Syftet med studien var i första hand att studera ungdomars upplevelse av makt över sin framtid direkt efter avslutad gymnasietid. Med en enkätundersökning undersöktes 85 ungdomar i årskurs 3 på gymnasieskolans omvårdnadsprogram, samhälls­vetenskapliga program, tekniska program, handelsprogram och naturvetenskapliga program gällande variablerna personlig Attityd, subjektiva normer (socialt tryck) och upplevd kontroll. Ingen skillnad framkom mellan yrkes- eller studieförberedande program i Attityd till beteende, däremot framkom skillnader vid jämförelse mellan de olika programmen, eleverna på omvårdnadsprogrammet hade en statistiskt signifikant mer positiv Attityd till det egna beteendet jämfört med det naturvetenskapliga programmet. En signifikant skillnad framkom också mellan könen i Attityd till beteende och upplevd kontroll där tjejerna värderade dessa variabler högre.Resultatet kan förklaras med att det bland flickor ses som mer acceptabelt att studera medan killarna snarare riskerar att få en låg status om de fokuserar för mycket på skolan. Då det i denna studie framkommer att Attityden till det egna beteendet var en bra bit över medelvärdet visar den på att en positiv Attityd till att det egna beteendet är viktigt. De subjektiva normerna visade att den sociala pressen inte var så stark hos respondenterna vilket är positivt då det visar att eleverna inte upplever sig styrda av den egna sociala gruppen..

Brister i läkemedelsföljsamheten är ett världsomfattande problem. Varannan kroniskt sjuk patient följer inte sin läkemedelsordination. Trots starka bevis på att förebyggande behandlingar efter akut kranskärlssjukdom är effektiva har det i undersökningar visats att följsamheten till dessa mediciner är låg. Låg följsamhet leder till negativa hälsoeffekter; ökade hälso- och sjukvårdskostnader och ökad dödlighet. Syftet med denna studie var att undersöka Attityder och följsamhet till läkemedel hos patienter med kranskärlssjukdom.

Det fanns många studier avseende Attityder och kunskaper gentemot ECT bland både läkare och patienter. Däremot fanns ett fåtal studier ur sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters perspektiv gällande Attityd, kunskap och omvårdnad vid ECT behandlingen. Syftet var att ur ett omvårdnadsperspektiv beskriva ECT behandlingen avseende Attityd, kunskap och omvårdnadshandling. Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar, nio kvantitativa och en kvalitativ, funna genom litteratursökning i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, CSA Psychology, PsycInfo, PubMed, SweMed+, Scopus och Web of Science. Resultatet visade motsägelsefulla fynd angående Attityderna.

Bönor har visats ha många hälsofrämjande egenskaper, bland annat en fördelaktig fördelning av makronutrienter och vatten, ett lågt kaloriinnehåll, låg fetthalt, långsamma kolhydrater och viktiga mineraler. Samtidigt vill Livsmedelsverket rekommendera en fyrdubbling av intaget av baljväxter hos det svenska folket. Genom att delvis ersätta animaliskt protein med protein från baljväxter menar Livsmedelsverket att intaget av mättat fett och överflödig energi kan minskas, och därmed minskar också risken att drabbas av övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar.Syftet med studien är att undersöka vilken Attityd en grupp grundskoleelever har till att äta baljväxter, med särskilt fokus på bönor och linser, och att studera hur mycket bönor och linser de äter i dagsläget. Studien vill även pröva ifall eleverna kan få en mer positiv Attityd till bönor och linser om de exponeras för olika måltidstillbehör som är baserade på bönor under en tid.Enkäter delades ut före och efter experimentet för att mäta skillnader i Attityd mot baljväxter bland skolungdomarna, med frågor om deras Attityd till baljväxter samt vegetarisk mat.Resultatet visade en positiv utveckling av Attityden till baljväxter. Studiens sammanställda resultat påvisade en förbättrad Attityd till baljväxter hos eleverna.

Turism a?r en allt mer va?xande bransch vilket betyder att allt fler omra?den satsar inom destinationsutveckling. Ma?let med fo?ljande studie a?r att underso?ka hur lokalbefolkningen ser pa? turismen, hur de ser pa? utvecklingen i omra?det, som na?got positivt eller negativt och vilken image av turismen som de ser inom de tva? kommunerna. Det har inte gjorts na?gon tidigare underso?kning kring lokalbefolkningens Attityder till turismutveckling i Svenljunga eller Tranemo..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka idrottslärarstudenters Attityd till ämnet idrott och hälsa.1. Hur upplevde studenterna sin egen idrottsundervisning under grund- och gymnasieskolan?2. Varför har studenterna sökt sig till lärarprogrammet med inriktning idrott och hälsa?3.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka hinder och möjligheter människor upplever förbundet med avancemang. Attityden undersöktes utifrån områdena arbetsrelaterade behov, kön, familj, stöd, organisation samt personlighetsdrag. Studien utfördes genom ett frågeformulär som fylldes i av 93 anställda vid ett tillverkningsföretag. Resultatet visar att arbetsrelaterade behov, stöd samt familjesituationen påverkar Attityden till avancemang. Höga värden för dessa förhållanden samvarierade med hög Attityd till avancemang.

