700-talet. Uppkomsten av konstruktion med bundet adverbial tycks ske samtidigt som dubbelobjektskonstruktionen med omvänd ordföljd försvinner.

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Syftet med vårt arbete var att undersöka om elektronisk fotboja är ett bra alternativ till fängelse. Förändras vardagen mycket för de som bär den. Är fotbojan avskräckande eller inte? Om det är så att den kan användas vid kontroll av att besöksförbud efterlevs, och hur i så fall. Håller lagstiftningen i Sverige som den är idag eller måste den ev.

Syftet med vår undersökning var att vi ville bli medvetna om och lyfta fram hur pedagogerna kommunicerar med elever kring deras texter, samt att få svar på i vilket syfte pedagogerna arbetar med elevtexter för att främja elevernas skriftliga språkförmåga. För att komma fram till en slutsats har vi ställt frågor kring pedagogers syn på skrivandet och hur de arbetar med skrivandet i sin undervisning, samt hur de ger respons på texter och om de gör någon form av textanalys. Genom vår undersökning kom vi fram till att pedagogerna anser att man inte kan skilja på läsandet och skrivandet, dessa två processer går hand i hand och är båda betydelsefulla för elevens språkutveckling. Pedagogerna lägger också stor vikt vid att eleverna skall prova på att skriva olika texttyper för att få en uppfattning om skrivandets olika aspekter, man lyfter också fram vikten av att ha en mottagare till sin text. Vi kom även fram till att de flesta pedagoger lägger stor vikt vid att försöka individanpassa sitt responsgivande utifrån varje elevs behov, då man är försiktig i sitt förfarande i avsikt att stärka elevens tro på sig själv. Endast ett fåtal pedagoger använder sig av någon direkt form av textanalys som språkutvecklande stöd i sin undervisning..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka fordonselevers motivation till religionskunskapsämnet på gymnasiet. Det sker genom att undersöka hur motiverade eller omotiverade eleverna är. Det är relevant eftersom bland annat skolinspektionens granskning av religionskunskapsämnet visar att fordonselever har ett genomsnittligt låga betyg i religionskunskapsämnet. Skolinspektionens granskning visar även på brister i hur ämnet presenteras för eleverna. Flertalet elever uttrycker att ämnet inte är anpassat för dem och att det påminner om den religionskunskap de läste på högstadiet.

Idag pratas det mycket om ett fenomen som kallas Cloud Computing, vilket kan kort beskrivas som tillhandahållning av datorresurser så som informationslagring, processorkraft och applikationer via Internet. Begreppet Cloud Computing har ingen direkt motsvarighet på svenska men kan översättas till exempelvis molnbaserade datortjänster eller molntjänster. Vanligtvis så innebär Cloud Computing att it-företag hyr ut en del av en server samt annan datorservice till en organisation. Cloud Computing är ett attraktivt alternativ för både den privata och offentliga sektorn och efterfrågas i allt större utsträckning. Från ett arkivvetenskapligt perspektiv associeras Cloud Computing med många fördelar, men kanske med ännu fler nackdelar. De centrala problemföreställningarna relateras till tillit i en digital miljö.

I det moderna samhället, som tydligt präglats av de senaste årtiondenas närmast explosiva utveckling av den digitala världen, kämpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framväxten av de sociala medierna och deras särställning som informationsspridare påverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmänheten. Mot bakgrund av detta ställs frågan huruvida svenska försvars- och säkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgång för, Försvarsmakten i dess strävan att kommunicera med medborgarna.Studien tar sin grund i en kvalitativ innehållsanalys, kompletterat av en kvantitativ analys, av blogginlägg publicerade under en sex veckor lång tidsperiod under våren 2014 av två oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrån tre gemensamma nämnare, tidsfokus, samhällsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade från Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter.Resultatet av studien visar att de båda bloggarna generellt förhåller sig väl till Försvarsmakten med utgångspunkt i de identifierade gemensamma nämnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli..

Idag pratas det mycket om ett fenomen som kallas Cloud Computing, vilket kan kort beskrivas som tillhandahållning av datorresurser så som informationslagring, processorkraft och applikationer via Internet. Begreppet Cloud Computing har ingen direkt motsvarighet på svenska men kan översättas till exempelvis molnbaserade datortjänster eller molntjänster. Vanligtvis så innebär Cloud Computing att it-företag hyr ut en del av en server samt annan datorservice till en organisation. Cloud Computing är ett attraktivt alternativ för både den privata och offentliga sektorn och efterfrågas i allt större utsträckning. Från ett arkivvetenskapligt perspektiv associeras Cloud Computing med många fördelar, men kanske med ännu fler nackdelar. De centrala problemföreställningarna relateras till tillit i en digital miljö.

Geodetiska deformationsmätningar utförs med antingen punktbaserade metoder som t.ex. mätning med totalstation, avvägningsinstrument och GNSS-mottagare eller ytbaserat med exempelvis terrester laserskanning (TLS). I den här rapporten föreslås ett nytt, billigare, alternativ för ytbaserad mätning av deformationer som sedan utvärderas och jämförs med TLS. Den nya metoden kallas fotobaserad skanning (FBS) och baseras på digital bildmatchning genom vilken tredimensionella punktmoln kan skapas. Deformationer simulerades på ett testobjekt (en spånskiva) som sedan mättes in med både FBS och TLS.

Närhet till tågstationen är av central betydelse för järnvägstrafik vilket medför problem med buller. Bullerproblemet åtgärdas vanligen genom att förbättra isoleringen på närliggande fastigheter och/eller med bullerplank längs spåret. Detta är dock kostsamma lösningar och de positva effekterna är i vissa avseenden begränsade. Buller från järnväg beskrivs vanligen med A-vägd ljudtrycksnivå, denna beskrivning har dock vissa begränsingar. För att ge en bättre beskrivning av bullerstörning krävs bättre mätmetoder.

I detta examensarbete utvärderas det mobila fältstödet som Skogsstyrelsen i Norrbotten använder. Skogsstyrelsens arbete sker i fält och består bland annat av olika typer av inventeringar, värdering av fastigheter mm. I samband med handdatorernas snabba utveckling och med anpassade kartprogram, har ett mobilt fältstöd utvecklats. I det mobila fältstödet ingår handdator med tillhörande program, mobiltelefon, GPS-mottagare och diverse annan mätutrustning. Skogsstyrelsen är intresserad av att veta hur det mobila fältstödet i dagsläget fungerar, och var fortsatt utveckling kan ske.

Syfte: Syfte med uppsatsen är att öka vår kunskap om product displacement samt att utreda den påverkan product displacement har på mottagaren sett ur ett marknadsföringsperspektiv. Pararellt undersöks om fenomenet kan vara en fördel eller nackdel i marknadskommunikationen. Utgångspunkten i utredningen är att varumärkesinnehavare själva använder sig av product displacement.Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod och induktiv ansats. Metodvalet har sin utgångspunkt i den bristande teorin då fenomenet product displacement är ett nytt begrepp sett ur ett marknadsföringsperspektiv. Undersökningen bygger på tjugo kvalitativa intervjuer med mottagare av product displacement samt två respondenter med yrkesanknytning inom marknadsföring.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast product displacements effekter på mottagaren som i vårt fall är begränsat till studenter i ålder 20-25 år.