Endast ca 25 procent av de villapannor som eldas med ved uppfyller de utsläppskrav som Naturvårdsverket föreslagit ska gälla. Pannorna har en medelålder på ca 25 år, men trots det är utbytestakten väldigt låg. De omoderna pannorna släpper ofta ut bortåt 100 gånger mer flyktiga kolväten och 50 gånger så mycket partiklar och polyaromatiska kolväten som moderna pannor med ackumulatortank. Det här projektet syftar till att undersöka om en teknikupphandling kan bidra till att förbättra situationen. Många av de gamla pannornas konstruktion tar inte hänsyn till vedens sätt att förbrännas.

På senare tid har det blivit allt vanligare med förändringsarbeten där kommuner bygger om sina centrum för att göra dem mer attraktiva att både handla och vitsas i. I många fall uppstår dock problem i samband med nya förändringar. Det kan i sin tur leda till att motstånd uppstår från olika aktörer, vilket är något som ledarna måste handskas med på olika sätt. När vi ser till den forskning som finns inom ämnet förändringsarbete och motstånd beskrivs det bland annat; för att lyckas med en förändring måste ledningen arbeta med att involvera intressenter och få deras synpunkter på de olika förslagen som tas fram. De som är negativt inställda måste motiveras till att bli positiva och det kan ske genom att organisationen förmedlar de visioner och mål som finns angående projektet på ett sådant övertygande sätt att de kan övervinna de negativa aspekterna.I litteraturen beskrivs även att motstånd kan uppstå bland annat när ledningen inte är lyhörd och inte tillåter medarbetarna vara med i beslutsfattandet.

De offentliga rummen fyller en viktig funktion för människors dagliga liv, även i vindbitna och kalla Sverige. Här sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjältar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men också tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nämna några vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker ständigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i anspråk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att åtgärda dessa miljöer går kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera åtgärder som de själva inte har råd med. När privata aktörer tillåts påverka den offentliga miljön uppstår dock problem.

Karlskrona är unikt i Sverige genom sin geografiska placering i kustlandskapet med de begränsningar det ger för framtida utvidgningar. Centrala Trossö ligger i en ände av staden och under flera århundraden har staden bara kunnat växa in över land. När många städer pratar om stadsformer som ?rund stad? och ?bandstad? har Karlskrona en form av ?tårtbitsstad? med centrum i spetsen och resten av staden i nordöstlig riktning. Staden strävar efter att behålla Trossö som centrum, men har idag problem med att allt fler bor längre och längre från ön.

Våra städer utsätts idag för hårt tryck i form av förtätning och exploatering. Allt för ofta tas grönytor och naturområden i anspråk för att vi ska kunna förses med bostäder, industrier, parkeringar o.s.v. Gång på gång poängteras det däremot hur viktiga gröna utemiljöer är för oss människor och inte minst för vår miljö. För att komma i bukt med detta växande problem utformade man i Tyskland en metod för att säkerställa andelen grönytor vid exploatering. I samband med bomässan Bo01 i Malmö introducerade man för första gången metoden i Sverige, den kom att kallas grönytefaktor och grundar sig på den tyska modellen (biotopflächenfaktor). Syftet med grönytefaktorn är att skapa en attraktiv miljö för människor, att gynna den biologiska mångfalden samt att förbättra dagvattenhanteringen i området.

AbstraktPå dagens globala och konkurrensutsatta arbetsmarknad ställs höga krav på att individen själv ska ta allt mer eget ansvar för sin sysselsättning. Därmed ställs det krav på att medborgare utvecklar sig själva och sin kompetens för att bli attraktiva på arbetsmarknaden. Dessa krav kan sammanfattas i det aktuella begreppet anställbarhet. En grundförutsättning för att anställbarhet ska fungera och skapa välfärd är att stat och företag ger goda möjligheter för individen att öka sin anställbarhet. Samtidigt som anställbarhetsdiskursen växer har en expansion skett av alternativa former för arbete, såsom inom den växande bemanningsbranschen vilken blivit en allt viktigare del av arbetsmarknaden.

Allt fler turister vill idag uppleva orörda destinationer och historiska kulturarv samt efterfrågar inte längre enbart iscensatta och konstruerade miljöer. Turistdestinationer måste därför utmärka sig genom sin marknadsföring för att vara attraktiva eftersom turister vill uppleva något utöver det vanliga. En destinations image förändras över tiden och för att förstå denna förändring krävs det att man ser tillbaka på en destinations historia och kulturarv. Vi har valt att studera Mölle som är en klassisk badort i nordvästra Skåne med en historik som än idag återspeglas markant på hela orten. Vi valde att studera vilken betydelse Mölles historik som badort har för destinationen idag.

SAMMANFATTNINGBakgrundBröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och cirka 7000 kvinnor drabbas av sjukdomen varje år i Sverige. Trippeldiagnostik som består av en klinisk undersökning, mammografi och cellprovtagning är en metod som hjälper att tidigt upptäcka cancern. Vanligaste behandlingsformen är kirurgi som omfattar olika typer, till exempel bröstbevarande kirurgi och mastektomi. Diagnosen bröstcancer kan leda till försämrat välbefinnande respektive försämrad fysiskt, emotionell och social funktion som i sin tur kan leda till en traumatisk kris. Kvinnors kroppsuppfattning förändras efter genomgången mastektomi vilket lämnar en påminnelse om sjukdomen i form av ett permanent ärr.

Målet med denna uppsats är att utifrån Jan Gehls begreppsvärld diskutera relationen mellan rummets utformning och social interaktion. Platser där olika människor kan mötas och dela upplevelser i den offentliga miljön är viktiga för att underbygga ett tolerant, väl integrerat samhälle. Men hur skapar man dessa väl fungerande mötesplatser? Kan man planera för sociala möten i staden och vilken roll spelar den fysiska utformningen för att människor ska mötas? Jan Gehl har i över 50 år forskat kring hur man skapar attraktiva utomhusmiljöer som bidrar till en levande stad. Hans konsultfirma i Köpenhamn, Gehl Architects, är anlitade av städer i de flesta världsdelar och vad gäller utvecklandet av socialt hållbara städer kan Gehl närmast betraktas som ett fenomen.

Ökad globalisering och konkurrens på arbetsmarknaden samt en förändring av arbetsmarknaden har tillsammans med en stor generationsväxling försvårat rekrytering av ny arbetskraft för arbetsgivare. Stora pensionsavgångar skapar ett behov av att anställa nya medarbetare och för att fylla det gap som skapas i arbetskraften behöver organisationer arbeta med hur de ska attrahera och behålla unga medarbetare. Enligt forskning skiljer sig den yngre generationens värderingar och krav gentemot tidigare generationer vilket också innebär att det har skett ett skifte i vilka faktorer som motiverar och attraherar dessa. Dagens arbetsgivare står inför svårigheten att uppfatta och skaffa sig insikt om vad den nya generationen, som är på väg in på arbetsmarknaden, motiveras och attraheras av. Forskning kring dagens arbetsgivares insiktsnivå om vad som motiverar den yngre generationen är begränsad då dessa är relativt nya på arbetsmarknaden.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Försvarsmakten. Arbetets målsättning är att undersöka hot, risker och sårbarheter som portabla enheter kan orsaka eller bidra till inom en organisation. Bärbara datorer med operativsystemet Windows och Mac, samt surfplattor och smartphones med operativsystemet Android, iOS och Windows Phone är de portabla enheter som är utvalda att ingå i denna rapport. Vidare diskuteras förslag på hur man kan förebygga olika säkerhetsrisker. Rapporten tar även upp dagens BYOD-lösningar (Bring Your Own Device).

Syftet med denna uppsats har varit att få en förståelse för vad pågående förändringar kring bilanvändning innebär för stadsplanering i västvärlden. Denna uppsats lämnar ingen lösning utan ska ses som inlägg i en pågående och högaktuell diskussion kring bilens roll i staden. För att uppnå detta syfte har en litteraturöversikt samt en intervjustudie med sju trafikplanerare från Köpenhamn, Malmö, Helsingborg och Lund genomförts. Bilen och dess normer har sedan 1950-talet präglat städer och stadsplanering. Bilism har i stor utsträckning bidragit till klimatpåverkan och urbanisering. Något som sin tur har resulterat i urbana fenomen som förtätning och stadsutglesning, påtagliga både i en global kontext och ner på nationell och lokal nivå.

Under 2000-talet infördes nya kapitaltäckningsregler (Basel II) för svenska banker för att skapa stabilitet, bättre riskhantering och rättvisare konkurrens på den internationella markanden. Kapitaltäckning är viktigt för att skydda spararnas kapital. Kvoten som banken täcker skiftar beroende på vilka risker som hotar banken vid ett givet tillfälle. Vid oroliga tider och med ökade risker måste bankerna hålla inne mer kapital i banken och kan inte låna ut det. Under långa hög- och lågkonjunkturer befaras reglerna förstärka cyklerna eftersom riskerna mäts med sannolikheter om framtida ekonomiska utsikter.

Mitt syfte är att undersöka hur unga män porträtteras i svensk, samtida ungdomslitteratur. Jag vill undersöka vilka representationer och förståelser av maskulinitet och sexualitet som återfinns, skapas och återskapas i berättelserna. Det empiriska materialet består av fyra, svenska ungdomsböcker, skrivna under 2000-talet. Genom att göra en diskursanalys vill jag blottlägga de normerande diskurser om maskulinitet och sexualitet, som påverkar unga människor idag. Jag vill också se om det skapas några motbilder till traditionell maskulinitet, i litteraturen.

Hur planerar man förtätning av städer där grönytor väljs ut för ny exploatering? Det är vad arbetet i huvudsak vill ha svar på. Städerna vill både expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgång till mycket grönt. Det urbana står för den täta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna står för friytor, grönområden och grönska i städerna.