Syftet med denna uppsats är att analysera kommunsammanläggningen i Sverige under åren 1963 ? 1974 utifrån ett Hästvedaperspektiv. Hästveda kommun tillsammans med flertalet andra småkommuner blev en del av det som kom att kallas Hässleholms kommun 1974. Uppsatsen utreder vilka reaktioner och diskussioner som fanns hos såväl kommunalfullmäktige och anställda i kommunhuset, men också hos invånarna i kommunen. Uppsatsen undersöker också om Hästveda kommun vid sammanläggningen hade några finansiella tillgångar kvar.Syftet är också att undersöka varför Hästveda gick med i just i det som skulle bli Hässleholms kommun och inte i någon annan närliggande kommun.Undersökningen är gjort utifrån protokoll, tidningsartiklar, insändare, intervjuer och krönikor..

Kiruna grundades i slutet av 1800-talet i samband med att gruvföretaget LKAB:s verksamhet startade. För närvarande pågår en samhällsomvandling på grund av gruvdriftens påverkan på staden. Kollektivtrafiken är en av många delar som kommer att beröras. I början av 1900-talet infördes kollektivtrafik i Kiruna genom att världens nordligaste spårväg anlades. I mitten av 1900-talet ersattes spårvägen med bussar likt många andra städer i Europa.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur ledningen i den aktuella organisationen arbetar för att marknadsföra sig gentemot sina medarbetare för att vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare vill vi beskriva och analysera om medarbetarna uppfattar organisationen som en attraktiv arbetsgivare och vad som bidrar till deras uppfattning. Vi har också för avsikt att beskriva och analysera hur uppfattningarna mellan ledning och medarbetare stämmer överens.För att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar genomfördes enintervjustudie med personer ur företagsledningen. Dessutom  genomfördes en enkätstudie bland medarbetarna på den största avdelningen på företaget.Resultaten visar att ledningen indirekt arbetar med intern Employer Branding på olika sätt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta görs bland annat genom att försöka skapa en gemensam värdegrund, bra arbetsklimat och sociala förutsättningar på arbetsplatsen.

Idag finns många nedlagda industrimiljöer som formats om för att fungera för nya ändamål. En del har övergått till att bli bostadsområden medan andra har blivit områden för handel. Gustavsbergs hamn är en del av ett historiskt industriområde för porslinstillverkning. Området ligger i Gustavsberg som är centralort i Värmdö kommun. Kommunens geografiska läge är Stockholms läns inre skärgård.

Uppsatsen syftar till att diskutera om Corporate Social Responsibility (CSR) aktiviteter kanpåverka medarbetarnas syn på organisationen som attraktiv arbetsgivare inom etiskt ifrågasattverksamhet. Som teoretisk referensram finns litteratur om CSR, legitimitet och hurorganisationers CSR aktiviteter kan påverka medarbetarna, medarbetarna som är en viktigintressent för organisationen. För att utföra studien har en kvantitativ metod valts då den erbjudermöjligheten att undersöka medarbetarnas inställning, åsikter och attityder i större omfattning.Resultatet av studien indikerar på att medarbetarna tycker att det är viktigt att arbetsgivarenbidrar till samhälls- och miljöinitiativ även i etisk ifrågasatt verksamhet för att uppfattas som enattraktiv arbetsgivare. Studien tyder på att medarbetarna lägger större vikt vid miljö ochjämställdhetsfrågor än andra samhällsinitiativ. Resultatet antyder även att kvinnor tyckerarbetsgivarens engagemang i samtliga CSR aktiviteter är av större vikt än män vid val avarbetsgivare..

Denna magisteruppsats har fokus på hur aktörer i en kommun med ett vikande befolkningsunderlag ser på fenomenet. Informanterna som medverkar är politiker, tjänstemän samt representanter från näringslivet. En kommun ingår i studien, det är Finspångs kommun i Östergötland. Uppsatsen undersöker hur dessa ser på frågan om ett vikande befolkningsunderlag. Hur man resonerar kring fenomenet och hur samspelet och samverkan mellan aktörerna uppfattas.

Idag finns det ett stort tryck på förtätning i vattennära lägen. Många gamla verksamhetsområden och hamnområden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn används idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen står utan någon direkt användning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag från oanvänd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som även ska öka platsens attraktion. Syftet har även varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnområdet.

Kryssningsindustrin är en dyna-misk bransch som är under ständig förändring och utveckling. Branschens stora problematik är avsaknaden av en färdigproducerad produkt på kryssnings-destinationerna. Alla människor, platser, företag och organisationer som kryssnings-resenären kommer i kontakt med på destinationen är med och påverkar resenärens helhetsintryck. Detta innebär att samverkan mellan olika aktörer är nödvändigt för att skapa en attraktiv och konkurrenskraftig kryssningsdestination. Samverkan genom kluster handlar om att tillsammans nå gemensamt uppsatta mål och visioner, samt att ta tillvara på de olika resurser, människor och relationer som interagerar på en kryssningsdestination.

