Titel: Hur marknadsför sig fastighetsmÀklarbranschen genom sociala medier idag och hur skulle detta kunna utvecklas? NivÄ: B-uppsats   Författare: Jeanette Malmström Handledare: Jonas Molin, Lecturer, Ph.D. candidate Examinator: Akmal Hyder, Professor Datum: 2011 augusti Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur fastighetsmÀklarbranschen kan utveckla sin marknadsföring och kundkommunikation via sociala medier för att nÄ befintliga och nya kunder. Metod: Information har hÀmtats genom webbsidor och böcker. Intervjuer har gjorts med fastighetsmÀklare, potentiella köpare/sÀljare och med Hemnets controller. Resultat & slutsats: För att kommunicera med kunderna blir det mer och mer viktigt att veta vad kunderna vill ha, kunderna stÀller högre krav pÄ vilken information de vill ha och hur de vill ha informationen, för att fÄ reda pÄ vad kunderna vill ha Àr det bÀsta sÀttet att ta reda pÄ detta genom relationsmarknadsföring. Vissa fastighetsförmedlingar har kommit lÀngre Àn andra nÀr det gÀller att marknadsföra sig genom sociala medier men det har visat sig att det fortfarande finns mycket kvar att göra för mÄnga av dem. Förslag till fortsatt forskning: Att ta reda pÄ hur andra företag, universitet och myndigheter som finns pÄ toppen och botten nÀr det gÀller uppfattning om dess varumÀrke i sociala medier (enligt Tendens Special 2011), hur de arbetar och vad deras strategier Àr för sociala medier i dag och för framtiden. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen beskriver sociala medier och hur fastighetsmÀklarbranschen skulle kunna anvÀnda det i större utstrÀckning för att utvidga relationsmarknadsföringen mellan kund och mÀklare. Nyckelord: FastighetsmÀklarbranschen, fastighetsmÀklare, sociala medier.

TrÀdgÄrdar Àr inte bara till för den visuella upplevelsen utan handlar Àven om den fysiska anvÀndningen. Det kulturella sÀttet att se pÄ trÀdgÄrd utvecklas över tid i Kalifornien. Först frÄn det medicinska, symboliska, meditativa och erfarenhetsmÀssiga studerandet frÄn missionstrÀdgÄrdarna, till det odlade och produktiva under kolonialtiden för att vidare bli en yta för nöje under tidiga delen av 1900-talet. Under efterkrigstiden blev det sedermera en plats dÀr familjens alla aktiviteter kom i fokus. Kalifornien kom att utvecklas i en aldrig tidigare skÄdad takt.

Denna uppsatas syftade till att observera och undersöka processer kring lÀsförstÄelse i klassrum dÀr lÀrare och elever gemensamt skapar mening kring texter. Studien sökte svar pÄ vilka textrörlighetsdiskurser som kan identifieras i gemensamma textsamtal och hur samtal kring lÀsförstÄelsestrategierinitieras och utvecklas i dialoger. Undersökningen omfattade observationer och ljudinspelningar av gemensamma textsamtal vid sex lektionstillfÀllen. TvÄ klasser vid tvÄ olika skolor observerades. En i Ärskurs 4 och en i Ärskurs 5.

Asperger syndrom Àr en neuropsykiatrisk störning som ger olika funktionsnedsÀttningar. Detta gestaltar sig i en oförmÄga att leva sig in i hur andra tÀnker och kÀnner, fantasifattigdom och nedsatt förmÄga till social interaktion. MÀnniskor med Asperger syndrom kan ofta uppfattas som udda och avvikande av andra mÀnniskor och de upplever ofta sin bristande sociala kompetens som ett stort hinder. De behöver som alla andra mÀnniskor nÄgon gÄng uppsöka vÄrden. Personalen i vÄrden kÀnner inte alltid till de funktionsnedsÀttningar som mÀnniskor med Asperger syndrom kan ha och det finns en risk för dÄligt bemötande, vilket kan leda till att onödigt vÄrdlidande uppstÄr.

Den svenska skolan har genomgÄtt stora förÀndringar, samhÀllet stÀller andra krav pÄ dagens unga och internationella mÀtningar visar att svenska elever presterar sÀmre i skolan. Forskning har visat pÄ att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad Àr skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehÄllsanalys granskas Skollagen, grundskolans lÀroplan och FN:s barnkonvention, med fokus pÄ skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rÀttigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har ocksÄ granskat utbildningsplanen för grundskollÀrarutbildningen pÄ Högskolan VÀst för att klargöra lÀrares kunskapsomrÄde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lÀrare i ovanstÄende ansvar och uppdrag i förhÄllande till hemmet.

?Det Àr sÄ bra att lÀsa? Àr ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterÀr lÀsning. Med den hÀr uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler mÀnniskor engagerar sig i hur skönlitteratur kan anvÀndas i utbildningen.För de som har tagit stÀllning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, Àr det intressant att diskutera hur skönlitterÀra lÀsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en Ärskurs 8 utvecklas som skönlitterÀra lÀsare nÀr de fÄr anvÀnda det narratologiska verktyget berÀttarperspektiv.Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vÀn av Peter Pohl.

