Sök:

Sökresultat:

717 Uppsatser om Attraktiv miljö - Sida 36 av 48

Emotionella och identitetsskapande fördelar : Innebörden av fördelarna enligt varumÀrkeskonsulterna

PÄ senare Är har de emotionella och identitetsskapande fördelarna blivit starkt eftertraktade i varumÀrken. Att som företag inneha ett varumÀrke, vars produkter enbart innehar funktionella fördelar, Àr inte lÀngre konkurrenskraftigt. DÀrför Àr det extra viktigt att betona de emotionella och identitetsskapande fördelarna i varumÀrkets vÀrdeerbjudande. Genom denna utveckling, har varumÀrkeskonsulternas kunskaper blivit allt mer eftertraktade, dÄ dessa förstÄr hur konsumenten tÀnker och hur arbetet skall utformas för att attrahera konsumenterna med fördelarna som hjÀlp.Syftet med studien har varit att redogöra för vad innebörden av de emotionella och identitetsskapande fördelarna Àr för konsumenter. Detta har gjorts med hjÀlp av att intervjua sex stycken ledande varumÀrkeskonsulter med mÄngÄrig erfarenhet inom detta verksamhetsfÀlt.

FörvÀntningsgapet : mellan revisorer och mindre aktiebolag

Problembakgrund: I Sverige har det funnits personer som har reviderat företag sedan 1650-talet, men det var inte förrÀn 1899 som professionaliseringen började. Under industrialiseringen startades mÄnga företag som aktiebolag. Aktiebolagsformen var attraktiv eftersom investerarna hade ett begrÀnsat ansvar, vilket innebar att fler personer kunde vara med och finansiera verksamheten utan att behöva riskera mer Àn det insatta kapitalet.I aktiebolag har inte alltid företagsledningen samma mÄl som investerare eller aktieÀgare. För att se till att företagsledningens information till Àgarna var korrekt infördes krav pÄ att en tredje neutral part som skulle granska och bedöma redovisningen och det var revisorn. Revisorn ingÄr inte i bolagets beslutsorgan och har endast en roll som innebÀr att denne ska utföra kontroller.

SHARED SPACE - Att fÄ rum i staden

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga vÀrlden. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring Àmnet som handlar om stadens funktion och om mÀnniskors tillgÄng till staden utifrÄn sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering nÀr det gÀller utformning och val av plats för shared space, vilket Àr en av anledningarna till examensarbetet. Syftet Àr att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vÀgledande i arbetet med etablering av shared space, dÀr fokus ligger pÄ prioriteringar mellan anvÀndare och begreppen: stadens karaktÀr, tillgÀnglighet, trygghet, trafiksÀkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

Funktionellt och attraktivt boende i GĂ€llivare: Bostadstyper, funktioner och attraktivitet

Malmberget som Àr en ort i GÀllivare kommun stÄr inför ett lÀge som innebÀr att i stort sett hela de centrala delarna mÄste rivas eller flyttas pÄ grund av gruvbrytningen. I dagslÀget rÄder en brist pÄ lediga bostÀder i samhÀllet och pÄ grund av situationen i Malmberget kommer fler nya bostÀder att behövas i kommunen. Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram ett underlag som ska vara ett stöd för GÀllivare kommun i deras fortsatta arbete med den pÄgÄende samhÀllsomvandlingen och för den framtida bostadsplaneringen i kommunen. Arbetet kartlÀgger vilka bostadstyper och upplÄtelseformer som efterfrÄgas av invÄnarna i tÀtorten. Utredningen behandlar Àven vilka funktioner som efterfrÄgas gÀllande nya bostÀder och vilka egenskaper som kÀnnetecknar ett attraktivt bostadsomrÄde i GÀllivare.

Exponering : Hur kan exponering i butik göra kunder uppmÀrksamma pÄ sortimentet?

Det Àr till fördel för butiker att kÀnna till de bÀsta sÀtten för att locka in konsumenter till just deras butik. Idag Àr det en hÄrd konkurrens mellan detaljister och dÀrför Àr det viktigt att sticka ut och synas pÄ bÀsta sÀtt genom sin exponering. Det Àr centralt att inspirera med sina produkter dÄ merförsÀljning och impulsköp kan ökas genom en intressevÀckande interiör del samtidigt som produkterna dÄ ocksÄ kan sÀlja sig sjÀlva. För att lyckas med detta gÀller det att ha en bra butiksatmosfÀr som Àr attraktiv för konsumenterna.Rapporten berör hur man genom sin exponering kan göra kunden uppmÀrksam pÄ sortimentet genom butikens olika delar. Undersökningen har dÀrför gjorts utifrÄn tvÄ klÀdesbutiker för att se om det skiljer sig Ät.

