Den hÀr uppsatsen handlar om en viktig aspekt i instrumentalundervisningen - övning. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgon viss Älder dÄ man lÀr sig att öva,hur det gÄr till, om man övar för nÄgons skull och vad man mÄste ha lÀrt sig för att kunna öva.Undersökningen bygger pÄ elva intervjuer med högskolestuderanden pÄ musiklÀrarprogrammetsom har intervjuats om sin vÀg till den övning de har idag.Undersökningen visar att resultatet av processen att lÀra sig öva kommer ganska sent imusikutbildningen samt att de intervjuade studenterna har liknande orsaker till att de börjadeöva mer metodiskt. Orsakerna visade sig vara bland annat sökningar till nya utbildningar, elleren önskan att utvecklas mer pÄ sitt instrument..

Den hÀr uppsatsen handlar om samverkan. Syftet med studien var att undersöka den samverkan som Àger rum inom verksamheten Barnahus i GÀvleborgs lÀn. Empirin samlades in med kvalitativa halvstrukturerade interjuver med sju verksamma inom Barnahus. Resultatet visar att samverkan existerar och yttrar sig i olika nivÄer beroende pÄ profession och arbetsmoment. Uppsatsen ger vidare belÀgg för att samverkan Àr ett komplext fenomen men att en stÀndig utvecklingsprocess inom verksamheten pÄgÄr.

Ett problem som kan uppkomma, nÀr en hemsida för en ungdomstidning utvecklas, Àr att hemsidan förlorar kopplingen till tidningen. Tillslut Àr det bara namnet pÄ webbplatsen som avslöjar att hemsida och tidning hör ihop. För att försöka ta fram ett svar pÄ hur man kan sammanföra en ungdomstidning med sin hemsida och skapa helhet, kommer detta projekt gÄ pÄ djupet hur detta kan göras med hjÀlp av musik- och ungdomstidningen OKEJ. Projektet och undersökningarna ledde fram till slutsatsen att det Àr viktigt att ta tillvara pÄ den befintliga kompetens som tidningen redan har, i OKEJ:s fall kunskapen att skriva artiklar som engagerar mÄlgruppen och OKEJ:s kontakter med kÀndisar. Projektet ledde fram till fyra rÄd, vilka kan anvÀndas som en startpunkt för andra som ska föra en ungdomstidning ut pÄ internet. ? Utnyttja befintlig kompetens, som i OKEJ:s fall Àr att skriva artiklar som engagerar mÄlgruppen och sitt bredda kontaktnÀt med mÀnniskor i musikindustrin. ? IstÀllet för att utveckla t.ex. en videotjÀnst frÄn grunden, utnyttja redan befintliga system och tjÀnster. Ett exempel pÄ detta Àr YouTube, som anvÀndarna redan Àr bekanta med. ? Bygg hemsidan runt tidningens kÀrna.

Sexualitet och reproduktion utgör tvÄ centrala delar i mÀnniskors liv och Àr integrerade i vÄr personlighet. Det Àr dÀrför viktigt att frÄn tidig Älder skapa en god grund för sexuell hÀlsa och vÀlbefinnande. Att se ungdomar som handlingskraftiga aktörer och göra dessa delaktiga i diskussioner i en öppen dialog bidrar till ökade möjligheter för skapande och vidmakthÄllande av en hÀlsosam livsstil. Skolan utgör dÀrför en viktig arena för hÀlsofrÀmjande och preventivt arbete dÄ de flesta ungdomar kan nÄs dÀr. I Kina infördes en obligatorisk nioÄrig skolgÄng för Kinas samtliga ungdomar Är 1986 och Är 2002 infördes Àven obligatorisk skolbaserad sexualundervisning. Studien syftade till att undersöka hur kinesiska universitetsstudenters upplever sexualundervisning för ungdomar (10-19 Är) i Kina samt behov av förÀndringar och pÄgÄende utvecklingstendenser.

I denna studie Àr syftet att undersöka hur kommunikationen fungerar för ett barn, i detta fall en flicka, som har diagnosen Cerebral pares, och dessutom saknar verbalt tal. Vi vill Àven undersöka hur skolan har lagt upp sin strÀvan att uppfylla lÀroplanens mÄl genom att inkludera en elev med ett funktionshinder. De frÄgor vi avsÄg att besvara med studien var: AnvÀnder man med nÄgon speciell metod för att stödja kommunikationen hos ett barn som har diagnosen Cerebral pares, och som saknar verbalt tal? Vilka fördelar respektive nackdelar finns för denna elev med att gÄ i en vanlig klass? VÄra metoder bestÄr av observationer av eleven i olika miljöer i skolan samt intervjuer med tio personer dÀr de intervjuade har god kÀnnedom om den funktionshindrades kommunikativa förmÄga. Fallstudien genomfördes pÄ en skola i en kommun i norra Sverige.

