Demokrati som politisk styrelseform har sitt ursprung i antikens Grekland och pÄ den tiden innebar demokrati nÄgot helt annat Àn idag. Idén om det representativa styret kom att vÀxta fram under 1700-talet och denna form av styrelseskick kom sedan i sin tur ocksÄ att förÀndras med tiden. De politiska teoretiker som levde under denna tid skrev om olika förutsÀttningar som behövde vara uppfyllda för att ett slags folkstyre skulle kunna skapas. NÄgra filosofer skrev om en sÄ kallad kontraktsteori, dÀr rationella mÀnniskor gemensamt beslutade att det enda rÀttvisa var ett samhÀlle med lika rÀttigheter för alla. UtifrÄn dessa idéer om ett utopiskt statsskick har sedan demokratibegreppet kommit att utvecklas av modernare filosofer som haft andra tankar om ett representativt styre och demokrati Àr i modern mening ett ungt statsskick.

BestÀllaren har efterfrÄgat för sin hobbyverksamhet en egen webshop dÀr hon kan sÀlja sina produkter. BestÀllaren vill ha en anvÀndarvÀnlig sida för att kunna locka sÄ bred publik som möjligt. I framtiden sÄ kan sidan utvecklas till att lÄta fler sÀljare ha sina produkter pÄ sidan. Sidan ska ha grundlÀggande funktioner som en fungerande varukorg, tydlig produktvy samt ett grÀnssnitt för att administrera produkter. De sprÄk som sidan har utvecklats i Àr PHP, HTML5, MySQL och CSS.

Leken Àr ett sjÀlvklart moment i förskolan, det Àr en nödvÀndighet för att barn ska kunna utvecklas och leken ska utgöra den centrala delen av barns vardag. För att en lek ska bli bra och kunna fortgÄ krÀvs det av samtliga deltagare att de kan samspela med varandra.Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att ta reda pÄ hur barn i tre till femÄrsÄldern samspelar i den fria leken och hur de fÄr tilltrÀde till lek. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjÀlp av observationer pÄ en förskola. Barnen och pedagogerna pÄ förskolan kÀnde jag sedan innan dÄ jag hade gjort verksamhetsförlagd utbildning dÀr vid ett tidigare tillfÀlle. Genom mina observationer kunde jag se att barn Àgnar en stor del av sin dag pÄ förskolan Ät att etablera kontakt med sina kamrater.

Antalet visstidsanstÀllningar har ökat markant i Sverige de senaste tio Ären. Vidare Àr det allmÀnt kÀnt att lÀraruppdraget Àr förknippat med höga arbetskrav. LÀrare idag förvÀntas knyta goda relationer till sÄvÀl elever som kollegor för att nÄ upp till yrkeskraven. Syftet med denna studie var att undersöka hur visstidsanstÀllda upplever anstÀllningsformen, hur den pÄverkar yrkesutövandet samt relationerna till eleverna. Deltagarantalet uppgick till sex gymnasielÀrare vilka valdes strategiskt efter undersökningens syfte.

Syftet med denna kvalitativa studie med kvantitativa inslag var att ge en bild av elevers vÀlmÄende pÄ ett ridgymnasium samtidigt som jag ville belysa betydelsen av elevers gemenskap och trivsel. Sammanfattningsvis tyder resultatet av min studie pÄ att elever som gÄr pÄ ett ridgymnasium och dagligen fÄr bedriva studier parallellt med hÀstar mÄr bÀttre psykiskt och kÀnner sig nöjda och tillfreds, samt utvecklas som mÀnniskor. Samspelet mellan eleverna och deras hÀstintresse skapar en kÀnsla av att eleverna kÀnner sig nöjda med sig sjÀlva..

Redan vid tidig Älder börjar mÀnniskan att bearbeta sprÄket och vi utvecklar det genom att anvÀnda alla vÄra sinnen samt i rika kommunikations vÀrldar. Syftet med studien Àr att belysa vad fem förskollÀrare har för erfarenheter och strategier om och hur tecken som stöd Àr ett hjÀlpmedel för barnets sprÄkutveckling. DÄ alla barn utvecklas i olika nivÄer, det vill sÀga att en del barn lÀr sig att tala tidigt i livet medan andra barn tar tid pÄ sig. DÀrför behövs olika hjÀlpmedel och Àven kunskaper hos de vuxna för att kunna möta alla barns olika men ÀndÄ unika behov. Som metod till denna studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning dÄ vi har intervjuat fem förskollÀrare med hjÀlp av ljudinspelning.

Denna rapport omfattar bÄde studier kring och konstruktion av sjÀlvinstruerande lÀromedel för gymnasieskolan. MÄlsÀttningen har varit att slutprodukten ska vara tidsenlig och anpassad för elever pÄ de yrkesförberedande programmen. Tyngdpunkten för undersökningen har varit litteraturstudier men intervjuer har ocksÄ genomförts som kvalitativ forskningsmetod. Konstruktionen av lÀromedel har skett med tvÄ olika angreppssÀtt och Àven utförandet har stora skillnader. Det ena som skapades genom en induktiv process och utgörs av instruktioner för ett helt kursmoment med CNC-programmering. För det andra lÀromedlet som genomfördes utifrÄn ett deduktivt förhÄllningssÀtt omfattar produkten mer av vÀgledande instruktioner för att kunna hitta rÀtt och uppdatera de befintliga, men omoderna och ofullstÀndiga, lÀromedel för kursen Lokala datanÀt. Resultatet visar att det Àr möjligt att göra ett tidsenligt sjÀlvinstruerande lÀromedel och att kvalitén inte behöver skilja sig nÀmnvÀrt Ät beroende pÄ vilken metod som anvÀnds vid konstruktionen.