Förvarings- och doseringsbehÄllare för livsmedelspulver : Konstruktion av konsumentprodukt

Denna rapport omfattar en produktutvecklingsprocess av en fo?rvarings- och doseringsbeha?llare fo?r livsmedelspulver. Rapporten a?r en del av examensarbete fo?r ho?gskoleingenjo?rer i maskinteknik.Konsultfo?retaget Technogarden Engineering Resources AB i Karlstad har fa?tt i uppdrag av kunden JPRT Fo?rvaltning AB att ta fram ett separat tillbeho?r till en va?llingmaskin som underla?ttar fo?r konsumenter av denna att underla?tta dosering av va?llingpulver i dess pulvermagasin.Detta innefattar ett konstruktionsarbete da?r en produktutvecklingsprocess utfo?rts fra?n projektplanering, konceptgenerering, konstruktion, materialval och prototyptillverkning och utva?rdering av denna.Arbetet a?r indelat i val av material fo?r den fa?rdiga konstruktionen da?r materialegenskaper, miljo?pa?verkan och ha?lsopa?verkan a?r beslutsgrundande kriterier. Val av koncept har utfo?rts med hja?lp av att granska liknande konstruktioner, generera mo?jliga koncept och pa? ett objektivt sa?tt ga? vidare med det la?mpligaste konceptet fo?r konstruktion.

NÀr alla gör det de Àr bra pÄ : en utvÀrdering av Svenska Fotbollförbundets landsbygdsutvecklingsprogram

Verksamheten som fotbollsföreningar bedriver pÄ landsbygden runtom i Sverige har stor betydelse för det sociala livet och sammanhÄllningen inom mÄnga bygder och dÀrmed en viktig roll för utvecklingen av landsbygden runtom i landet. Svenska Fotbollförbundets vision ?En förening i varje by ? Fotboll för alla? syftar till att alla ska kunna spela fotboll, var man Àn bor i Sverige. Svenska Fotbollförbundets landsbygdsutvecklingsprogram som tar avstamp i visionen vill i sin tur göra sÄvÀl föreningar och bygder som fotbollen i sig mer attraktiv. Den hÀr uppsatsen Àr skriven för att utgöra en mindre del av den övergripande utvÀrderingen av Svenska Fotbollförbundets landsbygdsutvecklingsprogram för Ären 2006-2011 som skrivs under 2012. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att utvÀrdera programmet genom att undersöka hur fotbollsföreningarna upplevt förbundets arbete.

Employer branding : En studie av ?The Employer Brand Mix?

AbstractTitel:Employer Branding: En studie av ?The Employer Brand Mix?NivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Hannan Mohammed SeragHandledare:Jens Eklinder Frick & Jonas MolinDatum:2014Bakgrund & syfte:Allt fler företag konkurrerar med varandra för att attrahera ochbehÄlla rÀtt personal. Det resulterar i att företag börja rikta sitt fokus pÄ sinanuvarande och potentiella medarbetare.Ur denna bakgrund har begreppet EmployerBranding trÀtt fram inom marknadsföring. Konceptet Employer Branding gÄr ut pÄ attstÀrka ett företags arbetsgivarvarumÀrke för att attrahera och behÄlla de mesttalangfulla medarbetarna.Barrow och Mosley (2005) har skapat modellen ?The Employer Brand Mix? för atthjÀlpa ett företag att bli en attraktiv arbetsgivare.

Friskolediskurs : En fallstudie med konstruktioner av elevidentitet, lÀraridentitet och kunskapen i fokus

Föreliggande studie undersöker hur kunskapssyn, elev- och lÀraridentitet konstrueras pÄ tre svenska friskolors hemsidor. Arbetet tar utgÄngspunkt i, den av Stephen J. Ball1 beskrivna, marknadsanpassningen av skolvÀsendet i Storbritannien. Uppsatsen diskuterar hur Balls resultat kan förstÄs utifrÄn ett material frÄn friskolor belÀgna i Sverige.Ur vetenskapsteoretisk synpunkt bygger arbetet pÄ en socialkonstruktionistisk och posttrukturell förstÄelse av det sociala. De teoretiska ramarna och metodiska redskapen Àr hÀmtade frÄn tvÄ olika skolor av diskursanalys.

