Abstrakt Organtransplantation används som behandlingsmetod när andra traditionella behandlingar för svårt leversjuka eller njursjuka personer inte längre fungerar. Denna metod är ingen kurativ behandling men avser att förlänga och förbättra personens liv och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med transplanterad lever eller transplanterad njure. Studien baserades på vetenskapliga artiklar från 1993 och framåt. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes vid analysen av tolv utvalda artiklar som svarade mot syftet.

I denna uppsats har vi utgått från bakgrundsmaterial som visar på att Malmö stads stadsdelar gör vitt skilda bedömningar om vilka insatser personer med missbruk bör få och hur insatserna ska vara utformande. Med detta som utgångspunkt har syftet varit att ta reda på vilka följderna blir för personer med missbruksproblem under institutionsbehandling. Med följderna syftar vi till om de vitt skilda bedömningarna om insatser påverkar personer i missbruk under behandlingstiden och deras möjlighet till varaktig drogfrihet. För att ta reda på detta gjorde vi fyra stycken kvalitativa intervjuer med fyra personal från två institutioner som bedriver missbruksbehandling. Våra huvudresultat visade att det är stora skillnader i om personer i missbruk ges rätt förutsättningar för en varaktig drogfrihet.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Denna studies syfte är att belysa lärares och rektorers syn på skolans och andra yttre aktörers ansvar gällande kränkningar som sker på internet. I studien vill vi även undersöka lärares och rektorers uppfattningar på hur de arbetar förebyggande mot nätmobbning, samt hur de ser på gränsdragningen mellan skola och hem gällande kränkningar som sker på internet. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lärare och fyra rektorer. En ortografisk transkriberingsmetod har använts då vi har transkriberat våra intervjuer för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet. Studien fokuserar både på det juridiska och moraliska ansvaret som åligger på skolans personal i arbetet mot kränkande behandling på internet.Resultatet påvisar att både lärare och rektorer är eniga att skolan har ett ansvar att förebygga mobbning.

Bakgrund: Smärta och sömnbesvär är vanligt hos äldre personer och dessa båda faktorer kan på olika sätt påverka hälsa och livskvalité. Syfte: Att kartlägga förekomsten av smärta och sömnbesvär samt undersöka om det fanns samband mellan smärta och sömnbesvär hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge i åldern 60-96 år. Metod: Studien är kvantitativ och bygger på redan insamlat material ifrån SNAC (the Swedish National study on Aging and Care). Deskriptiv och analyserande statistik har använts i studien för att kartlägga förekomst och undersöka samband. Resultat: Av de deltagande som hade haft värk/smärta under de senaste fyra veckorna hade 42 % sömnbesvär medan 21 % av de som inte haft värk/smärta hade sömnbesvär.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

När man arbetar med KBT, Kognitiv beteendeterapi, så får man alltid reda på hur effektiv metoden är och att den fungerar mot de allra flesta problembeteenden. Däremot har jag många gånger haft diskussioner med kollegor om möjligheten/omöjligheten att jobba med "hjärta" när man använder sig av den metoden. En händelse med en introvert flicka fick mig att fundera mer på allvar vad det var vi höll på med. Syftet med min studie är att beskriva behandlingsalliansens betydelse vid genomförandet av KBT. Frågeställningarna var: Upplever eleverna att det finns olika personaltyper? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna utför KBT-behandlingen? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna värdesätter och arbetar för behandlingsalliansen? Jag har använt mig av en kvalitativ studie med intervjuer.

Tillgången till evidensbaserad psykologisk behandling i svensk psykiatri är begränsad, särskilt i den akuta heldygnsvården. Vid de enheter där psykologiska insatser finns tillgängliga överbryggar de mycket sällan det kritiska glappet mellan heldygnsvård och öppenvård. Syftet med denna studie var att undersöka om Beteendeaktivering (BA) var mer effektivt än kontrollbetingelsen Stödterapi (ST) som behandlingstillägg i psykiatrisk vård avseende utfall på depressionssymptom, allmänna symptom och funktionsnivå, grad av aktivering samt total förbättring efter avslutad terapi. Både BA och ST påbörjades i heldygnsvård och fortsatte ut i öppenvård. Totalt randomiserades 29 deltagare; 13 till ST och 16 till BA.

Bakgrund. På hjärtintensivvårdsavdelningen vårdas patienter med akut hjärtsvikt. En behandlingsmetod vid akut hjärtsvikt är aortaballongpumpsbehandling. De patienter som vårdas med aortaballongpump behöver invasiv övervakning i någon form. Patienterna är helt sängliggande under behandlingen och får oftast ingen sedering.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är genetisk neuropsykiatriskt funktionshinder som har på senare tid uppmärksammats med ökande antalet diagnoser. Primära ADHD symptom kan behandlas framgångsrikt med medicin, men för att behandla resterande symptom och få stöd med medicinering behövs det kompletterande psykoterapi. Situationer när vuxna med ADHD behöver hjälp uppstår hela tiden och personer med ADHD behöver en coach för att klara av vardagen. Kunskap om att ADHD har bestående symptom i vuxen ålder är ny och det finns behov av att utveckla nya metoder för behandling av vuxna med ADHD. De mest framgångsrika former av rehabilitering av personer med ADHD bedöms vara de med multiprofessionella insatser.

Diabetes är en allt vanligare sjukdom som ofta kräver livslång behandling med insulin. Insulinet kan injiceras på 3 olika sätt: insulinpennor, sprutor samt insulinpumpar. Har diabetikern ett mycket svängande blodsocker är behandling med insulinpump den mest effektiva. För att få fler diabetiker att använda insulinpump så bör den få en modernare utformning, förenklad användning samt att komplettera med en integrerad kontinuerlig blodsockermätare. Syftet med detta examensarbete är att anpassa den befintliga insulinpumpen till dess kommande funktioner så att det går att utnyttja tekniken på bästa sätt samt att det inte hindras av ett dåligt människa-maskin-system.

SAMMANFATTNINGÅr 2013 drabbades drygt 55 000 personer i Sverige av cancer. Behandling av cancer görs med kirurgi, strålbehandling, cytostatikabehandling, hormonbehandling och målsökande behandlingar. För att kunna utvärdera och utveckla de olika behandlingarna behövs kliniska studier. Innan en patient ingår i en klinisk studie krävs ett informerat samtycke som skrivs på av den ansvarige prövaren och patienten.Alla patienter har rätt till information och delaktighet avseende den egna vården och behandling. Det är därför viktigt att genom individuellt anpassad information förmedla kunskap, förståelse och insikt om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning och behandling.

Syftet med studien har varit att beskriva upplevelser av sjukgymnastisk behandling med inriktning på McKenzie-metoden hos patienter med ländryggssmärta. Introduktion: Det är vanligt i Sverige att drabbas av ländryggssmärta och för många individer och samhället är det ett stort hälsoproblem. Sjukgymnaster diagnostiserar och ska med smärtlindring, som fokuserar på funktionsnedsättningar och uppmuntran till rörelse, kunna behandla patienter. McKenzie är en undersöknings ? och behandlingsmetod som sjukgymnaster ofta använder vid ryggbesvär.

Bakgrund: Anorexia nervosa blir allt vanligare bland unga kvinnor. Med rätt behandling och stöd tillfrisknar ändå de flesta från sin ätstörning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur en ung kvinnas perspektiv som har haft anorexianervosa, beskriva faktorer som har betydelse för tillfrisknandet från ätstörningen, för att sjuksköterskan ska få en ökad förståelse för unga kvinnor med anorexia nervosa och därmed kunna hjälpa dem. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: De faktorer som hade betydelse för tillfrisknandet var att den unga kvinnan själv kom till insikt om sin sjukdom och lärde sig begripa och hantera sina känslor, sin självbild och självkänsla.

Bristande kognitiv förmåga eller ordförråd kan medföra svårigheter för barnet att kunna berätta om sin smärta och sålunda göra smärtan svåridentifierad. Barnet använder sig av lek och sömn för att hantera sin smärta vilket kan göra att smärtan inte uppmärksammas i mötet med ambulanssjukvården. All personal som vårdar barnet behöver ha kunskap att bemöta de fysiska och psykiska behov som föreligger. Smärta är en vanlig orsak till att barnet drabbas av ett sjukdomslidande och vårdlidande i samband med sjukdom och behandling. Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vårda barn med smärta.