Hur platsannonser påverkar kandidaters inställning till tjänsten och organisationen är ett relativt outforskat område inom rekryteringsforskningen. Denna studie undersöker hur tjänstens och organisationens attraktivitet samt benägenheten att söka en tjänst, påverkas av annonsplatsen. Tre grupper fick bedöma samma annons publicerad på de digitala annonsplatserna Platsbanken, Monster och organisationshemsida (en annonsplats per grupp). Resultatet visade att både tjänsten och organisationen bedöms som mest attraktiv, att benägenheten att söka tjänsten är som störst med organisationens hemsida som annonsplats samt att denna rankas som mest attraktiv jämfört med de två andra. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning och förslag på vidare forskning presenteras..

Sammanfattning Uppsatsens titel: Kampen om kompetensen ? En studie av företags interna och externa arbetsprocesser i syfte att utreda vad som utmärker en attraktiv arbetsgivare Seminariedatum: 2007-01-18 Ämne/Kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, 10 poäng Författare: Jeanette Mårtensson Ann Svensson Steinberger Johan Uldall-Jörgensen Handledare: Per Magnus Andersson Peter Jönsson Fem nyckelord: Attraktiv arbetsgivare, Belöningssystem, Employer Branding, Kompetens, Motivation Syfte: Studien syftar till att beskriva och analysera hur företag arbetar internt och externt med att upprätthålla sin status som attraktiv arbetsgivare i syfte att rekrytera och behålla medarbetare. Metod: Vi har valt att genomföra studien med en kvalitativ metod och samla in empiri genom en fallstudieansats i form av Små-N-studier. Teoretiska perspektiv: Studiens teoretiska bas består av relevanta teorier inom belöningssystem, motivation och branding, vilka ligger till grund för analysen av företagens interna och externa arbetsprocesser. Empiri: Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med respondenter på sex av Sveriges tjugo attraktivaste arbetsgivare, enligt Universum Communications undersökning ?Attrack Professionals? 2006.

BakgrundArbetsmarknaden präglas av både arbetslöshet och brist på arbetskraft. Det visar sig vara så att det finns en obalans gällande efterfrågan på olika yrken. Samtidigt som det finns ett överflöd av individer med en särskild kompetens kan det alltså vara brist på individer med en annan kompetens. I Värmlands län och Karlstad kommun råder det arbetskraftsbrist på förskollärare. En utmaning har uttalats vara att utbildade förskollärare tar anställning i en annan kommun och i viss mån även hos privat sektor.

Styrande organisationer i olika typer av regioner, däribland kommunledningar, arbetar idag med marknadsföring för att stärka sin konkurrenskraft. Konkurrensen mellan regioner gäller; invånare, turister och näringsliv. I Sverige är bakgrunden till arbetet den lokala näringspolitiken och företagiseringen inom den offentliga sektorn. Marknadsföringen har ofta som mål att skapa en attraktiv varumärkesimage. Inom forskningen finns idag en bild av att en regions varumärkesimage är nyckeln till attraktion av bland annat näringslivet, då exempelvis etablering av företag.

Den förste januari 1995 genomfördes psykiatrireformen som skulle stärka psykiskt sjukas möjlighet att leva ett integrerat liv med hög livskvalitet. Hur blev det? Uppsatsen behandlar hur organisationsutvecklingen kring psykiatrin ser ut idag i en svensk kommun relaterat till reformens mål och visioner. I resultatredovisningen beskriver, analyserar och granskar vi planeringen och genomförandet av reformen i Staffanstorps kommun vilket dels innefattar de olika insatser som finns samt den organisationsstruktur som finns inom den kommunala psykiatrin.

Norrköpings kommun har en viktig roll i samhället, mot medborgare och företagare. Det betyder att kommunens e-förvaltning har stor betydelse för den framtida utvecklingen. Medborgarnas krav på service och e-tjänster har ökat markant, därför har allt fler offentliga verksamheter intresserat sig för en konkurrenskraftig e-förvaltning. De befintliga e-tjänster och de elektroniska ärendehanteringssystemen inom Norrköpings kommun är varierande och saknar anslutning till varandra. Med en ökad medvetenhet och en vilja att förändras finns det bra förutsättningar för en samverkan mellan dessa IT-system.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur Landstinget Blekinge arbetar med den generationsväxling som pågår och det svaga intresset hos den yngre generationen samt hur det faktiska arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ser ut, både inom och utanför organisationen, för att undvika en brist på arbetskraft. Vidare vill vi även undersöka om den bild teorier framställer av den nya generationen skiljer sig mot uppfattningen som chefer inom Landstinget Blekinges har. Syftet är också att se hur väl Landstinget Blekinge arbetar med att bli en attraktiv arbetsgivare i jämförelse med SKL:s bild och därmed bidra till ökad medvetenhet kring arbetet med generationsväxlingen samt de utmaningar och svårigheter som kan finnas i samband med den. Metod: Undersökningen är baserad på en kvalitativ, abduktiv metod och semistrukturerade intervjuer med tre personalchefer, en förvaltningschef samt kommunikationsdirektören inom Landstinget Blekinge. Resultat: Våra resultat visar att Landstinget Blekinge har en skriftlig varumärkesstrategi för vad som behöver göras.

Det finns mycket som pekar på att turismen i Stockholmsregionen kommer att öka i framtiden. Gästnätterna har de senaste åren ökat stadigt och i Svensk turisms Vision 2020 är målet att turismen ska öka och att Sverige ska bli en attraktiv besöksdestination. Runtom i världen finns det många exempel på exploaterade områden som i brist på hållbar turismutveckling tagit skada, både naturområden och lokala samhällen. För att en destination ska kunna vara attraktiv krävs noga planering och ett samarbete mellan aktörer och lokalbefolkning.Studien utgår från begreppet hållbar turism med huvudfokus på de sociala aspekterna. Undersökningen bygger på turismens påverkan och vilken betydelse den har för det lokala samhället i Stockholms skärgård.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur Landstinget Blekinge arbetar med den generationsväxling som pågår och det svaga intresset hos den yngre generationen samt hur det faktiska arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ser ut, både inom och utanför organisationen, för att undvika en brist på arbetskraft. Vidare vill vi även undersöka om den bild teorier framställer av den nya generationen skiljer sig mot uppfattningen som chefer inom Landstinget Blekinges har. Syftet är också att se hur väl Landstinget Blekinge arbetar med att bli en attraktiv arbetsgivare i jämförelse med SKL:s bild och därmed bidra till ökad medvetenhet kring arbetet med generationsväxlingen samt de utmaningar och svårigheter som kan finnas i samband med den. Metod: Undersökningen är baserad på en kvalitativ, abduktiv metod och semistrukturerade intervjuer med tre personalchefer, en förvaltningschef samt kommunikationsdirektören inom Landstinget Blekinge. Resultat: Våra resultat visar att Landstinget Blekinge har en skriftlig varumärkesstrategi för vad som behöver göras. För att lyckas attrahera den yngre generationen behöver de dock vidta ytterligare åtgärder för att lansera sin strategiska plan och börja det egentliga arbetet med employer branding om de vill bli en attraktiv arbetsgivare för den yngre generationen..

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer två akademiska studentgrupper ? blivande socionomer och civilingenjörer ? värdesätter hos en potentiell arbetsgivare samt utreda om det föreligger skillnader i värdesättning av dessa faktorer utifrån utbildningstillhörighet. Syftet är även att undersöka hur kvinnor och män värdesätter dessa faktorer.skning Om en organisation har kunskap om vilka arbetsgivarfaktorer potentiella medarbetare finner attraktiva finns större chans att det strategiska arbetet med Employer Branding når framgång (Moroko& Uncles, 2008). Både privat och offentlig sektor arbetar idag för att bli ett attraktiv arbetsgivare (Parment, Wetterberg & Myrén,2009) De individer som nu gör entré på dagens arbetsmarknad tillhör Generation Y (Parment, 2008). En förutsättning för att bli en attraktiv arbetsgivare är att organisationen har kunskap om vad som attraherar unga (Franzon & Lundgren, 2003).I studien användes webb- och postenkät som tillvägagångssätt för insamling av datamaterial.

Utvecklingsförslag hur man kan lyfta turismutbildningen i norra Bohuslän..

Många företag uttalar att personalen är dess viktigaste resurs. För att stimulera denna resurs krävs det ett långsiktigt friskvårdsarbete. Medarbetare som mår bra presterar bättre vilket leder till att även företaget mår bättre. En ökad hälsa hos medarbetarna ökar deras produktivitet och bidrar till att företag blir mer lönsamma. Kunskapsintensiva företags medarbetare är väldigt medvetna om vad de vill ha från sin arbetsgivare och det är viktigt för arbetsgivarna att erbjuda de friskvårdsaktiviteter som efterfrågas av medarbetarna för att i fortsättningen anses vara en attraktiv arbetsgivare.

Norrköpings kommun har idag svårigheter att med sitt nuvarande avfallssystem, miljöbil och återvinningsstation, nå ut till de boende i flerbostadshusen. För att öka insamlingsgraden av farligt avfall har studien lagt fokus på möjligheten för Norrköpings kommun att implementera en fastighetsnära insamling. För att få fram olika centrala aktörers inställning till en fastighetsnära modell har intervjuer utförts på entreprenör, tjänsteman på Norrköpings kommun och tjänsteman på Hyresbostäder i Norrköping. Undersökningen visar att åsikterna mellan aktörerna går vitt isär men att med kommunens goda informationssamarbete finns förutsättningar till att modellen kan implementeras..

Befolkningstillväxt har blivit någon form av ett ideal som kommuner anstränger sig för att öka genom att försöka attrahera nya invånare till sina orter och städer. En förutsättning för detta kan vara att till exempel kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer med nybyggda och fräscha bostäder. Frågan är dock vilka är förutsättningarna för att en stad ska vara attraktiv? Det finns en mer eller mindre omfattande etnisk segregation i olika delar av samhället i de flesta länder som har en etniskt blandad befolkning. Sverige är inget undantag för detta fenomen.

Sekretessbelagd.