Allt fler företag använder sig av sociala medier och när marknaden växer blir också kraven för hur medierna ska användas större. Hur företagsbloggar används i praktiken saknas det djupare forskning kring och syftet med undersökningen var att beskriva hur företag använder sig av bloggar i sin marknadskommunikation. Undersökningen utgick från ett öppet förhållningssätt och utfördes genom observationer av fyra olika företag med sammanlagt sex unika bloggar. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats och observationerna gjordes genom små n-studier. Resultatet från observationerna jämfördes med teorin för att se om dessa överensstämde med varandra vilket det i många fall visade sig göra.

Hälsofrämjande arbete inom företag kan fungera på olika sätt, vilket kan ha betydelse för lärandet. För att lärandet ska ske i samband med hälsofrämjande arbete måste medarbetarna vara medvetna om att arbetet finns och hur det fungerar inom företaget. För att kunna bevara och utveckla lärandet i samband med hälsofrämjande arbete är det nödvändigt att utvärdera medarbetarnas behov. Därför var syftet med den aktuella uppsatsen att belysa några medarbetares, inom PEAB Bygg Division Västs, uppfattningar om hur ett framtida hälsofrämjande arbete ska kunna utvecklas på arbetsplatsen. För att undersöka ovanstående syfte hölls en fokusgrupp med fyra medarbetare från företaget.

Arbetet inom äldrevård och omsorg måste effektiviseras för att möta morgondagens behov. Det framtida rekryteringsproblemet behöver också lösas och vårdyrket måste bli mer attraktivt, t ex genom att följa med i den tekniska utvecklingen.En e-postbaserad enkät skickades ut till 13 svenska kommuner för att kunna sammanställa en aktuell lägesrapport över vilka IT-stöd som idag förekommer inom kommunal äldrevård och omsorg, samt till vad stödet används, vem det är till för och vilka det är som använder IT-stödet.Stationär dator, mobiltelefon och digitalkamera är de IT-stöd som flest respondenter svarade används i verksamheten.Stationär dator används främst för att hämta och registrera vårdtagardokumentation, men även för att skicka e-post och för ekonomiadministration. Det finns dock ingen specifik som stödet kan sägas vara till för. IT-stödet används framför allt av enhetschefer, vårdpersonal och administrativ personal.Mobiltelefon används givetvis främst för att ringa och skicka SMS, men även för att ta emot larm från vårdtagare samt tillkalla hjälp. Inte heller för detta IT-stöd finns det någon specifik som stödet kan sägas vara till för.

Begreppet livskunskap är ett välkänt begrepp inom skolans värld men vad betyder igentligen livskunskap? Precis som begreppet antyder, handlar det om kunskap om livet. Skolan skall enligt skollag utöver undervisning även fostra och förbereda eleverna inför kommande yrkesliv samt att lära eleverna att bli ansvarstagande medmänniskor. För att nå dessa mål krävs ett preventivt/förebyggande arbete. Det finns många metoder för detta preventiva arbete inom grundskolan men hur ska detta arbete utföras inom gymnasieskolan? Jag har varit med och arbetat fram ett sätt som vi har använt oss av på den gymnasieskola där jag är anställd. Jag har genom enkäter tagit reda på vad elever och lärare tycker om detta arbete och både lärare och elever visar en positiv inställning och tycker att detta arbete är viktigt. De teman vi har valt att fokusera på är samarbetsregler, studieteknik, etniska relationer, rökning, alkohol, narkotika, jämställdhet, sex och samlevnad samt hälsa..

I dagens konkurrensutsatta samhälle är det viktigt med hög kvalitet, oavsett om man är verksam inom produktbranschen eller tjänstemarknaden. Den här uppsatsen handlar om tjänstekvalitet i företag inom begreppet ?skyddat arbete?. Skyddat arbete, innebär att tjänster utförs av personer med något slags arbetshandikapp. Syftet med den här uppsatsen är att belysa kvalitetsbegrepp och kvalitetsbetydelse hos företag som anlitar tjänsteleverantörer, som sysselsätter personer inom begreppet ?skyddat arbete?.

De klassiska konkurrensmedlen såsom pris eller produktattribut har förbytts till mer immateriella värden för kunden i beslutsprocessen kring ett köp och den klassiska positioneringstanken av ett varumärke har mjukats upp samt berikats med fler dimensioner än blott kategoriledarskap. Mycket tyder på att det är varumärkeskapitalet, med dess värdeskapande egenskaper för såväl konsument som märkesinnehavare, som bidrar med denna svårmätta men betydelsefulla komplettering till klassiska positionerings- och konkurrensstrategier. Enligt tradition bör ett företag ta en position och därefter hålla den, men trots denna tes sker det ständigt repositioneringar av starka varumärken till för märket helt nya produktpositioner. Denna uppsats har till syfte att beskriva hur ett varumärkes styrkor och kapital kan hållas intakta genom en repositionering.Teorin innefattar i huvudsak varumärkesteori, positionering och varumärkeskapital, och uppsatsen är gjord med en kvalitativ ansats där intervjuer gjorts med fem personer som var och en har ett eget perspektiv på varumärket Chevrolet och dess repositionering under 2005. Slutsatsen visar att den stora omställning i faktisk produkt och marknadssegment som skedde under detta år lämnade det värdefulla varumärkeskapitalet kvar i företaget som unik konkurrensfördel genom tre faktorer; kärnvärde, kundorientering och konsistens.