Skyltsystem till kÀllsorteringsmodul

MÄlsÀttningen för projektet var att ta fram en miljövÀnlig, innovativ lösning pÄ ett skyltsystem för kÀllsorteringsstationer i kontorsmiljö Ät Eko Systems AB. Skyltlösningen som idag anvÀnds pÄ producenten Eko Systems sorteringsmoduler fungerar vÀl hos anvÀndarna men bÄde inköpare och producent ser brister i bl.a. lagerhÄllning, miljöanpassning, anvÀndarvÀnlighet och kundanpassning, samt i hanteringen av den mÀngd olika skyltar som producenten mÄste tillhandahÄlla. Arbetet resulterade i att ett nytt helhetskoncept för en skylt med utbytbar information togs fram. Konceptet uppfyller producentens höga krav pÄ att vara miljövÀnlig och nytÀnkande, med en attraktiv design anpassad till företagets nuvarande produkter.

En Fusions PÄverkan : en fallstudie av Nordea

Syfte: Tanken med detta arbete har varit att se hur en fusion med företag i fyra olika lĂ€nder som deltagare pĂ„verkat en stor organisation som Nordea, undersöka vilka skillnader de olika kulturerna för med sig och vilka problem de orsakat i integrationsprocessen. Jag ville Ă€ven jĂ€mföra vilka olika ledarstilar som existerade i de olika lĂ€nderna och ta reda pĂ„ om det pĂ„verkat chefernas ledarstil i Sverige. Även massmedians bevakning under integrationsprocessen undersöks för att se deras instĂ€llning till sammanslagningen.Metod: I denna uppsats har bĂ„de sekundĂ€r- och primĂ€rdata anvĂ€nts. Jag har studerat vad andra skrivit om fusioner, kulturens pĂ„verkan och olika ledarstilar men jag har Ă€ven samlat in egen primĂ€rdata genom intervjuer med tvĂ„ personer frĂ„n Nordea. Sedan har jag jĂ€mfört resultatet av intervjuerna med teorin för att fĂ„ en bra bild om hur fusionen och integrationsprocessen fungerat i Nordea.Resultat & slutsats: De olika kulturerna inkluderade olika ledarstilar i fusionen och en viss anpassning har krĂ€vts av cheferna för att samarbetet ska fungera.

En Fusions PÄverkan : en fallstudie av Nordea

Syfte: Tanken med detta arbete har varit att se hur en fusion med företag i fyra olika lĂ€nder som deltagare pĂ„verkat en stor organisation som Nordea, undersöka vilka skillnader de olika kulturerna för med sig och vilka problem de orsakat i integrationsprocessen. Jag ville Ă€ven jĂ€mföra vilka olika ledarstilar som existerade i de olika lĂ€nderna och ta reda pĂ„ om det pĂ„verkat chefernas ledarstil i Sverige. Även massmedians bevakning under integrationsprocessen undersöks för att se deras instĂ€llning till sammanslagningen.Metod: I denna uppsats har bĂ„de sekundĂ€r- och primĂ€rdata anvĂ€nts. Jag har studerat vad andra skrivit om fusioner, kulturens pĂ„verkan och olika ledarstilar men jag har Ă€ven samlat in egen primĂ€rdata genom intervjuer med tvĂ„ personer frĂ„n Nordea. Sedan har jag jĂ€mfört resultatet av intervjuerna med teorin för att fĂ„ en bra bild om hur fusionen och integrationsprocessen fungerat i Nordea.Resultat & slutsats: De olika kulturerna inkluderade olika ledarstilar i fusionen och en viss anpassning har krĂ€vts av cheferna för att samarbetet ska fungera.