I denna uppsats undersöks hur samspel och kommunikation kan se ut mellan barn och deras förÀldrar och vad förÀldrar gör hemma för att stödja och stÀrka sitt barns sprÄkutveckling. Dessutom vart förÀldrar vÀnder sig för att hÀmta information om sitt barns sprÄkutveckling och med sin eventuella oro. HÀr ges Àven en inblick i vad ett uteblivet samspel kan innebÀra för ett barns sprÄkutveckling. Uppsatsen bestÄr av litteraturstudier om barns sprÄkutveckling och om det viktiga samspelet mellan barnet och dess förÀldrar. Piagets och Vygotskijs teorier om barns sprÄkutveckling och dÄ frÀmst deras syn pÄ vikten av samspel och kommunikation utgör en grund.

Syfte: Syftet med studien har varit att belysa pedagogers varierande uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan. FrÄgestÀllningar:? Vilka behov av specialpedagogiska insatser identifieras av pedagoger?? Vilket innehÄll beskriver pedagoger att specialpedagogiska insatser har i förskolan?? Hur beskriver pedagoger betydelsen av specialpedagogiska insatser?Teori: Studiens teoretiska ram har inspirerats av fenomenografin vilket ses som andra ordningens perspektiv, och handlar om hur nÄgon upplever nÄgot. Fenomenografi som ansats har utgÄngspunkten att beskriva variationer i olika sÀtt att uppfatta ett fenomen. Det empiriska materialet i studien grundar sig pÄ pedagogers uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan.Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr fokusgruppintervjuer tillsammans med intervjuguide, innehÄllande fem olika typer av frÄgor.

LÀrare har ett ansvar att stötta sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor i matematik, ofta förvÀntas de klara sig sjÀlva. Skollagen fastslÄr dock att "den [utbildningen] ska frÀmja alla barns och elevers utveckling och lÀrande" (SFS 2010:800, kap 1, 4 §), alltsÄ att alla har rÀtt att utvecklas efter sin förmÄga. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka vad forskning sÀger om dessa elevers egenskaper, behov och vad som pÄverkar deras prestation. Studien visar att sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor behöver utmaning för att motiveras och prestera efter sin potential. MÄnga faktorer verkar ocksÄ pÄverka motivation och prestation, bland annat sjÀlvförtroende, kÀnsla av ansvar, verklighetsbaserade uppgifter, lÀraren, vÄrdnadshavare och Àven den fysiska klassrumsmiljön.

I studien kommer ni att fÄ ta del av förskollÀrares och vÄrdnadshavares olika upplevelser kring inskolning. Syftet Àr att synliggöra det arbete som sker i samband med inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvÀrderas.Studien Àr uppbyggd pÄ en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda pÄ mer kring inskolning och de olika metoder som anvÀnds. Intervjuer anvÀndes som undersökningsmetod och totalt genomfördes Ätta intervjuer. Fyra intervjuer var med vÄrdnadshavare som precis genomgÄtt en inskolning och fyra var med förskollÀrare kring deras arbete med inskolningsprocessen.

Enligt vÄr empiri kan lÀrande uppstÄ Àven i nÀtverk som inte Àr skapade med grundtanke att lÀra. NÀtverksplattformen Àr en viktig grund för att lÀrandet ska kunna utvecklas, vi ser dock lite annorlunda pÄ tid och resurser dÄ teorin sÀger att den Àr tidskrÀvande, medan vi menar motsatsen. Vi anser Àven att NÀtverksplattformen behöver kompletteras. HÀr utgör bland annat struktur och rutiner en viktig förutsÀttning, men ocksÄ motivation och utvecklandet av individen för att bibehÄlla lÀrandet i ett lÀngre perspektiv..

Med ny teknik förvĂ€ntas skolan utvecklas för rusta eleverna för den verklighet de möter. Den hĂ€r uppsatsen avser undersöka vad lĂ€rare har för instĂ€llning till anvĂ€ndandet av pedagogiska datorspel. Det empiriska materialet bestĂ„r av intervjudata med fem lĂ€rare i gymnasieskolan. UtifrĂ„n en genomgĂ„ng av tidigare forskning kring vanliga spel och pedagogiska spel har dessa intervjuer analyserats. Även om det finns en positiv instĂ€llning till att anvĂ€nda nya metoder i sin undervisning pĂ„pekas problem med spelens kvalitet.

Abstract Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare förhÄller sig till barns fria lek i förskolans inomhusmiljö samt i vilken utstrÀckning förskollÀrarna Àr delaktiga i barns lek. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr utifrÄn Batesons kommunikationsteori. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) lyfter fram leken som betydelsefull och som en central del i förskolans verksamhet. I forskningsbakgrunden presenteras den teoretiska utgÄngspunkten tillsammans med andra teoretiska och vetenskapliga tankar om lek samt olika infallsvinklar om lekens betydelse för barn och pedagogens roll i leken. Tidigare forskning har pÄvisat att pedagoger bÄde ska delta och inte delta i barns lek.  Barns villkor att leka kan variera, dÄ den dagliga verksamheten med rutiner och planerade aktiviteter kan uppta dyrbar lektid för barn. En kvalitativ observationsmetod med videokamera och fÀltanteckningar har anvÀnts i studiens empiriska undersökning.

Bakgrund: Migrationen ökar över hela vÀrlden. Sverige har, i likhet med andra lÀnder, förvandlats frÄn ett relativt homogent till ett multikulturellt samhÀlle. Varje kultur har sin syn pÄ hÀlsa och sjukdom. VÄrdpersonal uppger att de upplever stora svÄrigheter i mötet med patienter frÄn andra kulturer. Syfte: Denna studies syfte var att belysa hur sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter upplever mötet med patienter frÄn andra kulturer.