Det ingÄr ett flertal projekt som ligger under arbetet med ?En Nationell Polis?, och vi har för avsikt att redogöra för tvÄ av dem. Det ena Àr framtagandet av en nationell polistaktik vid vardagsverksamhet ? farlig situation och vid insats mot folkmassa och det andra handlar om en nationell samordning av bombskyddsverksamheten. Vi har för avsikt att redogöra för vad tanken bakom ?En Nationell Polis? Àr och vad dessa tvÄ ovan nÀmnda projekt innebÀr.

MÄnga barn tillbringar en stor del av sin tid pÄ fritidshem tillsammans med en eller flera fritidspedagoger. Denna studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som fritidspedagoger har om barnens utveckling. Tycker fritidspedagogerna att det ingÄr i deras roll att följa och bedöma hur barnen utvecklas? Hur anvÀnder de dokumentation och andra instrument för att följa denna utveckling? Slutligen avser undersökningen att ta reda pÄ vad fritidspedagogerna gör med den kunskap som de har om barnen. Denna studie Àr en kvalitativ studie dÀr sju fritidspedagoger, tre kvinnor och fyra mÀn, i Kristianstad kommun har intervjuats.

En kvalitativ studie i form av en dokumentanalys har genomförts av tvÄ lÀromedel i svenska som andrasprÄk för elever som befinner sig pÄ mellannivÄ. Det material som har utforskats Àr bok 2 ur serien Tre gÄnger svenska ? Texter i teman frÄn Almqvist & Wiksell samt bok 8 ur serien Kom igÄng! frÄn Natur & Kultur. Syftet med undersökningen har varit att efterforska hur lÀromedlen lever upp till kursplanen i svenska som andrasprÄk och den aspekt som har valts ut Àr strÀvansmÄlen. I studien undersöks om eleven fÄr möjlighet att utvecklas mot alla strÀvansmÄl och om vissa mÄl betonas mer Àn andra.

VÄr studie Àr ett utvecklingsarbete i form av aktionsforskning. Studien bygger pÄ ettkvalitativt synsÀtt dÀr vi bland annat har anvÀnt oss av observationer, logg ochdiskussioner. Estetik har varit en stor del i vÄrt utförande med eleverna. Syftet medvÄrt utvecklingsarbete Àr att belysa hur lÀrare kan arbeta och förhÄlla sig för attfrÀmja elevers sjÀlvkÀnsla. I studien framkommer det hur lÀrare genom dialoger, ettdemokratiskt förhÄllningssÀtt och olika former av interaktioner pÄ ett positivt sÀttkan stÀrka elevers sjÀlvkÀnsla.

Den sprÄkliga medvetenheten börjar utvecklas sÄ snart en mÀnniska har förmÄga att ta intryck frÄn omvÀrlden och utvecklas genom samtal,sprÄklekar och sagor. SprÄklig medvetenhet Àr en förutsÀttning för att kunna lÀra sig lÀsa och skriva. LÀsutvecklingen sker i flera steg och startar lÄngt innan den verkliga lÀsningen. Jag ville genom mitt examensarbete fÄ veta mera om hur jag som lÀrare kan hjÀlpa barn att lÀra sig lÀsa och skriva. Det Àr en nödvÀndig kunskap i mitt framtida yrkesliv som lÀrare.

Genom rörelse utvecklas vi som personer, vi utvecklas motoriskt, vi fÄr en kÀnsla av vÀlbefinnande och vi har lÀttare för att koncentrera oss. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna förhÄller sig till den planerade samt till den spontana rörelsen i förskolan och hur de arbetar för att uppfylla lÀroplanens strÀvandemÄl om rörelse. Vilka svÄrigheter respektive möjligheter finns det med att fÄ in rörelsen i vardagen pÄ förskolan och hur övervinner pedagogen dessa? Undersökningen genomfördes i form av deltagande observationer samt personliga intervjuer. Genom observationer och intervjuer med sex olika pedagoger frÄn tre olika förskolor har vi fÄtt deras syn och perspektiv pÄ dessa frÄgor.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förÀldrar till ett barn med Downs syndrom tÀnker om ett kommande skolval. Vilka förutsÀttningar blir viktiga, och hur eventuell information som de fÄr kan pÄverka dem. Valmöjligheter kring skolform och skola Àr varierade, och informationen kring detta kommer frÄn flera olika hÄll. Undervisning och stöd i grundskola respektive sÀrskola organiseras pÄ olika sÀtt, vilket i sig skapar olika förutsÀttningar för barnen att kunna utvecklas. genom kvalitativa intervjuer har jag kunnat undersöka vad som blir viktigt för fyra förÀldrapar, och hur de tÀnker kring de olika alternativen..

AbstraktSyftet med examensarbetet Àr att fÄ en bild över hur kommunikationen ser ut under matematikundervisningen samt vilka uttrycksformer som anvÀnds. Teorin visar att sprÄket och andra uttrycksformer som till exempel bild och laborativt material spelar en viktig roll under undervisningen i matematik. LÀraren har en stor betydelse för hur elevernas förstÄelse utvecklas. Studien Àr av kvalitativ art och som metoder valde vi att observera matematikundervisningen och intervjua lÀrare i tre olika klasser. Resultatet visar att det finns stor skillnad i den kommunikation som sker i verksamheten.