Blandstaden som planeringsideal

Syftet med detta arbete Àr att finna svar pÄ hur vi, inför framtidens stadsbyggande, kan Ästadkomma optimalt hÄllbara, trivsamma och vÀlfungerande miljöer och bostadsomrÄden för alla oberoende av kön, Älder, bakgrund och samhÀllsklass. Med lanskapsarkitekturstudier, projektarbeten samt litteraturstudier som grund utkristalliserades tolv frÄgestÀllningar varav den om "Blandstaden" blev den viktigaste, dÄ blandstaden sÀgs vara vÄr tids nya stadsbyggnadsvision (Bellander 2005, s.6). För nÀrmare undersökning av begreppet valdes tvÄ olika stadsdelar i Stockholm som bÄda Àr planerade med blandstaden som ideal. En stadsdel Àr driven av kommersiella övervÀganden och en styrs av kommunen. TvÄ yrkespersoner med stor kunskap om respektive plats intervjuades. Platserna besöktes och fotograferades och efter analys av materialet besvarades tolv frÄgestÀllningar. De huvudsakliga slutsatserna av arbetet Àr att blandstaden blivit det nya stadsbyggnadsidealet som en reaktion mot de zonerade stÀder som det tidigare planeringsidealet har gett upphov till och som vi idag ser stora nackdelar med. Skillnaden mellan förÀndringsprojekt drivna av kommunen och kommersiella övervÀganden var inte sÄ stora som jag förvÀntat mig, dÄ Àven kommunen i praktiken Àr driven av vinstintressen och verkar uppmuntra gentrifieringsprocessen. StrÀvan efter socialt blandade stÀder bottnar i en strÀvan efter en mÄngfasetterad, attraktiv och stimulerande miljö (Bellander 2005, s.25). PÄ lÄng sikt Àr arbetet för en socialt blandad stad en metod att förebygga motsÀttningar mellan olika grupper i samhÀllet. Fördelarna med en social blandning Àr dock mer komplexa Àn vad man kan tro, dÄ konsekvenserna av att göra nedgÄngna omrÄden mer attraktiva kanske inte nödvÀndigtvis gynnar de boende utan i vÀrsta fall tvingar dem att flytta ifrÄn sina hem. Planeringsverktyget blandstaden verkar fungerar bra i den bemÀrkelsen att man kan frÀmja funktionsblandning som i sig Àr en viktig faktor för en stimulerande och trygg stadsmiljö. Det Àr dock inte lika sÀkert att blandstaden Àr det mest effektiva verktyget för att Ästadkomma en social blandning. DÀrför Àr mitt förslag pÄ fortsatt kunskapsutveckling inom omrÄdet att undersöka resultat av alternativa planeringsverktyg för att frÀmja social mÄngfald som ?Social Housing?..

Gotlandstrafiken. VÀgen mot en jÀmstÀlld taxepolitik.

Bakgrund: AnvÀndningen av sociala medier har blivit vÀldigt populÀrt och Àr ett effektivt verktyg för att kommunicera, inspirera, publicera och dela med sig om sig sjÀlv vilket kan ske genom bland annat bloggar. Bloggandet har haft en snabb tillvÀxt och Àr idag ett enormt effektivt marknadsföringsverktyg. Företag har i allt större utstrÀckning börjat uppmÀrksamma bloggarna som ett kommunikationsverktyg dÄ det anses vara ett tidseffektivt sÀtt att marknadsföra sig pÄ. Eftersom bloggvÀrlden blivit sÄ pass stor finns det idag flera olika typer av bloggare. Modebloggar Àr en av flera bloggtyper som blivit stora dÄ de skiljer sig frÄn de traditionella marknadsföringskanalerna pÄ sÄ vis att modebloggare kan skapa sÄvÀl intimitet med som förtroende hos lÀsaren vilket Àr nÄgot en vanlig marknadsföringskanal inte kan.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ett personligt varumÀrke skapas och vilka faktorer i omgivningen som pÄverkar synen pÄ varumÀrket.

U+ME : ?Den nordligaste kulturhuvudstaden nÄgonsin?

I övergÄngen frÄn industrialism till post-industrialism förÀndras stÀdernas ekonomiska förutsÀttningar och ökar konkurrensen. StÀder som tidigare haft en god tillvÀxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens frÄn lÀnder som tillhandahÄller billigare arbetskraft. I den hÀr situationen vÀljer mÄnga stÀder att satsa pÄ att stÀrka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invÄnare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi Àr att satsa pÄ kultur och evenemang. VÀrdskapet för evenemang kan vid första anblick framstÄ som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, nÄgot som gagnar staden med alla dess invÄnare samt Àven regionen och landet som helhet.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->