Sammandrag En studie om alfabetisering i Sverige. NÄgra lÀrares och kursdeltagares tankar om förutsÀttningarna att lÀra sig lÀsa och skriva. Studiens syfte Àr att belysa modersmÄlet och modersmÄlslÀrarens roll i undervisningen av analfabeter samt vad det innebÀr för individen att vara litterat och hur det pÄverkar en analfabets livssituation. Syftet Àr ocksÄ att undersöka pedagogens arbetssÀtt i undervisningen. En kvalitativ metod har anvÀnts genom intervjuer med tvÄ lÀrarinformanter och tvÄ arabisktalande kursdeltagare som har gÄtt en alfabetiseringskurs. Metoder för att fÄ svar pÄ dessa frÄgor Àr litteraturstudier i kombination med intervjuer. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningar om hur informanterna upplever sitt modersmÄl och modersmÄlslÀrarens roll i undervisningen av vuxna analfabeter. Resultatet visar att alfabetisering genom modersmÄlslÀrare möjliggör för kursdeltagare att utveckla strategier, som gör vardagssituationen hanterbar. Forskningen bekrÀftar att ömsesidig respekt, meningsfullhet och anvÀndbarhet, samt delaktighet och medansvar Àr förutsÀttningar för mÄluppfyllelse. Nyckelord: alfabetisering, förutsÀttningar, litterat.

Syftet med arbetet var att undersöka om jag genom kontinuerlig bildtolkning kunde utveckla elevernas sÀtt att uttrycka sig om bilder i ord. Arbetet genomfördes under sju veckor i en skolÄr sex i norrbottens lÀn. TjugotvÄ elever deltog i studien som bestod av sju lektionstillfÀllen varav det första och det sista var provtillfÀllen. Vid de tvÄ provtillfÀllena skrev eleverna till bilder och dessa texter jÀmförde jag i ordmÀngd. Efter skrivandet följde ett samtal i gruppen, dessa samtal spelades in pÄ band för att sedan avlyssnas och analyseras.

Sammanfattning I vÄr undersökning Àr ambitionen att fÄ en bild av ungdomars uppfattning om litteraturlÀsning i svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och lÀsning? Inför mötet med vÄra framtida elever vill vi som blivande svensklÀrare öka vÄr medvetenhet om eleverna som lÀsare. Metoderna vi har valt Àr en inledande enkÀtundersökning dÀr 78 elever frÄn tvÄ olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med Ätta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika instÀllningar till att lÀsa.

TalĂ€ngsliga elever kĂ€nner oro eller Ă„ngest nĂ€r de skall tala och sitter dĂ€rför mestadels tysta iklassrummet. Åtskilliga lĂ€rare saknar kĂ€nnedom och kunskap om talĂ€ngslan och dĂ„ kan de inteheller ge tillrĂ€ckligt stöd och hjĂ€lp till dessa elever. VĂ„r enkĂ€tundersökning visar hur vanligt förekommandetalĂ€ngslan kan vara bland elever i Ă„rskurs Ă„tta och nio samt vilka talsituationer detycker kĂ€nns svĂ„rast. Flickorna visade sig vara talĂ€ngsliga i större omfattning Ă€n pojkarna, vilketkan beror pĂ„ fostran och de förvĂ€ntningar som skolan och samhĂ€llet har pĂ„ dem. För att fĂ„ enuppfattning om hur talĂ€ngslan kan upplevas kĂ€nslomĂ€ssigt intervjuade vi tvĂ„ elever.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika pedagoger uppfattar och beskriver möjligheter i sitt arbete med att underlÀtta och hjÀlpa elever i deras matematiska utveckling. Mitt underlag baseras pÄ Ätta kvalitativa forskningsintervjuer med utvalda pedagoger frÄn förskoleklass till och med skolÄr 9. I litteraturdelen belyses kommunikationens betydelse för den tidiga matematikundervisningen och tidigare forskning och undersökningar kring mate matiksvÄrigheter presenteras. Betydelsefulla aspekter i det pedagogiska arbetet med att möta alla elevers olika behov samt exempel pÄ utformningen av det specialpedagogiska arbetet och stödet utifrÄn olika perspektiv exemplifieras ocksÄ. Samtliga pedagogerna i denna studie framhÄller elevernas sprÄkliga kompetens som betydelsefull.

Jag valde att skriva denna uppsats om negativa tal för att jag har kommit pÄ en metod och förklaringsmodell som kan ÄtgÀrda vissa brister inom det matematiska omrÄdet. Syftet med arbetet var att undersöka om elever i skolans tidigare Är kan lÀra sig rÀkna med negativa tal med hjÀlp av visualisering som min metod ?att rÀkna med gropar? bygger pÄ. Jag har anvÀnt mig av ett undervisningsförsök med fördiagnos och efterdiagnos, med en lektionsserie pÄ 4 lektioner mellan diagnoserna. Undervisningsförsöket gjordes i en klass 5 med 28 elever som aldrig tidigare varit i kontakt med det matematiska omrÄdet negativa tal.

Bakgrunden till examensarbetet ligger i en önskan frÄn NCC Hus Region Stockholm att förbÀttra processen för erfarenhetsÄterföring. NÀr man arbetar med erfarenhetsÄterföring pÄ en lokal nivÄ sÄ Àr det framförallt mötesrutiner, kontakt mellan anstÀllda samt resurser för att arbeta fram material att Äterföra som Àr viktigt för att uppnÄ en fungerande erfarenhetsÄterföringsprocess. Analys och slutsatser visar pÄ brister i kommunikation mellan olika funktioner inom regionen samt mellan projektorganisationerna i olika affÀrschefsgrupper. Det fanns Àven problem med att fÄ projektorganisationerna att skriva erfarenhetsrapporter. Vidare saknades resurser för att utvÀrdera och analysera inskickade rapporter samt ett bra medium att sprida erfarenheter.