Specialister med spetskompetens är ett måste för företag i en bransch där den komparativa fördelen ligger i kunskapen hos medarbetarna. Så är fallet inom revisionsbranschen och jakten på topptalangerna är hård. För att attrahera de bästa studenterna krävs ett attraktivt arbetsgivarvarumärke. Syftet med denna uppsats är att studera företaget Deloittes arbetsgivarvarumärke, hur de för ut det till den potentiella arbetskraften, samt hur studenterna uppfattar Deloittes arbetsgivarvarumärke. Vi har valt att avgränsa oss till att endast undersöka hur Deloittes Sverige marknadsför sig mot ekonomstudenter i Uppsala som potentiell arbetskraft.

Gymnasieungdomar är en grupp där ett stort antal elever är fysiskt inaktiva. För att öka den fysiska aktiviteten hos elever driver Hallands Idrottsförbund ett projekt där eleverna får möjlighet att spela fotbollsmatch på lektionstid en timma i veckan. Eleverna som deltar i projektet går på en gymnasieskola och har som inriktning el- programmet. Som ett led i utvärderingen av föreliggande projekt genomfördes 10 intervjuer. Studien har som syfte att kartlägga ungdomars motivationsfaktorer och barriärer för att vara fysiskt aktiva och för att delta i ett idrottsprojekt.

Syftet med denna studie var att försöka hitta de teser Min Volvo Magazine driver för att forma sin image. För att få svar på syftet har kritisk retorikanalys använts. Vad skriver Min Volvo Magazine om och vem är den tänkta målgruppen. Vem identifierar sig med budskapet och vem gör det inte och känner sig utanför ?Vi som kör Volvo gruppen? Huvudfrågorna var: Vilken image vill Volvo bli förknippad med? Och vad kan de retoriska valen som Volvo gör ha för effekt på identifikation respektive åtskillnad?Studien har använt sig av teorier som identifikation och etos.

Denna uppsats är skriven i samverkan med Luleå kommuns personalkontor. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka attityder studenter vid Luleå tekniska universitet har till Luleå kommun som potentiell arbetsgivare samt att undersöka vilka attityder studenterna har till arbete. Detta har gjorts genom en enkätstudie. Under perioden 2001-2011 behöver Sveriges kommuner till följd av bland annat pensionsavgångar nyrekrytera en stor mängd personal. Bara inom Luleå kommun måste cirka 6600 personer rekryteras under denna period.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskolans hälsofrämjande arbete ser ut i dagsläget, och vilka förbättringar som kan göras. Arbetet är inriktat mot kost och fysisk aktivitet. Ett delsyfte är att se om det finns skillnader beroende på vilken förskola barnen går på. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor däribland en idrottsförskola. Undersökningen kompletterades även med observationer av de olika förskolegårdarna.

Lärares vardagliga arbete utförs under ständig press från olika berörda aktörers förväntningar på verksamheten, som till exempel skolpolitiker, skolchefer och brukare. Fokus i denna artikel ligger på de intentioner som finns angående IKT i skolan. Särskilt intresse ägnas även det ad hoc-arbete som utförs under den undervisningsfria tiden och hur lärares användande eller icke-användande av IKT kan förstås utifrån detta. Data är hämtad från en observationsstudie gjord hos fem olika lärare i deras vardagliga arbete från år 4 i grundskolan till år 12 i gymnasieskolan. Resultaten pekar på hur den stora andelen ad hoc-arbete påverkar lärares möjligheter att hantera den offentliga diskursens intentioner med IKT.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om erkännande i ideellt arbete. Studien utgår från åtta intervjupersoners uppfattningar och upplevelser av sitt ideella arbete i den ideella föreningen Friskis&Svettis Karlstad, om de upplever att de får erkännande i sitt ideella uppdrag och i så fall på vilket sätt. Syftet med studien är att undersöka ideellt arbete inom ramen för Friskis&Svettis Karlstad, kopplat till erkännandets mellannivå, solidaritet. Tidigare forskning inom området är knapphändig och befinner sig till största del inom fältet för arbete, enligt normen om att arbete är lönearbete. Den forskning som finns visar på att erkännande på arbetsplatsen bidrar till välbefinnande och ökad motivation. Anledningar till varför människor väljer att engagera sig ideellt är bland annat en social aspekt, vilket lägger en grund till att erkännande är intressant att koppla ihop med ideellt arbete. Studiens intervjupersoner upplever att ideellt arbete är att betrakta som arbete, beroende på tidsåtgång, uppgifternas karaktär och hur professionellt de genomförs.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av människors upplevelser av sambandet mellan utbildning, arbete och identitet. Det primära syftet har varit att undersöka olika individers upplevelser av arbetets och utbildningens betydelse för identiteten och identitetsskapandet. Vårt sekundära syfte har varit att se om det går att urskilja ett mönster i hur kvinnor respektive män upplever sambandet mellan arbete, utbildning och identitet. För att undersöka detta fenomen valde vi att genomföra tio samtalsintervjuer med personer som har skilda erfarenheter då det gäller arbete och utbildning. Resultatet av vårt arbete visar att arbetet eller utbildningen har stor betydelse för individen.

Förändringar på arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebära olika former av arbete som påverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men även av arbetstagarnas efterfrågedrivna behov där arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvådelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgång reda ut vad flexibelt arbete innebär och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser på flexibiliteten i sitt arbete i förhållande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsättningar mellan dem.