?Det Àr sÄ bra att lÀsa? Àr ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterÀr lÀsning. Med den hÀr uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler mÀnniskor engagerar sig i hur skönlitteratur kan anvÀndas i utbildningen.För de som har tagit stÀllning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, Àr det intressant att diskutera hur skönlitterÀra lÀsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en Ärskurs 8 utvecklas som skönlitterÀra lÀsare nÀr de fÄr anvÀnda det narratologiska verktyget berÀttarperspektiv.Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vÀn av Peter Pohl.

Mikael Tuominen: Fri improvisation - hur tÀnker musikern?  Uppsala Universitet, musikvetenskap vt -98.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka musikestetiken bakom fri improvisation sedd ur musikerns synvinkel. Undersökningen Àr framför allt baserad pÄ litteratur skriven av verksamma musiker inom genren och pÄ artiklar som delvis bygger pÄ intervjuer med musiker. I arbetet med texterna anvÀnds hermeneutisk och komparativ metod.I uppsatsen visas att genrebegrÀnsningen för fri improvisation ligger i metoden. Denna gÄr ut pÄ att musiken skapas i nuet.

Vi har för avsikt att redogöra för tvÄ av de utvecklingsomrÄden som ingÄr i projektet ?En Nationell Polis?. Det ena Àr framtagandet av en nationell polistaktik vid vardagsverksamhet ? farlig situation och vid insats mot folkmassa och det andra handlar om en nationell samordning av bombskyddsverksamheten. Trenden gÄr mot en grövre brottslighet och det har visats att kriminella skyr fÄ medel i sitt agerande.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger agerar under den fria leken. Med denna studie vill vi se hur dessa ger barnen utrymme och material för att den fria leken ska skapas och utvecklas. Studien har baserats pÄ intervjuer och observationer pÄ tvÄ förskoleavdelningar pÄ en förskola i mellersta Sverige. Resultatet som framkom efter bearbetningen av det insamlade materialet var att pedagoger ofta anvÀnder sig av en lekledarroll eller nÀrgranskarroll för att ta sig in i leken. Resultatet visade Àven att barns lek behöver en vuxen som kan nÀrvara och stödja bÄde leken och lekens deltagare.

AbstraktSyftet med examensarbetet Àr att fÄ en bild över hur kommunikationen ser ut under matematikundervisningen samt vilka uttrycksformer som anvÀnds. Teorin visar att sprÄket och andra uttrycksformer som till exempel bild och laborativt material spelar en viktig roll under undervisningen i matematik. LÀraren har en stor betydelse för hur elevernas förstÄelse utvecklas. Studien Àr av kvalitativ art och som metoder valde vi att observera matematikundervisningen och intervjua lÀrare i tre olika klasser. Resultatet visar att det finns stor skillnad i den kommunikation som sker i verksamheten.

Kandidatuppsatsens syfte Àr att undersöka och analysera hur kommuner kan stötta och utveckla sina chefer och hur cheferna har upplevt den satsning som har gjorts. Inom ramen för syftet fokuserar jag pÄ uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lÀrande pÄverkar ledarutvecklingen i kommunen. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med inspiration av hermeneutisk ansats dÄ studien inriktas pÄ att tolka och förstÄ en helhet genom dokumentanalys och intervjuer. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att fÄ en insikt i vad det Àr cheferna skulle vilja utveckla och hur detta skall gÄ till. Resultatet visar att det finns positiva erfarenheter av det ledarprogram som genomförts i en kommun och att respondenterna upplever att de fÄtt en gemensam vÀrdegrund att arbeta med och för att utvecklas vidare som ledare.

Den sprÄkliga medvetenheten börjar utvecklas sÄ snart en mÀnniska har förmÄga att ta intryck frÄn omvÀrlden och utvecklas genom samtal,sprÄklekar och sagor. SprÄklig medvetenhet Àr en förutsÀttning för att kunna lÀra sig lÀsa och skriva. LÀsutvecklingen sker i flera steg och startar lÄngt innan den verkliga lÀsningen. Jag ville genom mitt examensarbete fÄ veta mera om hur jag som lÀrare kan hjÀlpa barn att lÀra sig lÀsa och skriva. Det Àr en nödvÀndig kunskap i mitt framtida yrkesliv som lÀrare.

Sammanfattning: Min studies syfte Àr att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter Àven fram pedagogernas syn pÄ leken och hur de hjÀlper till för att stötta barnen under tiden de Àr i fritidshemmet.FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr vad leken innebÀr för eleverna och hur den pÄverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser pÄ leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gÄnger med olika barn. Jag intervjuade Àven fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

Abstract: Uppsatsens problematik grundas i ett ökat nyttjande av kulturarv som resurs inom turismbranschen dÀr kulturarv anvÀnds för att skapa attraktiva besöksmÄl. Kulturarvet omvandlas till en handelsvara vilket kan fÄ konsekvenser. Uppsatsen handlar bÄde om en komplex urvalsprocess och intressanta aspekter kring hur besöksmÄlen vÀljer att skildra sitt kulturarv för att locka besökare samt hur kulturarvet pÄverkas av att det utvecklas till en kommersiell produkt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kulturarv anvÀnds som resurs för att skapa attraktiva besöksmÄl pÄ en destination. Genom att kulturarv anvÀnds som resurs för att skapa attraktiva besöksmÄl anser vi att det sker ett aktivt urval kring kulturarv utifrÄn tre nivÄer.