Bakgrund: Artros kan utvecklas utan pÄvisbar anledning eller till följd av en inflammatorisk sjukdom eller ett trauma. Det Àr framförallt Àldre personer som drabbas av artros och kvinnor drabbas oftare jÀmfört med mÀn. KnÀ- och höftleder samt stortÄn- och tummarnas grundleder Àr de leder som framförallt drabbas av artros men sjukdomen kan Àven förekomma i ryggradens leder. I Äldrarna 65-74 Àr 20?30% drabbade av röntgendiagnostiserad knÀledsartros.

Kursplanen i grundskolan för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa sĂ€ger att ?Ämnets kĂ€rna Ă€r idrott, lek och allsidiga rörelser utformade sĂ„ att alla oavsett fysiska eller andra förutsĂ€ttningar ska kunna delta, erhĂ„lla upplevelser och erfarenheter samt utvecklas pĂ„ sina egna villkor.? (Skolverkets hemsida, 2007). Syftet med detta arbete har varit att försöka undersöka hur tvĂ„ rörelsehindrade barn i olika Ă„ldrar upplever Ă€mnet idrott och hĂ€lsa samt vilka faktorer som bidrar till eller försvĂ„rar ett intresse som frĂ€mjar deras egen hĂ€lsa. För att fĂ„ tag pĂ„ intervjupersoner sĂ„ vĂ€nde jag mig till olika organisationer som RBU (riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar), SHIF (svenska handikappidrottsförbundet) och Ă€ven olika sorters skolor. Det visade sig dock vara svĂ„rt att hitta personer som var villiga att stĂ€lla upp sĂ„ dĂ€rför fick mitt arbete stödja sig pĂ„ bara tvĂ„ personer, en pojke som var nio Ă„r och en flicka som var nitton Ă„r. Som metod anvĂ€ndes standardiserade intervjuer med tvĂ„ stycken rörelsehindrade personer i olika Ă„ldrar. Jag förklarade för intervjupersonerna vad för sorts arbete jag höll pĂ„ med och att deras deltagande i arbetet skulle vara helt anonymt.

Denna studie Àmnar att gÄ igenom lÀrande pÄ arbetsplatsen och hur det situerade lÀrandet frÄn en tjÀnst kan anvÀndas i andra tjÀnster. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frÄgor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, dÀr tÀnkandet och handlandet hos oss mÀnniskor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lÀrandet ytterligare anvÀnds begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstÄ hur lÀrandet kan frÀmjas. Studien baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med Ätta kvinnor som innehar en HR-tjÀnst idag.

Digitala spel har utvecklats kraftigt de senaste 10 Ären. Moderna spel kan skryta med otroliga vÀrldar med trovÀrdiga karaktÀren och visuella egenskaper som liknar modern film. Modern teknologi har förmÄgan att skapa vÀrldar som kan uppsluka vÄr uppmÀrksamhet som aldrig förut. MÄnga moderna spel lÀgger Àven stort fokus pÄ att skapa ett narrativ som ger kontext och mening till den virituella vÀrlden. Ett sÀtt att skapa narrativ i spel har varit att implementera en bakgrundshistoria som spelaren fÄr ta del av innan man börjar interagera med spelet.MÄlet med denna rapport har varit att koppla teorier om the magic circle till teorier om perception, och immersion för att försöka fÄ en bild över hur spelarna upplever spelvÀrlden.

SYFTESyftet med denna uppsats Àr att analysera hur kommunikations- och samspelsförmÄga uttrycks över tid nÀr en ung man pÄ tidig utvecklingsnivÄ och med autism deltar i en dyad i sherbornebehandling. FrÄgestÀllningar:Hur utvecklas kommunikations- och samspelsförmÄga över tid i behandlingssituationen? Hur utvecklas kommunikations- och samspelsförmÄga i hemmet respektive skolan under samma tidsperiod?  METODDenna pre-experimentella fallstudie rör en 18-Ärig man som under drygt ett Är kom till habiliteringen för att delta i arton sherbornebehandlingar med en sjukgymnast med mÄngÄrig erfarenhet av sherbornemetodik. Sherborne Àr en rörelsemetodik dÀr rörelser anvÀnds för att utveckla rums- och kroppsmedvetenhet och skapa relationer till andra. Samtliga arton behandlingar videofilmades och data insamlades via observation.