Enligt Lpo 94 har skolan uppdraget att strÀva efter att skapa en levande social gemenskap för eleverna. Den har ocksÄ, tillsammans med förÀldrar, ett ansvar för elevernas sjÀlvkÀnsla. En utgÄngspunkt för denna studie var att en levande social gemenskap Àr en förutsÀttning för att elevers sjÀlvkÀnsla ska utvecklas pÄ ett positivt sÀtt och att sjÀlvkÀnslan Àr lika viktig som Àmneskunskaperna för de val individen gör i livet. En viktig faktor för hur elevers sjÀlvkÀnsla utvecklas under skoltiden Àr hur de blir bemötta av kamraterna i klassen. Av kamraterna lÀr sig elever vilket vÀrde de har för andra mÀnniskor, vilket formar deras sjÀlvkÀnsla.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka elevers instÀllning till sitt lÀrande under ensemblespelet i musikundervisningen relaterat till deras erfarenheter av fritidsmusicerande. Skiljer sig synen pÄ ensemblespelet beroende pÄ arten av elevens fritidsmusicerande? FÄr alla elever en chans att utvecklas i sitt musicerande? Spelar valet av lÄtar in i elevernas syn pÄ momentet? Jag har i första hand anvÀnt mig av en kvalitativ studie, dÀr jag intervjuat elever om deras uppfattningar av Àmnet. De resultat jag fick fram visar pÄ att de elever jag intervjuat som pÄ fritiden musicerar i grupp inte ges samma förutsÀttningar att utvecklas under skolans ensemblespel, som de elever som endast musicerar pÄ egen hand eller de elever som inte alls musicerar. AngÄende lÄtrepertoaren sÄ anser eleverna att lÄtarna fungerar, men de elever som pÄ fritiden spelar i grupper efterlyser större genrebredd och svÄrare material.

Barns sociala samspel Àr en viktig del av deras utveckling. Det Àr genom samspel med sin omgivning som barn lÀr sig ny kunskap och utvecklas. I det sociala samspelet lÀr man sig Àven att samarbeta och anpassa sig efter andras behov och önskningar. För förskolebarn Àr det i leken som en stor del av deras sociala samspel och lÀrande sker. I leken lÀr sig barn mycket, bland annat att kommunicera med andra barn.

Syftet med uppsatsen Ă€r att studera möjlig utveckling av kommunerna och tĂ€torterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands lĂ€n fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen Ă€r de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, dĂ€r sammanslagningar av befintliga lĂ€n ska ske. I denna process Ă€r Östra Götland ett förslag för de tre lĂ€nen och dĂ€rför Ă€r det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgĂ„ngspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgĂ€nglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tĂ€torter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invĂ„nare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstĂ„nd till regioncentra eller residensstĂ€der (undantaget Östergötland dĂ€r bĂ„de Linköping och Norrköping Ă€r tillvĂ€xtorter).

VÄr studie Àr ett utvecklingsarbete i form av aktionsforskning. Studien bygger pÄ ettkvalitativt synsÀtt dÀr vi bland annat har anvÀnt oss av observationer, logg ochdiskussioner. Estetik har varit en stor del i vÄrt utförande med eleverna. Syftet medvÄrt utvecklingsarbete Àr att belysa hur lÀrare kan arbeta och förhÄlla sig för attfrÀmja elevers sjÀlvkÀnsla. I studien framkommer det hur lÀrare genom dialoger, ettdemokratiskt förhÄllningssÀtt och olika former av interaktioner pÄ ett positivt sÀttkan stÀrka elevers sjÀlvkÀnsla.

Syftet med föreliggande studie Àr att belysa arbetsförmedlares förstÄelse av kompetensbegreppet, med fokus pÄ social kompetens i relation till andra faktorer i arbetssökandet. Dessa andra faktorer Àr sociala nÀtverk, strukturer i samhÀllet och personlighet. Dessa har reviderats genom tidigare forskning och nya aspekter som tillkommit genom empirin. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ en hermeneutisk ansats. Det innebÀr att individernas tolkningar, sÄvÀl de fem respondenternas som min egen har anvÀnts vid bearbetningen av intervjuutskrifterna.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Alkoholmissbruk Àr ett stort folkhÀlsoproblem och det drabbar inte minst barnen till dem som missbrukar. Att förÀldrar tar ansvar för familjen, och att barnen kÀnner sig trygga och Àlskade, Àr viktigt för att de ska kunna vara barn och utvecklas normalt. Det Àr dÀrför viktigt att hitta utsatta barn och hjÀlpa dem tidigt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att vÀxa upp med alkoholmissbrukande förÀlder/förÀldrar.Metod: Studien bygger pÄ en kvalitativ metod och Àr sammanstÀlld av sju sjÀlvbiografier. Analysen har sedan genomförts baserat pÄ innehÄllsanalysen av Lundman och HÀllgren-Graneheim (2008).Resultat: Barn till alkoholmissbrukare kÀnner sig annorlunda, utanför och utsÀtts ofta för mobbing i skolan. De tvingas tidigt ta hand om bÄde hem och smÄsyskon och axla rollen som vuxen.