Sökresultat:
1995 Uppsatser om Attityd till läsning - Sida 26 av 133
Bluewash ? Greenwash pÄ individnivÄ : attityder och uttryckta attityder bland studenter vid Linnéuniversitetet
Dagens konsumtionstakt har skapat debatter kring Àmnen som globalisering, mÀnskliga rÀttigheter, vÀlfÀrd och miljöpÄverkan. Konsumtionen pÄ ena sidan vÀrlden ger konsekvenser för mÀnniskor pÄ andra sidan vÀrlden. HÀr i Sverige börjar allt fler tÀnka i banorna att nÄgot mÄste göras. Allt fler företag upprÀttar sÄ kallade CSR-policys dÀr de redogör för sitt ansvarstagande.CSR stÄr för Corporate Social Responsibility och innebÀr att företag tar ett socialt och miljömÀssigt ansvar i sitt arbete och bidrar till en hÄllbar ekonomisk utveckling. Men hur viktigt tycker egentligen studenter att CSR Àr? Kan det vara sÄ att studenter Àr positiva till CSR sÄ lÀnge det inte har en negativ pÄverkan pÄ de egna karriÀrintressena?Den hÀr studien syftar till att visa pÄ skillnader i studenters generella attityd till CSR gentemot deras attityd till CSR dÄ de Àr arbetssökande.
K3-regelverket förÀndrar redovisningen för förvaltningsfastigheter : Vad har kommunala onoterade fastighetsbolag för attityd till verkligt vÀrde
Syftet med studien var att undersöka attityden till verkligt vÀrde och hur fastighetsbolag i VÀstra Götaland skulle gÄ tillvÀga vid framtagandet.1 januari 2014 kommer det nya regler för svensk redovisning vid namn K-regelverket.  Det nya regelverket Àr framtaget av bokföringsnÀmnden som har influerats av det globala regelverket IFRS. Studien riktade in sig mot större onoterade fastighetsbolag i Sverige, dessa bolag berörs av huvudregelverket K3 som Àr principbaserat. Regelverket saknar tydliga definitioner och praxis, dÀrför finns det en osÀkerhet bland bolagen. Hittills har förvaltningsfastigheter enbart bokförts med anskaffningsvÀrde, K3 regelverket krÀver att fastighetsbolagen Àven skall redovisa verkliga vÀrdet i not.För att ta reda pÄ vad fastighetsbolagen tyckte, utfördes bÄde en intervju- och enkÀtundersökning.
VÄrdpersonalens attityder gentemot patienter med schizofrenidiagnos : En litteraturöversikt
Bakgrund: Schizofreni kÀnnetecknas av en förvrÀngd verklighetsuppfattning, och att man haft en psykos som varat lÀngre Àn sex mÄnader. FramtrÀdande Àr ett desorienterat tÀnkande och röstahallucinationer, Àven om störningen huvudsakligen Àr kognitiv sÄ yttrar den sig oftast pÄ beteendemÀssiga och kÀnslomÀssiga plan. Attityderna gentemot schizofrena har under de senare Ären generellt förbÀttrats i det svenska samhÀllet och inom sjukvÄrden. Men ÀndÄ Àr negativa attityder fortfarande vanligt förekommande. En attityd Àr en uppfattning som man bildar sig gentemot ett visst fenomen, en persons medvetna eller omedvetna instÀllning till en person eller ting och kan vara positiv eller negativ.
Attityder till studier och övertygande kommunikation som motivator - för ungdomar som avbrutit sina gymnasiestudier
Hur ungdomar kan motiveras till att Äteruppta sina studier efter avhopp frÄn gymnasieskolan har legat till grund för denna undersökning som genomfördes i samarbete med LÀnsstyrelsen i Norrbotten. Syftet var att kartlÀgga attityder och intentioner vad det gÀller studier hos ungdomar som avbrutit sina gymnasiestudier. Den erhÄllna kunskapen kunde sedan anvÀndas som ett underlag för att lÀgga fram förslag om vad skolan kunde göra för att försöka förhindra avhopp och motivera unga till att Äteruppta sina studier. En undersökningsmetod utformades med hjÀlp av Theory of Reasoned Action (TRA) av Fishbein och Ajzen, samt olika utredningar. Tretton intervjuer genomfördes med ungdomar som hade valt att avbryta sina gymnasiestudier under Ären 2002 och 2003 i en mindre och en större kommun i Norrbotten.
Ăka anvĂ€ndningsfrekvensen i intranĂ€tet
NÀr ett informationssystem skapas Àr det viktigt att anvÀndarna Àr delaktiga för att detta skall kunna matcha de behov som finns. Syftet med denna studie Àr att komma fram till hur man ökar anvÀndningen av ett intranÀt och dÀrigenom kan effektivisera arbetsrutiner. Vi har dÀrför formulerat vÄr forskningsfrÄga enligt följande:Hur kan man öka anvÀndningen av ett intranÀt?Studien bestÄr av en teoretisk och en empirisk undersökning. I den teoretiska studien har vi identifierat ett antal aspekter som Àr nödvÀndiga att ta under beaktning.
J?mf?relseanalys: Har en audiovisuell presentationsmodalitet en positiv effekt p? minnesretention av krisinformation j?mf?rt med textbaserad presentation?
Studien ?r en j?mf?relseanalys med en mellangruppsdesign d?r den oberoende variabeln (presentationsmodalitet: text vs audiovisuell) manipulerades f?r att unders?ka modaliteternas effekt p? minnesretention av krisinformation. I den ena betingelsen fick deltagarna l?sa elva sidor ur broschyren Om krisen eller kriget kommer, utgiven av Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap (MSB). I den andra betingelsen fick en annan grupp deltagare ta del av ett audiovisuellt format av samma elva sidor.
Viral Marketing - Pay It Forward?
VÄrt uppsats undersöker hur en betalning kopplad till viral marknadsföring skulle pÄverka ungdomars attityd gentemot en sÄdan kampanj. Vi har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ metod iform av fokusgrupper och semistrukturerade intervjuer. Den största fokusen ligger pÄ fokusgrupperna..
R?tt ska vara r?tt - En diskursanalys av lagf?rslag g?llande bidragsbrottslighet under ?ren 2005-2018
2007 inf?rdes bidragsbrottslagen (2007:612) i svensk r?tt. Lagstiftningen innebar att en nykriminalisering introducerades i svensk socialf?rs?kringsr?tt. Uppsatsen syftar d?rf?r till att synligg?ra de ?verv?ganden som den svenska lagstiftaren uttryckt i arbetet f?r att motverka bidragsbrottslighet.
Geografisk visualisering av positionsdata
PÄ FOI i Linköping bedriver man bland annat forskning inom radarteknik. Som en del i denna forskning ingÄr mÀtning av radarsignaturer samt skydd mot signalsökande robotar. Vid mÀtning av radarsignatur anvÀnds det egenframtagna radarsystemet Arken. Arken anvÀnds bland annat för att mÀta signaturen pÄ fartyg. Ett problem Àr att vid ett givet mÀttillfÀlle sÄ Àr inte fartygets position eller attityd kÀnd.
Den enes död, den andres bröd : En fallstudie i Fonus kriskommunikation
Denna studie undersöker hur begravningsbyrÄn Fonus valde att bemöta en kritisk artikel, publicerad i Aftonbladet, med ett pressmeddelande som lades upp pÄ den egna hemsidan. Uppsatsen undersöker först vilka retoriska verktyg som har anvÀnts i skapandet av detta meddelande, och sett frÄn Benoits teori om Image Repair, vilka strategier som anvÀnts och hur anvÀndningen av dessa har sett ut.DÀrefter söker studien att praktiskt undersöka detta budskap genom att lÄta en utvald grupp respondenter ta del av materialet samtidigt som de i personliga intervjuer fÄr svara pÄ frÄgor om det de lÀst. HÀr utsÀtts respondenterna först för negativa pÄstÄenden riktade mot Fonus för att fÀrga deras Äsikt om företaget innan de fÄr ta del av pressmeddelandet. Syftet Àr att undersöka om Fonus textbaserade kriskommunikation kan pÄverka respondenterna och deras attityd mot företaget i en positiv riktning.Undersökningens slutsats Àr att ett budskap som utformats med en vÀl balanserad retorik och ett vÀl avvÀgt bruk av Benoits strategier, utgör ett fruktbart sÀtt att pÄverka mottagaren i den önskade riktningen..
UtvÀrdering av ett Care-system i hemtjÀnsten
Organisationer och personer runt om i vÀrlden blir alltmer beroende av olika former av IT-stöd. För att effektivisera arbetet skaffa sig organisationen nya system eller försöker förbÀttra det redan befintligt systemet. En anvÀndare kan reagera pÄ olika sÀtt vid införandet av ett nytt system beroende pÄ olika faktorer hos systemet eller personen. Jag studerade ett komplett Care-system som anvÀnds inom Àldreomsorgen. Ett Care-system kan bestÄ av en webbapplikation inklusive digitala och mobila verktyg.
VideoförelÀsningar som resurs i matematikstudier : En undersökning om studenters anvÀndande av videoförelÀsningar pÄ KTH
De fo?rsta a?ren pa? civilingenjo?rsutbildningen besta?r till stor del av matematik och utgo?r en viktig grund fo?r kommande kurser i utbildningen. I en studie fra?n Sveriges Ingenjo?rer uppma?rksammas det dessva?rre att genomstro?mningen pa? de inledande matematikkurserna a?r relativt la?g. Samtidigt observeras det att anva?ndandet av internetbaserad undervisning, sa? som videofo?rela?sningar, o?kat markant bland ingenjo?rsstudenter de senaste a?ren.I denna studie underso?ker vi hur studenter pa? medieteknikprogrammet pa? Kungliga Tekniska Ho?gskolan anva?nder sig av videofo?rela?sningar i sina matematikstudier.
Valfrihet - gymnasieskolans framtid? En enkÀtundersökning av lÀrares och elevers attityder till valfriheten i gymnasieskolan
Den största förÀndringen av gymnasieskolan var införandet av en kursutformad gymnasieskola vilket skedde 1994.
Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur den valfriheten som införandet av den kursutformade gymnasieskolan i upplevs av elever och lÀrare.
Vi har i detta arbete begagnat oss av den s.k. Likert-skala för att kunna mÀta elevers och lÀrares attityder till valfriheten i skolan. Den bestÄr av ett antal pÄstÄenden som elever och lÀrare skall instÀmma i eller ta avstÄnd frÄn pÄ en femgradig skala. Vi valde att genomföra vÄr enkÀtundersökning pÄ totalt fem gymnasieskolor i tre skÄnska kommuner.
Eleverna i undersökningen uttrycker en positiv attityd till valfriheten i dagens gymnasieskola.
Effekter av och patienters attityder tillmassage, yoga, KBT och musik som smÀrtbehandling.
SmÀrta Àr ett symtom som sjuksköterskan kontinuerligt möter och patientens smÀrta bör tas pÄ allvar. SmÀrta Àr patientens subjektiva upplevelse. KomplementÀra och alternativa metoder Àr termen pÄ mer Àn 1800 olika behandlingar vilka kompletterar den vanliga sjukvÄrden och kan ges som ett tillÀgg till en annan behandling. Syftet med denna studie var att belysa effekter av och patienters attityder till massage, yoga, KBT och musik som behandling för lÄngvarig smÀrta. Studien var en systematisk litteraturstudie som inkluderade 19 resultatartiklar som kritiskt granskades.
Vad ska vi lÀsa i skolan? : SvenskÀmnets attityder gentemot populÀrkultur
Uppsatsen Vad ska vi lÀsa i skolan? har som syfte att utforska vilket förhÄllande svenskÀmnet haft till populÀrkultur under 80- och 00-talen.Som metod för att finna svar pÄ detta valde jag att göra ett litteraturstudium av ett antal texter vilka har analyserats utifrÄn deras attityd gentemot populÀrkultur. Texterna har delats in under vilket decennium de skrivits och under varje decennium har texterna sedan delats in under tre kategorier tyckare: aktiva lÀrare, forskare och andra kulturdebattörer. Resultatet sammanfattas och diskuteras i den avslutande diskussionsdelen.Resultatet av undersökning visade att en förÀndring av svenskÀmnets attityd gentemot populÀrkultur skett mellan 80- och 00-talen, frÄn att det tidigare var vanligt med en aggressiv instÀllning har den nu mildrats och det Àr svÄrare att hitta nÄgon frÄn skolvÀrlden som talar illa om populÀrkultur. DÀremot gick det inte att se nÄgot mönster i vad de olika kategorierna tyckare ansÄg om populÀrkulturen.