Sammanfattning I det här arbetet studeras cykelplaneringen i den fysiska planeringen utifrån hur förhållandena ser ut i Falkenberg. Falkenberg är en kommun som vill utvecklas i en mer hållbar riktning, bland annat genom att främja cykeltrafiken. Därför kan det vara av intresse att studera cyklisternas situation i staden samt utifrån denna studie även diskutera hur denna situation kan utvecklas i framtiden. Arbetet studerar översikligt den kommunala planeringen medan dess huvudfokus har varit att undersöka villkoren för cykeltrafikanterna i den fysiska miljön med en strävan mot att identifiera problem och konflikter utmed de stråk som har studerats. Målet har sedan varit att analysera samt föra en diskussion om problemen för att kunna presentera tänkbara lösningar på dem.

Byggemenskap är ett begrepp, direkt översätt från tyskans ?baugemeinschaft?, som innebär att en grupp människor i egen regi planerar, låter bygga och använder en byggnad. Denna byggform som varit mycket framgångsrik i Tyskland sedan en tid, har så smått spridit sig till Sverige och resulterat i bl.a. ett bostadshus i Malmö som vann Sveriges främsta arkitekturpris, Kasper Salin-priset, år 2009. Byggformen och konceptet byggemenskap har ännu inte etablerat sig på den svenska marknaden men intresset växer då det finns flera fördelar för samhället och dess medborgare.Med detta arbete ringar vi in och lyfter fram vad byggemenskaper är, vad det medför och vilken plats det kan ta i dagens bostads- och samhällsplanering.

Trafikkontoret i Göteborg har som vision att uppnå effektiv, säker och hållbar rörlighet. En viktig del i detta arbete handlar således om att förstärka Göteborgs attraktionskraft genom att skapa en stadskärna som återspeglar denna vision. I syfte att uppnå en hållbar stadsmiljö samt skapa en trygg, säker och Attraktiv stadskärna undersöker just nu Trafikkontoret möjligheterna med att effektivisera den godsdistribution som äger rum inom ett geografiskt begränsat område i Göteborg. Tanken är att korta ner det tidsfönster, inom vilket det är acceptabelt att leverera gods från kl 08.00 - 11.00 till kl 08.00 - 10.00. Denna förändring innebär att många av de berörda näringsidkarna tvingas till mer eller mindre kostsamma förändringar och anpassningar.

Fortum har i samarbete med Stockholms stad presenterat en gemensam vision för att göra Stockholm till en av världens främsta miljöbilsstäder till 2030. Ett viktigt led i detta mål är introduktionen av nya elfordon innehållande litium?jontekniken på den svenska bilmarknaden. Då det befintliga regelverket angående laddning av ackumulatorer i fordon inte nämner den nya tekniken har frågeställningen kring luckor i lagstiftningen lyfts fram av Fortum. Det övergripande syftet med studien har varit att undersöka risker och regelverk kring laddning av elbilar innehållande litium?jonackumulatorer.

I och med att tid spenderad på arbetsplatsen verkar fortsätta öka blir allt mindre och mindre tid kvar till familj och fritid, eller det som i denna uppsats benämns som övrigt liv. Den vanligaste orsaken till att en individ upplever obalans är att arbetssfären är för dominerande och lämnar kvar för lite tid till övriga sfärer. Därför har syftet i denna uppsats varit att öka förståelsen för hur och varför olika arbetsgivare arbetar med work-life balance samt att ta reda på vad de har för inställning gentemot begreppet. Med andra ord ville jag förutom att ta reda på deras inställning även ta reda på vilka olika sätt arbetsgivare arbetar med work-life balance på och vilka nyttor de såg i att göra detta. Detta gjorde jag genom att ta del av litteratur och forskning som berör ämnet work-life balance utifrån ett arbetsgivarperspektiv.

De frågor som uppsatsen belyser är hur köparen ska kunna säkerställa att den kundbas, de anställda eller den know how som målföretaget har  flyttas över till köparen efter förvärvets avslut. Dessutom utreds vilka medel köparen har för att säkerställa var målföretagets know how finns samt om och hur köparen kan säkerställa att de nyckelpersoner som besitter kunskapen kommer att överflyttas till köparen efter förvärvet. I samband med denna fråga, utreds vilken betydelse lämnade garantier vad gäller know how, anställda och kundbas har samt vilka möjligheter en förvärvare har till hävning av förvärvet enligt köplagens regler. Dessutom utreds förvärvarens möjligheter att utesluta arbetstagare som varit anställda i målbolaget som misstänks kunna skada förvärvaren om dessa övertas. Dessa frågor uppkommer i störst utsträckning vid förvärv av tjänsteföretag där dessa resurser är av störst vikt, men problematik av liknande karaktär kan även uppstå inom förvärv av varuproducerande företag.Uppsatsen utreder dessutom skillnaderna mellan att förvärva aktierna i ett företag och att enbart förvärva inkråmet.

Samhällsplaneringen har under lång tid styrts av separering mellan olika samhällsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har ägt rum är funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostäder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseområden har uppstått. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invånarnas hälsa och säkerhet. Rådande institutionella förhållanden såsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjälpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostäder men även mellan olika branscher inom näringslivet. Det industriella sättet att separera samhällsfunktioner ses delvis som föråldrat.

Det här examensarbetet uppkom efter en kontakt med SLU i Skara. Författaren är uppväxt i Skara och letade efter ett ämne med lokal anknytning att skriva om. Det här examensarbetet är skrivet för att ledningen på SLU campus i Skara är intresserade av att utveckla sin utemiljö. SLU i Skara vill skapa en Attraktiv utemiljö för studenter och forskare som ska kunna utvecklas tillsammans för framtida verksamheter. Arbetet är skrivet ur en landskapsingenjörs perspektiv och fokus i arbetet är hur skötseln i områdets utemiljö kan förbättras och förslag på mindre omprojekteringar som kan göras för att höja kvalitén på utemiljön.

Sedan slutet av 1900-talet har flyttningsströmmarna i Sverige huvudsakligen riktats mot några få urbana regioner där den ekonomiska tillväxten varit störst. I kommuner som befinner sig utanför dessa dynamiska regioner blir antalet invånare allt färre och äldre. Detta medför negativa konsekvenser för kommunernas verksamhet då färre måste försörja allt fler, samtidigt som kompetens och underlag för den kommunala verksamheten försvinner med de som flyttar. För att kommunerna ska kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet i framtiden, anses i denna uppsats att de istället för att försöka öka sin befolkning, först och främst bör inrikta sig på att hushålla med den befolkning de har kvar. Genom att samla befolkningen med hjälp av riktade flyttningar, är det möjligt för kommunerna att effektivisera sin verksamhet, samtidigt som arbetet med att uppnå en hållbar stadsplanering underlättas.

SammanfattningUnder en relativt lång tid har det inom samhällsplaneringsdebatten framhållits vikten av att verka för en utveckling som tar oss från funktionsseparerade, segregerande och trafikalstrande stadsbyggnadsstrukturer till den funktionsblandade Attraktiva staden som erbjuder närhet, jämlikhet och minskat biltransportbehov mellan dess väl sammanlänkade och integrerade stadsdelar och funktioner.  En tydligt rådande trend och utveckling inom stadsplanering är också den ökade fokuseringen på att hitta modeller och verktyg för att kunna bedöma och utvärdera stadsutvecklingsförslag ur holistiska hållbarhetsperspektiv, vilket bl.a. märks i utvecklandet av hållbarhetscertifieringsmetoder för stadsdelar samt krav som ställs på holistiska delanalyser och redovisningar i dessa.Hur problem, förutsättningar och innebörden av olika strukturella lösningar framställs kan ha en stor betydelse för vilken lösning som väljs samt hur väl den valda lösningen bidrar till en önskad stadsutveckling. I detta sammanhang kan det vara av värde att i planeringsprocesser att ha bra verktyg för att kunna analysera och beskriva olika förutsättningar och förändringsförslag.Trafikverket publicerade i 2011 rapporten "Integrering av handel i städer- Metoder, strategier och exempel" (2011:050). I rapportarbetets senare delar utvecklades förslag till en metod/modell för att kunna mäta och i ett samlat i sammanhang redovisa olika beståndsdelar som bedöms ha betydelse för en ökad fysisk strukturell och funktionell integration. Metoden som föreslås, den s.k.