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ mer om matematiksvÄrigheter och pedagogers syn och erfarenhet av detta. Syftet var Àven att finna ny kunskap om olika arbetssÀtt, vilket resulterade i insikten om olika laborativa material och dess betydelse för matematikundervisningen.Författarna valde att genomföra studien med hjÀlp av att lÄta pedagogerna skriva berÀttelser. För att vinna ny kunskap har författarna delvis anvÀnt sig av hermeneutisk metod för att se helheten genom de olika komplexa delarna.I studien har det visat sig att det Àr flera faktorer som pÄverkar elevers matematiska svÄrigheter. Det kan vara allt ifrÄn den kognitiva förmÄgan hos eleven till den omgivande miljön.Uppsatsen har givit författarna mÄnga tankar kring hur man kan arbeta med framförallt laborativt material. NÄgra spÀnnande förslag finns under sammanfattande avslutning dÀr de presenterar vad man skulle kunna studera vidare..

Studiens syfte Àr att genom nÄgra speciallÀrares och specialpedagogers perspektiv belysa och försöka vidga förstÄelsen för vad stöd och sÀrskilt stöd pÄ gymnasieskolan kan innebÀra. Det som studien behandlar Àr hur stödet realiseras pÄ gymnasieskolan och hur specialpedagoger och speciallÀrare uppfattar och definierar det sÀrskilda stödet. Studien Àr kvalitativ. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med sex specialpedagoger och speciallÀrare pÄ sex olika gymnasieskolor i en svensk storstad. Tolkningen av resultatet har gjorts utifrÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt. Resultatet visar att det erbjuds mÄnga former av stöd pÄ gymnasieskolan, men att ansvaret att ta del av stödet förlÀggs ofta pÄ eleven.

SamhÀllet blir allt mer datoriserat och mÄnga anstÀllda sitter framför datorn hela arbetsdagar eftersom datornÀr det huvudsakliga hjÀlpmedlet i arbetet. Det förutsÀtts att den ska fungera problemfritt. DÄ det uppstÄr datorproblem kan den anstÀllde pÄverkas i form av en minskad motivation till arbetsuppgiften eller till arbetet som helhet. För att företaget ska kunna uppnÄ sina planerade mÄl och resultat, Àr det viktigt att alla delar i företaget fungerar. Vi inriktar oss pÄ individen eftersom det Àr individen som först berörs av datorproblem. DÄ individen kÀnner en minskad motivation pÄ grund av datorproblem i arbetet, hur agerar denne dÄ? Vilka arbetsrelaterade konsekvenser leder dessa handlingar till? Studien visar att en minskad motivation som följd av datorproblem i arbetet leder till handlingar för individen.

The purpose of this thesis has been about processing an already existing folder for a tax funded organization which is also the employer for this mission ? Expectrum. The reason is that both Expectrum themselves and the recievers of the folder are unhappy with the existing material. The critic that has been directed to Expectrum is that the recievers have trouble understanding what Expectrum is and what they do. Based on qualitative methods such as interviews and text analysis I?ve been able to answer my questions for this thesis.

Studiens syfte Àr att öka kunskapen om hur matematiklÀrare upplever vilka eventuella svÄrigheter högstadieelever i lÀs- och skrivsvÄrigheter har inom matematikundervisningen. För att kunna dra slutsatser angÄende detta har det genomförts kvalitativa intervjuer med sex matematiklÀrare frÄn högstadiet. Jag har analyserat utifrÄn svÄrigheter som har framgÄtt i litteratur, angÄende sju olika faktorer. Alla sju faktorerna utom en kunde de flesta lÀrarna knyta samman med eleverna i lÀs- och skrivsvÄrigheter. LÀrarna ansÄg Àven att, om det förekommer nÄgra större svÄrigheter inom matematiken, sÄ berodde det frÀmst pÄ om eleverna var ?starka? eller ?svaga? i skolan.

This thesis intends to analyse conditions for a successful implementation of consociational democracy, as a democratic model in Afghanistan. The lack of critical reviews regarding the democratisation-process in Afghanistan initiated the purpose of this study.Lijpharts democracy model was used as the basis in the comparative study. Along with empirical evidence regarding how the complex process of democracy in Afghanistan is progressing, the study investigated whether the identified conditions occurred or not.The choice of which democracy model to use can be crucial for the democratic possibilities to even survive and become established in conflict-affected communities. The principle of consociational democracy is that it is an empirically based normative model that aims to organise the state in a way that works against the risks of majority domination and oppression against the minority.The empirical case study revealed that a majority of the conditions were not met, which then can counteract the possibilities for consociational democracy in Afghanistan. The study has critically examined the prospects for the success of consociational democracy in Afghanistan, and it can be assessed that there is a limited probability for a successful applying of this model..

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jÀmförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhÄllits genom intervjuer med berörd personal samt observationer pÄ plats i Oskarshamn och i SödertÀlje.För japanerna Àr inte Just-In-Time-tÀnket en ny företeelse utan det Àr nÄgot de har arbetat efter en lÀngre tid. Denna uppsats har valt att utgÄ frÄn Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

Syfte; Syftet var att undersöka BMI, snabbmatskonsumtion, lÀskintag och medieanvÀndande hos ungdomar i klass 9 samt se om samband fanns mellan snabbmatskonsumtion och medieanvÀndande. Metod; Studien var en delstudie av projektet "Mat och HÀlsa 2007". Via en kvantitativ metod har 359 ungdomar i klass 9 (182 pojkar, 177 flickor) pÄ 10 slumpmÀssigt utvalda skolor i ett lÀn i Mellansverige svarat pÄ frÄgor via frÄgeformulÀr. