Abstract/Sammanfattning Nilsson, Tommy (2013) Hur konstruerar pedagogen elever i behov av särskilt stöd i åtgärdsprogram? (How do teachers construct pupils with special needs in action plans?) Problemområde: Syftet med undersökningen var att se hur elever i behov av särskilt stöd konstrueras i åtgärdsprogram i en svensk grundskola i en mindre svensk kommun. Frågeställningar tog utgångspunkt i ett diskursanalytiskt perspektiv där en socialkonstruktionistisk teori användes som ingång. Vid användandet av en socialkonstruktionistisk teori menar Lutz (2009) att ett kännetecken kan vara att det finns en kritisk hållning till kunskap som i sammanhanget tas för given. Undersökningen hade tre huvudfrågeställningar.

Användningen av produktplacering har ökat då traditionell marknadskommunikation till viss del förlorat sin trovärdighet och kan undvikas av mottagaren. Framväxten av produktplacering har inneburit att det kommit att bli ett betydande kommunikationsverktyg. Kommunikationen mellan sändare och mottagare beskrivs i kommunikationsprocessen där sändaren skickar ett meddelande/budskap genom ett visst media som ska avkodas av mottagaren. Vad mottagaren uppfattar beror på vad som avkodas, och detta skiljer sig mellan individer. För att gruppera individer används ofta kön, och i marknadsföringssammanhang utgör det en stor segmenteringsvariabel.

Att vara en aktör inom detaljhandeln innebär hård konkurrens. Det är av stor vikt att erbjuda något unikt och kunna skilja sig från mängden, men även att synas. Marknadsföring i klassisk bemärkelse, TV-, radio-, tidnings- och Internetreklam, är huvudsakligen de sätt företag använder för att göra sig och sina produkter tillkänna. Att skilja sig från mängden är något företaget Monki baserar hela sin affärsidé på, och det gäller även sättet de marknadsför sig. Då de inte använder någon form av ?klassisk? marknadsföring stödjer det deras annorlunda och unika koncept.

Gatufotografin fångar det utmärkande i det alldagliga och det surrealistiska i det väntade. Fotografiet har genom tiderna tilldelats en avgörande roll gällande hur vi tolkar världen. Vi läser in vår egen kulturella förförståelse när vi betraktar ett fotografi, och kameran är lika mycket en målares pensel som det är ett sätt att konstruera och tolka verkligheten. Alla fotografier har en avsändare och en mottagare. Fotografiet hjälper till att forma vår bild av verkligheten, men det är inte en obeskuren verklighet vi betraktar.Henri Cartier-Bresson är nära sammankopplad med gatufotografin, som i sin tur är nära sammankopplad med den romantiserade bilden av det fria och direkta livet, ocensurerat och äkta. Jag undersöker om det går att skönja fotografens handling i bilden, och jag ifrågasätter tron på gatans svartvita realism.

Klädföretag säljer alla ?samma? produkt till sina konsumenter. Produkten är kläder med ett visst mode. För att kunna bli ett framgångsrikt företag är marknadsföring en viktig del, något som allt fler företag har blivit medvetna om. Med bakgrund av att allt fler företag vill synas på marknaden för att attrahera konsumenterna samt skapa en märkeskännedom hos dem, har vikten av differentierad reklam blivit allt viktigare.

Syftet med denna uppsats är att beskriva genusordningen i Martin Widmarks böcker om Lasse-Majas detektivbyrå samt undersöka hur detta, på en teoretisk nivå, kan påverka barns uppfattning av genus. Utgångspunkten i textanalysen har varit Kritisk ideologianalys som syftar till att först beskriva och förklara texterna för att sedan sätta dem i relation till dess mottagare. Jag har använt mig av genusteorier som beskriver hur genusordningen är uppbyggd samt hur genus konstrueras och rekonstrueras. Dessa teorier har sedan kopplats till de böcker som jag har undersökt. Jag har också använt mig av forskning som beskriver barnlitteraturen och hur den kan påverka läsarens bild av genus och genusordningen.Min studie visade att karaktärerna i böckerna skildras på ett relativt könsstereotypt sätt, främst de vuxna karaktärerna.

ABSTRACTElin Johansson, Hanna Johansson, Camilla Nilsson Say something interesting! A qualitative study of marketing communication on Facebook                               Pages: 36With the emergence of social media, new ways has been created for companies to reach out to its audience. From being dependent on journalists to provide information, companies today have the ability to self-publish information in the open media channels. The use of social media should not replace traditional marketing communication though, but works best as a complement. It is a new environment that requires the company to adapt its working methods. Although the work is different, it is important that companies see social media as part of the overall marketing communication and not as a separate project. The purpose of this paper is to study recipient?s experience of company?s communications in social media. We have chosen to relate this to the instructions on methods of marketing communication and social media marketing as found in literature on the subject. This is to examine whether firms achieve the desired effect of the methods that are considered most appropriate. Does the message reach out? The focus of this study is marketing communication in the social media Facebook. The study consists of qualitative interviews to illuminate the recipients' views and experiences, as well as a literature study from the theoretical perspective of the sender of marketing communication in social media. The results showed that business as well as audience must interact in a functional relationship in social media. Companies should be more like the customer they are trying to reach. If companies choose to expose themselves in social media, time must be given to this, which is what the audience expects. Key words: Marketing communication, social media, social media marketing, Facebook, recipients, sender.

Spel har varit en del av ma?nniskans interaktion, inla?rning och fo?rsta?else fo?r ma?nskligt beteende under flera tusen a?r. Pa? senare tid har begreppet 'gamification', eller 'spelifiering', diskuterats na?r det ga?ller informationso?verfo?ring och marknadsfo?ring i ljuset av den o?kande anva?ndningen av internet, smartphones och sociala medier. Analytiker anser att spelifiering a?r ett effektivt sa?tt att skapa engagemang kring och spridning av information samt att begreppet kommer anva?ndas flitigt om fem till tio a?r.Det saknas dock i ma?nga fall fo?rsta?else fo?r hur spelmekaniken a?r kopplad till informationso?verfo?ringens specifika syfte och mottagare och hur man pa? ett relevant sa?tt anva?nder sig av spelmekaniska element fo?r att uppna? det engagemang som efterstra?vas hos mottagaren.Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur anva?ndningen av spelifiering ser ut idag, hur spelifiering som begrepp och dess anva?ndning diskuteras ba?de bland praktiker och teoretiker samt vilka mo?jligheter som finns fo?r konceptet.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

Idén till denna studie uppkom efter att vi tagit del av en tidigare studie. Den tidigare studien behandlade bilder i årsredovisningar och de tog upp olika budskap ett företag sänder via dessa. Resultaten de kom fram till var att företag har förutsättningar för att arbeta medvetet med att skapa budskap genom bilder i årsredovisningar. Vår uppsats går ut på att undersöka om budskapen ett företag sänder via bilderna i årsredovisningen når fram till mottagaren. Problemfrågan vi har är: når de budskap ett företag skickar via bilderna i årsredovisningen fram till dess mottagare? Syftet med arbetet är att undersöka om de budskap som sänds via bilderna i årsredovisningar når fram till mottagaren.

Mobbning är ett gammalt samhällsproblem, men man har nu funnit ett nytt sätt att nå sina offer, den elektroniska mobbningen. Arbetet inleds med en autentisk berättelse med intervjuer, dels med en tonåring som blivit utsatt för elektronisk mobbning, dels med hennes mamma som skildrar hur hon hanterade detta. Genom vårt syfte vill vi klarlägga lärares kunskap om elektronisk mobbning, lärares uppfattning om elevernas tillgång till digitala kommunikationsmedel på skolan och var lärarna anser att ansvaret ligger när det gäller att bekämpa den elektroniska mobbningen. För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en enkätundersökning på sex skolor där 129 lärare har medverkat. Resultatet redovisas i tabeller som ger en överblick över materialet.

Revisionsberättelsen är i många fall den enda kontakt som företagets intressenter har med revisorn och är således en viktig kommunikationskanal mellan dessa parter. Att denna rapportering är ett viktigt verktyg vad gäller kommunikation inom revisionen framgår av den debatt som skjutit fart de senaste åren. Denna uppsats syftar till att lyfta fram revisorernas perspektiv på revisionsberättelsen. Då olika intressenter visat sig ha skilda åsikter i debatten om revisionsberättelsens innehåll, önskar vi även att undersöka om vad revisorerna vill förmedla påverkas av vilka intressenter de anser är viktiga.Genom en enkätundersökning har denna studie undersökt vad de kvalificerade revisorerna i Sverige vill förmedla, samt vilka intressenter som bedöms vara viktiga mottagare av revisionsberättelsen. Enkäten skickades ut till samtliga kvalificerade revisorer som är medlemmar i branschorganisationen FAR.

Förskolan ska sträva mot att lägga en god grund för barns språkliga utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger ute i verksamheten arbetar med barns språkliga utveckling och lärande via högläsning och böcker. I denna studie ges en insyn i bakgrund och tidigare forskning om barns språkliga utveckling och lärande som sedan följs av metod. Därefter följer delstudier från oss som skrivit arbetet. Vi har intervjuat 10 pedagoger som representerar 9 olika förskolor. Delstudierna har först analyserats enskilt och därefter gemensamt. Resultatet visar hur de aktuella förskolorna arbetar aktivt med barns språkliga utveckling och lärande.

Navigering är något som upplevts som ett problematiskt moment för soldater. Svårigheter har funnits i att identifiera egen position och navigera med hjälp av karta. Pågående moderniseringsprojekt försöker ta reda på vad som behövs för att underlätta soldaters navigering. Tidigare studier visar på att en karta med GPS-positioner ökar prestationen jämfört med enbart karta och kompass. Syftet med denna studie var att utvärdera två olika visuella navigeringsdisplayer: en GPS-mottagare med digital karta, och en minidisplay som visar riktning och avstånd.

Denna rapport utreder om kombinationen GPS/PDA är ett lämpligt verktyg för inmätning i fält där kraven på systemet är: Att det ska vara lättanvänt, inte kräver specialutbildning samt positionering inom 10 meter är fullt tillräckligt. I övrigt skulle systemet samarbeta med befintliga system utan att inkräkta i dessa. Målet med projektet var att konstruera en prototyp till ett system som personer med liten datorvana skall kunna använda och det skall ge enklare och billigare datainsamling. Som metod för att lösa denna uppgift byggde vi en fungerande prototyp till ett system bestående av en handenhet med integrerad GPS-mottagare. Handenheten fick ett för uppgiften specialanpassat användargränssnitt.