Enköpings vattenpark anlades i slutet av 1990-talet som en del i arbetet med att förhindra en hotande övergödning av Östersjön och Mälaren. Dess huvuduppgift är att rena ungefär hälften av Enköpings dagvatten innan det når ut till Mälaren. Förutom denna aspekt har syftet även varit att skapa en Attraktiv plats för Enköpings invånare att vistas i och omkring. Min kontakt med parken, från att ha växt upp i närheten, cyklat förbi den under flera års tid, till att faktiskt arbeta i den, fick mig att fundera kring dess övriga men inte fullt så uttalade funktioner. Detta ledde fram till de två frågeställningarna; - Vilken relation har besökaren till Vattenparken och vad betyder den därigenom för dem? För att söka svar på dessa frågeställningar ägde inledningsvis samtal rum med kommunens chef för Vatten & Avlopp, som varit delaktig under hela arbetet med Vattenparken.

Denna uppsats kretsar kring beslutsfattande och metodik vid fastighetsinvesteringar i potentiella tillväxtnoder. Då fastighetssektorn är så omfattande har vi valt att avgränsa oss till en speciell typ av fastigheter, närmare bestämt logistikfastigheter. Ytterligare en fördjupning har skett, där vi valt ut en specifik investering i området, för att fördjupa oss om denna. Det specifika fall vi valt att ta mestadels av vår data från är Rosersbergs industriområde, även känt som Stockholm Nord Logistikcenter. Som en referenspunkt till Stockholm Nord Logistikcenter har vi i arbetet även skrivit översiktligt om Arenastaden, som är belägen i Solna.En del tidigare forskning har gjort på området Logistik, och somliga av dessa studier har vi även tagit del av för att utvinna information inom ämnet som även kunnat användas i vårt arbete.

Detta examensarbete tog sin början med att Enköpings kommun behövde ett växtgestaltningsförslag till den planerade dagvattenanläggningen Paddeborgs vattenpark. Jag blev intresserad av projektet delvis för att det verkade roligt att få jobba med ett verkligt projekt för en kommun men också för att det involverar flera intressanta frågor. Stressen och den mentala ohälsan ökar i samhället och det finns få saker som så effektivt återställer mental trötthet som naturmiljöer och andra typer av gröna platser. Värdet av parker och grönområden i städerna är alltså mycket stort. Ändå minskar andelen parkmark i takt med att städerna förtätas och naturområden exploateras. En möjlig väg att motverka denna utveckling är att kombinera parker med andra nödvändiga samhällsfunktioner som exempelvis dagvattenhantering.

I en tillgänglig och Attraktiv vinterstad ska invånarna kunna förflytta sig överallt utan att behöva känna otrygghet på grund av halka och halkolyckor. Klimatet längs norrlandskusten förväntas bli varmare med tiden vilket resulterar i varmare vintrar och därmed fler dagar med en hög risk för halka. Examensarbetet utforskar därför fenomenet halkolyckor i centralorten Luleå, och försöker besvara frågor som; var fotgängare halkar, vad halkolyckor kostar samhället, hur samhället kan förhindra halkolyckor, samt vilka för- och nackdelar som finns med de olika halkbekämpningsmetoder som används idag för att förhindra att fotgängare halkar.För att besvara dessa frågor har olika metoder som intervjuer, litteraturstudier, datainsamling av olycksdata samt mätning av gångytors lutning använts för att få ett så brett angreppssätt och så stor förståelse som möjligt av problemet. Studien visade att varken Luleå kommuns produktionsledare eller de intervjuade fastighetsförvaltarna anser att halkolyckor belastar dem då de knappt får några halkolyckor inrapporterade. Analysen av olycksdata från olycksdatabasen STRADA visar dock att ungefär 1200 halkolyckor har inträffat i Luleå under de tio år (2003-2013) som studerats.

Detta examensarbetet är skrivet på magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoäng. Syftet med uppsatsen är att visa ett förslag för en framtida sträckning av ett system av spårbilar och stationer i Tyresö. Arbetet utgår från konkreta mål, riktlinjer och visioner som formulerats på internationell, nationell, regional och kommunal nivå gällande hållbar utveckling och transportsystem. Dessa visioner stämmer ofta dåligt överens med den faktiska utveckling vi kan se idag vilket gör det mycket intressant att hitta alternativa och kompletterande lösningar till dagens transportsystem. På global nivå efterlyser FN miljövänligare, tystare och mer användarvänliga transport- och kommunikationssystem eftersom dagens transportsektor, där bilen står i fokus, förbrukar stora mängder icke-förnybar energi, mark- och vattenresurser samt missgynnar flera grupper i samhället.