Sök:

Sökresultat:

450 Uppsatser om Attraktiva städer - Sida 24 av 30

AnstÀllningsbarhet hos studenter ? En undersökning om studenters ambition att hÄlla sig anstÀllningsbara utifrÄn Älder, civilstÄnd och hemmaboende barn

Sammanfattning: De flesta företag sÀtter idag större vÀrde pÄ lÀrande och hög utbildning. Dagens konkurrenskraftiga marknad krÀver ett livslÄngt lÀrande dÀr individen sjÀlv bÀr ansvar för sin anstÀllning genom att hela tiden utvecklas och lÀra sig mera för att vara anstÀllningsbar. Kraven som stÀlls pÄ individen inom EU Àr att denna ska vara anpassningsbar, flexibel, leva upp till arbetsgivarnas ökande krav samt uppdatera sin kompetens och sina fÀrdigheter. Tidigare forskning visar att individer idag vill vara attraktiva och anstÀllningsbara för nuvarande och framtida arbetsgivare. Ansvaret för karriÀrutveckling har gÄtt frÄn organisationen till att numera ligga pÄ individen sjÀlv.

Nyetablering av företag inom detaljhandelsbranschen En fallstudie av Zara

BAKGRUND OCH PROBLEM: Konsumtionen pĂ„ detaljhandelsmarknaden i Sverige har ökat desenaste Ă„ren och Ă€r den tredje starkaste i Europa. Detaljhandeln har internationaliserats ochfler utlĂ€ndska aktörer lockas att etablera sig i Sverige. Den spanska klĂ€dkedjan Zara som Ă€r endel av Inditexgruppen öppnade sin första butik i Sverige Ă„r 2003. År 2006 tog Inditex överförsta platsen frĂ„n Hennes & Mauritz som största klĂ€dkedja sett till omsĂ€ttningen och Zarautmanar nu de svenska klĂ€dkedjorna inom beklĂ€dnadsbranschen. VĂ„r frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Vilkaegenskaper Ă€r fördelaktiga för ett företag vid en etablering pĂ„ en ny marknad?SYFTE: VĂ„r uppsats syftar till att studera hur konkurrenskraftigt Zaras koncept Ă€r pĂ„ densvenska marknaden samt undersöka Zaras etablering i Sverige.AVGRÄNSNINGAR: Vi har valt att fokusera pĂ„ Zara inom Inditexgruppen eftersom detkonceptet stĂ„r för den största andelen av gruppens totala försĂ€ljning.

Minirevolutionen: En konsekvensanalys av Àndrade byggregler för utformning av studentbostÀder

Idag rÄder en stor generell bostadsbrist i Sverige, till följd av bl.a.befolkningstillvÀxt och ekonomiska faktorer. Samtidigt nÄr antaletstudenter rekordnivÄer varje Är, och det byggs alldeles för fÄstudentbostÀder för att tillgodose deras behov. Anledningen till dettatros vara att byggföretagen begrÀnsas av byggreglerna gÀllande frÀmstbostadsutformning och omgivningsbuller. Mot bakgrund av den storastudentbostadsbristen gav Sveriges regering Boverket i uppdrag att seöver de ofta ifrÄgasatta byggreglerna. Efter ett omfattanderevideringsarbete trÀdde de nya reglerna i kraft i juli 2014 i och med BFS2014:3 (BBR 21).

VÄr passion, nyproduktion! : Hur kan nyproduktion av hyresrÀtter stimuleras?

Sedan tvÄ Är tillbaka byggs det för fösta gÄngen i Sverige fler bostadsrÀtter Àn hyresrÀtter. Enligt resultatet av Boverkets Ärliga bostadsmarknadsenkÀt 2008 rÄder det bostadsbrist i 50 % av landets kommuner. Trots bostadsbrist i storstadsregioner Àr nyproduktionen anmÀrkningsvÀrt lÄg. Inte sedan 1920- och 1930-talet har nyproduktionen varit sÄ lÄg i Sverige. HyresrÀtten Àr viktig som upplÄtelseform. Den tillÄter ett flexibelt boende som möjliggör effektiv förflyttning av arbetskraft, ett första boende för unga och ofta enda alternativet för lÄginkomsttagare. En anledning till att det produceras sÄ fÄ hyresrÀtter i dagslÀget Àr att de statliga investerings- och rÀntebidragen försvann 2006.

Ljus i staden : att utnyttja offentliga rum nÀr mörkret faller

StÀder förÀndras nÀr solen gÄr ner. Nya rum och vyer framtrÀder och kÀnslan blir annorlunda; spÀnnande, romantisk, skrÀmmande eller otrygg! Vad de blir, beror till stor del pÄ de som gestaltar dem. LjussÀttning ger bl.a. landskapsarkitekter möjligheter att skapa lockande och attraktiva platser i staden, som kan fÄ mÀnniskor att vilja och kunna vistas mer utomhus, Àven efter mörkrets fall. Detta spelar stor roll sÄvÀl för stadens attraktivitet som för stadsmÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande, dÄ vi Äret runt behöver vÄr utemiljö för möten, upplevelser, frisk luft och rekreation.

Urban grönstruktur : rain gardens som ett hÄllbart inslag i vÀgmiljö

Det kommer fler och fler rapporter om översvĂ€mningar med katastrofala konsekvenser som följd. Klimatforskare menar att regnmĂ€ngden i SkĂ„ne förvĂ€ntas öka samtidigt som det sker en enorm exploatering dĂ€r stĂ€derna förtĂ€tas och gröna ytor med naturlig infiltrationskraft minskar drastiskt. År 2000 infördes ?Vattendirektivet?. Det Ă€r EU:s ramdirektiv för vatten som syftar till att skydda och vĂ„rda vĂ„ra vattenresurser i form av sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten inom EU.

Bilder av unga mÀn ? en diskursanalys av svensk, samtida ungdomslitteratur, med fokus pÄ sexualitet och maskulinitet

Mitt syfte Àr att undersöka hur unga mÀn portrÀtteras i svensk, samtida ungdomslitteratur. Jag vill undersöka vilka representationer och förstÄelser av maskulinitet och sexualitet som Äterfinns, skapas och Äterskapas i berÀttelserna. Det empiriska materialet bestÄr av fyra, svenska ungdomsböcker, skrivna under 2000-talet. Genom att göra en diskursanalys vill jag blottlÀgga de normerande diskurser om maskulinitet och sexualitet, som pÄverkar unga mÀnniskor idag. Jag vill ocksÄ se om det skapas nÄgra motbilder till traditionell maskulinitet, i litteraturen.

Gröna tak i stÀder : en jÀmförelse mellan marknadsföring frÄn företag och en fallstudie

Att bygga med gröna tak börjar bli allt vanligare för att öka grönskan i stÀder. I vÀstvÀrlden bestÄr en stor del av stÀderna av outnyttjade, mörkfÀrgade hustak. Takytorna kan förbÀttra det lokala klimatet om de istÀllet blir omsorgsfullt designade till gröna ytor ? ?greening the skyline?. Gröna tak kan i stÀder ha en renande funktion av vattnet och luften, samtidigt som de Àven sÀnker temperaturen. De blir gröna oaser i stadens betongdjungel, med bÄde produktiva och rekreativa syften.

SOCIAL HÅLLBAR STADSUTVECKLING -Erfarenheter och utmaningar i tvĂ„ samhĂ€llsplaneringsprojekt

Studien ska ses som ett bidrag till förstÄelse av de utmaningar som finns i samband med samhÀllsplanering för social hÄllbar stadsutveckling. UtgÄngspunkten tas inte i en given definition utan studien syftar till att undersöka innebörden av social hÄllbar stadsutveckling i tvÄ olika samhÀllsplaneringsprojekt (i Göteborg respektive BorÄs) samt utifrÄn dessa empiriska data dra slutsatser om vad social hÄllbar stadsutveckling kan innebÀra. Dessa tvÄ projekt har erhÄllit medel av VINNOVA för utveckling av innovationsplattformar i samband med utlysningen ?HÄllbara attraktiva stÀder?. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr följande:? Vilka likheter och skillnader finns i de bÄda projektens inriktningar?? Vilken innerbörd har begreppet social hÄllbarhet i de tvÄ undersökta projekten?? Vilka utmaningar framkommer om social hÄllbar stadsutveckling? Metodiskt baseras studien pÄ dokument inom de bÄda projekten samt intervjuer med ansvariga projektledare.

Utblicken frÄn ett tÄgfönster : miljöerna vi passerar och hur de kan utformas för att ge ett positivt intryck av staden

Att fÀrdas med tÄg Àr idag ett vanligt sÀtt att transportera sig. Under resan hinner man blicka ut genom fönstret och samtidigt skaffa sig en bild av miljön utanför. Vilket intryck vi fÄr beror pÄ vad vi ser utanför fönstret och kan sÄledes pÄverkas av hur miljön Àr utformad. StÀder kÀmpar stÀndigt för att bli attraktiva. Vanligt Àr att infarter frÄn bil-vÀgen planeras för att ge ett bra vÀlkomnande och man arbetar för att ge ett bra intryck. NÀr man istÀllet passerar en stad i ett tÄg möts man ofta av monotona industrimiljöer, parkeringar och bullerplank.

Landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen: En jÀmförelse av erfarenheter frÄn kommunal planering i fyra lÀn

MÄnga lever idag med drömmen om ett hem vid vattnet och efterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor. TillgÄngen av de samma Àr dock begrÀnsad. Det som begrÀnsar tillgÄngen Àr strandskyddet. Skyddet har funnits i Sverige sedan 1950-talet och utvecklats ett par gÄnger dÀrefter. Undersökningar i början av 2000-talet visade att det fanns brister i strandskyddsreglerna och att det mÄnga gÄnger tillkom bebyggelse planlöst och i strid med dessa regler.

Leasingstandarden IAS 17s nya förslag : Hur förslaget pÄverkar leasing och leasingtagaren

Forskning kring tillvÀxten av leasing har idag resulterat i att leasing omfattas av en femtedel av den totala externa finansieringen företag vÀljer att anskaffa tillgÄngar pÄ. Ett företags finansieringsmöjligheter sÀtter prÀgel pÄ huruvida företag överlever pÄ marknaden idag. DÄ leasing Àr ett av de mest attraktiva finansieringsalternativen var det högaktuellt att undersöka vad leasing var samt hur redovisningen skiljer sig Ät av leasing mellan företag och lÀnder. Den stora frÄgan som företag mÄste ta hÀnsyn till Àr om de ska lÄnefinansiera eller leasa sina tillgÄngar. Rent teoretiskt Àr dessa förfaringssÀtt likartade vad gÀller kostnader och betalningsansvar.

Akustikplanering: ett sÀtt att sÀnka ljudnivÄerna i vÄra bostÀder

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa problemen med de höga ljudnivÄer som ofta finns i vÄra bostÀder samt titta nÀrmare pÄ de brister som finns i byggprocessen nÀr det gÀller akustikplanering. Vi vill ocksÄ ge ett förslag pÄ en förvaltnings- och byggprocess som tar hÀnsyn till de allt hÄrdare ljudkrav som stÀlls idag och i framtiden. Vi utsÀtts dagligen för buller, pÄ arbetet, i trafiken, i varuhuset, i hemmet och pÄ fritiden. Undersökning pÄ undersökning visar att vi störs allt mer av buller och det kommer bli ett av framtidens folkhÀlsoproblem. Det Àr en av anledningarna till att Boverket har skÀrpt ljudkraven i vÄra bostÀder.

Attraktiv arbetsplats : En studie om ett företags medarbetarlöften och företagskultur

Denna studie har utförts pÄ uppdrag av ett företag. Syftet med studien Àr att undersöka företagets attraktivitet för framtida arbetstagare. För att göra det tar vi reda pÄ om det finns nÄgra medarbetarlöften pÄ företaget dvs. vilka förmÄner organisationen erbjuder sina anstÀllda. Studiens resultat kan sedan komma att ligga till grund för företagets vidare arbete med att bli Ànnu mer attraktiv som arbetsgivare.

Unga mediekonsumenters uppfattning av reklam

Dagens reklam innehÄller ofta bilder pÄ attraktiva mÀnniskor, klÀdda i avslöjande eller Ätsittande klÀder. Man anvÀnder sex rutinmÀssigt i reklam som ett kraftfullt PR-verktyg dÀr pengar ligger som grund. Men det finns Àven reklam som saknar sexuellt innehÄll och Àr neutral i sin framtoning. Den hÀr uppsatsen behandlar dessa tvÄ typer av reklam; sexuellt kontra icke sexuellt innehÄll. Frasen ?sex sÀljer? Àr otaligt upprepad och uppmÀrksammad i media och idén att sexuella bilder pÄ nÄgot sÀtt skulle göra reklam mer effektfull Àr en kliché som uppkommit dÄ det Àr nÀstintill omöjligt att verifiera eller förkasta.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->