Grundtanken med individuell lönesättning är att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lång tid varit mycket kontroversiella och på flera håll mötts av ointresse eller motstånd. Flera menar att individuell lönesättning kan motverka sitt eget syfte. Utifrån denna bakgrund är syftet med studien att få ökad kunskap och förståelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anställdas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmäns åsikter på en räddningstjänst där motståndet mot individuell lönesättning är synnerligen starkt.

Datum: Juni 2011 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp  Författare: Nathalie Johansson, Michaela Toth och Linda Westin Handledare: Esbjörn Segelod Titel: Belöningssystem- en fallstudie på Volvo CE om vad de anställda anser om företagets förmåner samt vilka faktorer som motiverar dem. Nyckelord: Belöningssystem, motivation, inre belöningar, yttre belöningar, förmåner & behovsteorier Problem: Företagen har idag blivit allt mer beroende av sina anställda för att kunna drivas effektivt och överleva på lång sikt. Det är viktigt att de anställda arbetar mot verksamhetens mål men det är även viktigt att de anställda ser företaget som en attraktiv arbetsgivare, dels för att få behålla medarbetare och dels för att kunna rekrytera. För att säkerställa att det sker använder sig företag av belöningssystem. Inom belöningsbegreppet ingår olika sorters belöningar som fungerar som verktyg till företagen så att de ska kunna uppfylla sitt syfte. Individer motiveras av olika faktorer vilket gör det komplicerat för företag att veta vilka belöningar som är de optimala.

Kärnkraften ser vi som ett miljövänligt och bra alternativ för framtiden. Därför kändes det intressant att undersöka om vi som blivande sjöingenjörer har en framtid där efter våran karriär till sjöss. Syftet med detta arbete är att få ökad insikt om vilka teoretiska kunskaper, praktiska och personliga egenskaper som gör sjöingenjören attraktiv i ledande befattningar vid kärnkraftsverk. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkätundersökning och en intervju. Undersökningen skickades ut till Sveriges samtliga kärnkraftverk och intervjun gjordes med en anställd på ett utav dem.

Kärnkraften ser vi som ett miljövänligt och bra alternativ för framtiden. Därför kändes det intressant att undersöka om vi som blivande sjöingenjörer har en framtid där efter våran karriär till sjöss. Syftet med detta arbete är att få ökad insikt om vilka teoretiska kunskaper, praktiska och personliga egenskaper som gör sjöingenjören attraktiv i ledande befattningar vid kärnkraftsverk. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkätundersökning och en intervju. Undersökningen skickades ut till Sveriges samtliga kärnkraftverk och intervjun gjordes med en anställd på ett utav dem.

Befolkningstillväxt har blivit någon form av ett ideal som kommuner anstränger sig för att öka genom att försöka attrahera nya invånare till sina orter och städer. En förutsättning för detta kan vara att till exempel kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer med nybyggda och fräscha bostäder. Frågan är dock vilka är förutsättningarna för att en stad ska vara attraktiv? Det finns en mer eller mindre omfattande etnisk segregation i olika delar av samhället i de flesta länder som har en etniskt blandad befolkning. Sverige är inget undantag för detta fenomen.

Bakgrund: En bransch där det i nuläget syns ett ökat behov av personal är förskoleverksamheten, vilket bland annat beror på pensionsavgångar. Det är dock idag inte lika många som utbildar sig till förskollärare med konsekvensen att det råder personalbrist inom förskolan. Friskolereformen har också medfört att det råder en konkurrenssituation mellan kommunala förskolor och privata alternativ. Detta gör att det är betydligt viktigare för arbetsgivare att vara attraktiva, då de sökande kan ställa högre krav på både arbetsgivare och arbetsplats. Det finns alltså fler lediga jobb än det finns förskollärare.Syfte: Syftet är att skapa kunskap om och förståelse kring hur förskollärarstudenter uttrycker att en attraktiv arbetsgivare bör vara och vilka faktorer de värderar högst vid val av arbetsplats och arbetsgivare.

Uppsatsens syfte är dels att studera hur uppfattningen av begreppet hållbar utveckling i Enköpings kommun påverkar det praktiska arbetet och dels huruvida definitionen av begreppet förändras beroende på vilken praktik som ska utföras i kommunen. Syftet har således varit att undersöka hur hållbar utveckling både konstitueras av och konstituerar social praktik. Den teoretiska utgångspunkten för att förstå detta sammanhang har varit den kritiska diskursanalysen. För att bilda mig en uppfattning om hur man inom Enköpings kommun definierar och jobbar med hållbar utveckling har jag utfört kvalitativa interjuver med tre av kommunens tjänstemän. Dessa intervjuer har utgjort mitt empirska material och grunden för min analys. I studien framkommer det att uppfattningar om hållbar utveckling både påverkar och påverkas av den praktik som bedrivs i Enköpings kommun. Dessutom har jag kunnat urskilja att den kommunalekonomiska diskursen verkar ha intagit en hegemonisk position i förhållande till diskursen om hållbar utveckling inom Enköpings kommun..