Bakgrund: Trycksår har varit känt sedan ca 2000 f.Kr. ändå kvarstår problemet. Det är idag ett utbrett problemområde inom vården då patienter ständigt drabbas av nya trycksår trots att välbeskrivna preventionsåtgärder och riktlinjer finns att tillgå. Främst drabbade är äldre, personer som har någon form av rörelsehinder, är sängliggande eller stillasittande stora delar av dygnet. Trycksår innebär ett stort lidande för den drabbade patienten, främst i form av konstant smärta.

 Syftet med undersökningen är att försöka se om det finns några skillnader mellan pojkars och flickors Attityd till matematik. Jag vill även undersöka om det finns någon könsskillnad vad gäller prestation i ämnet matematik. Min förhoppning är att i min framtida yrkesroll ha insikt i eventuella könsskillnader och att kunna underlätta för både pojkar och flickor i deras matematikutveckling. Datainsamlingsmetoder var intervjuer och enkätundersökning. Resultaten visade på att det finns en skillnad i Attityd till matematik bland pojkar och flickor.

I dagens samhälle förekommer en nedåtgående trend där intresset för och kunskapen om matematik sjunker. Matematikkunnande utvecklas bland annat genom en lust och nyfikenhet som gör att människan vill utforska ämnet vilket innebär att kunskap och intresse är tätt sammankopplat. En möjlig anledning till den sjunkande kunskapsnivån skulle därför kunna vara en allt mer negativ Attityd gentemot matematikämnet. Detta är en studie, baserat på en enkätundersökning, som riktar in sig på just elevers Attityder till matematik. Dess syfte är att undersöka hur elevers Attityd till matematik, i årskurs 3 och 6, ser ut med avseende på intresse, motivation, tilltro till den egna förmågan och oro, fyra viktiga faktorer för inlärning.

Människor med långvarig smärta undviker ofta fysisk aktivitet. Explicita och implicita Attityder kan tänkas vara en komponent i detta undvikande. Studien syftar till att testa ett stimulusmaterial som möjliggör en tillämpning av Implicit Relational Assessment Procedure (IRAP) som metod för att mäta implicit Attityd i förhållande till fysisk aktivitet hos personer med långvarig smärta. Explicit och implicit Attityd undersöktes hos 11 smärtpatienter och 15 friska kontrollpersoner. 2 av smärtpatienterna och 9 av kontrollpersonerna lyckades genomföra hela proceduren.

Tidigare forskning har visat på negativa Attityder mot homosexuella och till viss grad mot invandrare. Män har mer negativa Attityder än kvinnor mot homosexuella män. Studiens syfte var att undersöka om det föreligger en skillnad i Attityd beroende på om en homosexuell man har en svensk eller utländsk bakgrund. Deltagare var 157 studenter i en medelstor svensk stad. En fiktiv personbeskrivning utformades där etnicitet och sexuell läggning varierades för att få fyra enkätversioner.

Vad innebär det att tillhöra en subkultur och har det någon påverkan på ungdomars Attityder idag? Är det lika utpräglat som under 70-talet när punken var som störst och man visade sin tillhörighet genom klädsel och en viss musiksmak? Eller har mainstreamkulturen tagit över genom olika medier som TV, film och internet? Studiens syfte är att undersöka om Attityd till skolan kan härledas till subkultur. Frågeställningen är följande: Går det att härleda elevers Attityd till skolan till deras subkultur? I hur stor utsträckning förekommer subkulturer idag? Finns det ett samband mellan subkultur och geografiskt/sociokulturellt område? Som metod valde vi att göra en enkätundersökning genom ett bekvämlighetsurval. Studien omfattade ungdomar som gick sitt första år på gymnasiet. 171 ungdomar besvarade enkäten i fyra skilda områden i stockholmsregionen. Vi analyserade materialet med hjälp av regressionsanalys och frekvenstabeller.

Betydelsen av goda kunskaper i matematik blir allt tydligare. Kunskaper i matematik behövs för att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer. Elevers inställning och motivation till ämnet har en stor betydelse i hur deras kunskapsutveckling i matematiken sker. Därför har jag valt att göra en undersökning om elevers Attityder till matematikundervisning. Undersökningen är grundad på kvalitativa intervjuer som genomfördes i två olika skolor i Norrbotten med två olika elevgrupper bestående av yngre och äldre elever samt två pedagoger.

Kunskap om psykologi är högst relevant i polisyrket då yrket till stordel består av möten med olika individer. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka hur Attityden till psykologisk kunskap ser utinom polisen samt studera vilka faktorer som kan ha betydelse förAttityden. Datamaterialet samlades in med enkäter som besvarades av64 polisstudenter samt 68 yrkesverksamma poliser. Resultaten visadeatt det fanns ett samband mellan Attityder och tidigare högre studier,kön samt huruvida respondenterna var yrkesverksamma poliser ellerpolisstudenter. Kvinnor, respondenter med akademisk bakgrund samtpolisstudenter visade en signifikant mer positiv Attityd till psykologiskkunskap jämfört med män, respondenter utan akademisk bakgrundoch yrkesverksamma poliser.