Hållbar utveckling är en vision som hela världen eftersträvar att uppnå. Hushållsavfallshanter-ing är ett sätt för att uppnå en hållbar samhällsutveckling. Bra kunskap, information och sam-verkan mellan olika aktörer är ytterst nödvändigt för att kunna uppnå en hållbar samhällsut-veckling. Syftet med fallstudiet är att kartlägga en del av stadsdelen Augustenborg i Malmö för att se över hur hushållsavfallshantering fortskrider. Det är även vårt syfte att identifiera möjligheter och hinder för en ökad källsortering i området.

Klimatforskare menar att vi står inför en klimatförändring med fler kraftiga regn och fler översvämningar. Hur omhändertar vi dagvatten på ett hållbart sätt, hur påverkar den fluktuerande vattennivån våra växter och framförallt vilka växter klarar av att överleva med en varierad tillgång på vatten? Detta är ett kandidatarbete som har en omfattning på 15 högskolepoäng. Arbetet behandlar problematiken ur växtsynpunkt med fluktuerande vattennivåer. Tyngdpunkten är att hitta lämpligt växtmaterial som fungerar för öppna dagvattensystem.

In a city sometimes conflicts arise between either to save the species-rich vacant lots where many species thrive, or to build new buildings. Green roofs can then serve as a refuge for plants and animals that have had their natural habitat destroyed or diminished. Today we know too little about green roofs contribution to the biodiversity in the cities. We also know very little about how various types of vegetation on roof can increase biodiversity and its ability to attract different species.The aim with this study was to examine how different types of vegetation on the roofs affect the biodiversity of the invertebrate and how species-composition and number of individuals differ between the roof- and groundlevel.This study has been carried out on Augustenborg Botanical Roof Gardens in Malmo, and in an area about 1.5 kilometers away from Augustenborg. Three different types of vegetation on the roof and ground floor were selected: sedum- ruderal and grass.

Denna uppsats syftar till att presentera erfarenheter av grönsaksodling på tak samt utreda klimatförhållanden och odlingsförutsättningar på Augustenborgs Botaniska Takträdgård i Malmö. Uppsatsen avslutas med förslag på förbättringar och åtgärder för grönsaksodlingen på taket i Augustenborg. Arbetetet omfattar således en generell och en platsspecifik del. Uppsatsen har tillkommit genom litteraturstudier, intervjuer och studier på plats i Augustenborgs takträdgård. Takodling av grönsaker anknyter till såväl gröna tak som stadsodling och dess popularitet ökar i världen. I Sverige förekommer gröna Sedum-tak alltmer och stadsodling har förankrats i våra storstäder. Tak är outnyttjade platser med god potential för odling.

Medverkan som en väg till hållbart samhälle är centralt i Agenda 21. En av riktningslinjerna i det lokala Agenda 21-arbetet är att det ska säkras ett nedifrån- och upp-perspektiv, med bred medverkan från invånarna. En reell medverkan betyder att människor aktivt deltar i alla faser och processer som berör deras lokalmiljö, från planering till förvaltning. Denna rapport baserar sig på antagandet att lokalt engagemang är en grundläggande förutsättning för medverkan. Den centrala frågeställningen är att finna vad som påverkar och stärker lokalt engagemang.

Vårt bostadsbyggande bidrar negativt till klimatförändringar och i Sverige blir det alltmer populärt att bygga nya bostadsområden som har vision att vara miljövänliga, klimatsmarta eller ekologiska. Miljötekniken utvecklas hela tiden men det gäller att applicera den på våra hus och att de boende tar till sig vikten av att tänka miljövänligt. Denna uppsats syftar till att undersöka om klimatsmarta områden verkligen fungerar som det var tänkt eller om det mest är en utopi. Uppsatsen behandlar svenska bygglagar och de miljömål som har anknytning till landets bostadsbyggande, vad det innebär att områdena är klimatsmarta och miljövänliga och hur detta fungerar i praktiken. Tre aktuella klimatsmarta bostadsprojekt i Sverige presenteras kort och en djupare studie har genomförts mellan två bostadsområden, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Augustenborg i Malmö som är klimatsmarta, miljövänliga och ekologiska, för att se hur de fungerar i praktiken och om de satta målen uppnås.

Mer än hälften av alla lägenheter i Sverige byggdes under åren 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av områden från den här tiden är ofta negativ och det är ofta i områden från den här tiden som de sociala problemområdena i svenska städer finns. Idag är många av dessa områden nedgångna och slitna och i behov av en upprustning. Områden från den här tiden planerades efter andra förutsättningar och lever idag inte alltid upp till de krav som ställs på resurshushållning och kretsloppstänkande. Den här uppsatsen fokuserar på de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa områden och hur en omställning mot ett hållbart ekologiskt samhälle kan appliceras där.

Mer än hälften av alla lägenheter i Sverige byggdes under åren 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av områden från den här tiden är ofta negativ och det är ofta i områden från den här tiden som de sociala problemområdena i svenska städer finns. Idag är många av dessa områden nedgångna och slitna och i behov av en upprustning. Områden från den här tiden planerades efter andra förutsättningar och lever idag inte alltid upp till de krav som ställs på resurshushållning och kretsloppstänkande. Den här uppsatsen fokuserar på de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa områden och hur en omställning mot ett hållbart ekologiskt samhälle kan appliceras där. En ekologisk omställning kan bidra till att förbättra hållbarhetens alla dimensioner. I den fysiska miljön kan många åtgärder göras för att förbättra situationen i dessa bostadsområden.

Världen står inför ett klimat i förändring. Redan idag märker vi av dessa förändringar och då främst i form av temperatur- och nederbördsförändringar. Den nederbörd som faller över en, av människan, bebyggd miljö osynliggörs snabbt och leds effektivt bort i underjordiga ledningar för att slutligen hamna i våra sjöar och vattendrag eller i ett reningsverk. Förutom att dessa traditionella kommunala ledningssystem inte är ekologiskt hållbara så är de dessutom underdimensionerade och uttjänta och klarar inte av de flödesvariationer som uppstår vid extrema skyfall, vilket resulterar i översvämningar och bräddning av avloppsvatten i sjöar och vattendrag. Det har byggts och byggs fortfarande ett samhälle som är ytterst väderberoende och sårbart.

Dagens system kring delaktighet och inflytande i beslutsprocesser kan både förhindra och möjliggöra handlande vid arbetet kring hållbar stadsutveckling. Många städer runt om i världen lägger stor vikt vid att städernas utveckling ska ske inom ramen för vad som anses vara socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Därför är förståelse för de existerade processerna avgörande när man arbeta praktiskt med ett förändringsarbete lokalt men även nationellt och globalt. Ämnet medborgardeltagande i stadsplanering handlar om konflikter, makt och intresse. De inblandade aktörerna försöker i många fall påverka handlingarna utifrån deras syn och intresse.

De traditionella dagvattensystemen med underjordiska ledningsnät innebär stora komplikationer i form av översvämningar och en mycket negativ miljöpåverkan. Genom att istället efterlikna naturens kretslopp renar och fördröjer de ekologiska dagvattensystemen vattnet på dess väg mot det mottagande vattendraget, recipienten, och avlastar samtidigt ledningsnätet. Denna uppsats syftar till att informera, argumentera och inspirera till en utökad användning av dessa system och att särskilt belysa biodikets roll och funktion.Biodiken, eller bioswales, är grunda, vegetationsbeklädda diken med svag lutning som renar, infiltrerar och fördröjer dagvattnet och kan exempelvis användas längs vägar, på parkeringsplatser eller bostadsgårdar. De är flexibla som gestaltningselement och effektiva ur reningssynpunkt, men de kräver rätt utformning och dimensionering. Därför beskrivs i detta arbete tekniken och de viktigaste parametrarna man bör tänka på vid planering och anläggande av biodiken.

Syftet med examensarbetet är att skapa en exempel- samling som kan användas vägledande och inspirerande vid omgestaltning av bostadsgårdar, till förmån för ekosystemtjänster. Exempelsamlingen tar även upp skötselaspekten, då denna påverkar resultatet på kort och lång sikt. Syftet är också att visa på och diskutera hur Utvärderingsverktyget för ekosystemtjänster, framtaget av Sweco och Riksbyggen, kan användas vid omgestaltning och om verktyget eventuellt kan anpassas till detta. Förhoppningen är att examensarbetet ska bidra till en ökad förståelse för och betydelsen av att främja ekosystemtjänster i småskaliga projekt. Ekosystemtjänster är de positiva effekter ekosystemen ger till människors välbefinnande. Idag förtätas städer och berövas på den stadsnära naturen. Detta gör att den biologiska mångfalden hotas vilket i sin tur gör att ekosystemtjänster uteblir. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att påverka stadens utveckling mot ett mer hållbart samhälle. Därför är dessa kunskaper viktiga att ha med sig i yrkesrollen. Olika verktyg används i dagsläget för att utvärdera mark som exploateras.

Översvämningar blir allt vanligare och händelserna kan kopplas till den ökade andelen hårdgjorda ytor i kombination med underdimensionerade lednings-system. Dagens urbanisering innebär att större ytor hårdgörs och tillsammans med en förväntad ökning av nederbörd kommer detta kunna bidra till allt fler översvämningar i framtiden. Europeiska Kommissionen har tagit fram riktlinjer för hårdgörning av mark som indikerar att hårdgörningen är ett rådande problem i Europa. Det finns idag flera sätt att jobba med dagvattenhantering och ett utav dem är användningen av genomsläppliga markbeläggningar. Forskning visar att användandet av genomsläppliga markmaterial bidrar till betydligt mindre ytav-rinning.

Målet med detta arbete är att undersöka vad begreppet ekosystemtjänster kan innebära i den urbana utemiljön och hur ett ekosystemtjänstperspektiv kan användas för att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden är det växande intresset för hållbar stadsplanering och hur landskapsarkitektur kan bidra till detta. Frågeställningarna som har varit utgångspunkt för arbetet är: ? Vad innebär begreppet ekosystemtjänster i mindre, urbana sammanhang? ? Vilken roll skulle ett ekosystemtjänstperspektiv kunna ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala? Arbetets metoder består av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgård i området Rådhusrätten i Lund. Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag med Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjänster och fördelar som människor får från naturen. Det inkluderar exempelvis odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hälsa och symboliska värden.

Förr hade man inte problem med dagvattenhantering, eftersom den största delen av marken var infiltreringsbar, men när städerna började exploatera på 1900-talet, ökade hårda ytor som är en av de viktigaste bidragande orsakerna till dagvattenflödeökning. Sverige började tänka på framtiden och man försökte hitta de bästa lösningarna för att kunna göra städerna hållbara. Dagvattenhantering var en av de viktigaste beståndsdelarna i en hållbar utveckling och av den anledningen, började man tänka på möjligheten att hantera dagvatten lokalt. Malmö var en av de kommuner som började använda de ekologiska dagvattenlösningarna. Att använda öppna dagvattensystem var ett av de första valen i Malmö kommun för att minska översvämningsrisken, och förbättra stadens bild genom att öka det estetiska värdet.