I denna kvalitativa studie har utvecklingssamtal och dess betydelse för performance undersökts. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn rör hur chefer ser pÄ utvecklingssamtal, vilka möjligheter och hinder som finns kopplade till dem, hur de kan utvecklas samt om det finns faktorer som kan ha betydelse för att pÄverka företagets strÀvan mot performance. För att besvara frÄgestÀllningarna intervjuades nio chefer och resultatet presenteras utifrÄn frÄgestÀllningarna.Utvecklingssamtal kopplat till performance var inte sjÀlvklart för cheferna att resonera om, dÄ mÄnga inte funderat kring detta tidigare. Det framkommer att samtliga chefer Àr positivt instÀllda till utvecklingssamtal. Cheferna ger ocksÄ uttryck för olika möjligheter och hinder i utvecklingssamtalen.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskolans dokumentation utifrÄn relationen till barnet, verksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet, samt hur detta relateras till utvÀrderingsarbetet. Syftet preciserade med följande frÄgestÀllningar: I vilken grad anvÀnds olika underlag i förskolans systematiska kvalitetsarbete för att dokumentera? I vilken grad uppfattar förskolans lÀrare att det systematiska kvalitetsarbetet i dokumentation, utvÀrdering och analys utförs? Finns det nÄgra samband av förskolans lÀrares syn mellan utvÀrderingens analys till det konkreta utvecklingsarbetet?  EnkÀtundersökningen genomfördes genom att 14 förskolor besöktes och totalt 100 enkÀter delades personligen ut till förskolans lÀrare, varav 78 besvarades. EnkÀten bestod av olika pÄstÄenden utifrÄn syfte och frÄgestÀllningar, som förskolans lÀrare skulle ta stÀllning till. De statistiska analyser som anvÀnds var univariat deskriptiv analys, ANOVA, multivariat variationsanalys faktoranalys.Studien utgÄr frÄn ett postmodernt synsÀtt, dÀr det förstÄs att det inte finns nÄgon absolut kunskap i pedagogiska sammanhang, och dÀr vÄr vÀrld och kunskap kan ses som en socialt konstruerad process, dÀr alla aktivt deltar.Resultatet visade att det underlag som förskolans lÀrare anvÀnder för dokumentation Àr verktyget ?foto? och att pedagogisk dokumentation ses som ett arbetsredskap, som synliggör förskolans verksamhet, och kunskapsomrÄden.

Denna undersöknings syfte har varit att utreda nÀr och hur subkulturen klubbkultur vÀxte fram i Malmö, vilka som tog den hit, vad som dÄ definierade kulturen och hur detta skiljer sig frÄn idag.Ytterligare syfte har varit att undersöka hur klubbkulturen som sÀgs genomsyras av en universal jÀmlikhet, pÄ olika sÀtt, sÄvÀl inkluderat som exkluderat mÀnniskor frÄn att delta i den. Genom kvalitativa intervjuer med sju aktörer aktiva inom klubbkulturen under det sena Ättiotalet och tidiga nittiotalet, men ocksÄ genom min egen bakgrund som besökare, arrangör och DJ, mÄlar detta arbete med hjÀlp av muntlig historia, ett kulturanalytiskt perspektiv och med Sarah Thorntons teorier om klubbkultur och subkulturellt kapital upp historien av hur Malmös klubbkultur vÀxt fram samt de viktiga faktorer som definierade den och pÄ vilka sÀtt kulturen bÄde exkluderade och inkluderade. Resultatet berÀttar en historia om en ny upprorisk motkultur som under det tidiga nittiotalet utvecklades frÄn att ha varit en brett inkluderande, men samtidigt en underjordisk gör-det-sjÀlv-kultur, till att bland annat genom tyst exkludering i form av nischade smakgemenskaper och konsumtionssymboler, utvecklas till en uppdelad kultur som inte bara positionerade sig mot det sÄ kallade mainstreamsamhÀllet utan Àven mot andra klubbkulturer..

Syfte: Syftet var att studera hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar pÄ hermeneutisk forskningsansats och studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med Ätta lÀrare yrkesverksamma inom grundskolans senare Är.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lÀrarna variera beroende pÄ arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, dÀr handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillÀmpar handledning. Studien visar pÄ en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa tvÄ handledningsformer skiljs Ät i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor pÄverkan pÄ lÀrarnas lÀrande i relation till handledning. Samtliga lÀrare beskriver att handledning dÀr handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion bÄde i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lÀrarna ökar.

Utvecklingen av Living Labs kan förklaras av framförallt tre utvecklingar. För det första en uppfattning om att vissa behov i samhÀllet inte kan tillgodoses av enskilda organisationer. För det andra att innovation allt mer betraktas som öppna system och slutligen att anvÀndaren har erkÀnts en större roll i innovationsprocesser. Living Labs Àr en experimentell innovationsmiljö som definieras av: ? anvÀndarens delaktighet i fokus ? tvÀrsektoriell samverkan; mellan nÀringsliv, offentlig verksamhet och ideella aktörer ? öppenhet ? utvecklingsarbetet sker i verkliga miljöer Detta relativt nya fenomen uppvisar en rik variation av uttryck och de olika nyckelattributen som grundar begreppet Living Labs tillskrivs olika vikt. Studien Àmnar besvara frÄgestÀllningen: Vilket samband finns mellan de organisatoriska kompromisserna och Living Labs konceptets nyckelattribut? Studien Àr en komparativ undersökning av tvÄ Living Labs som har tagit mycket olika uttryck.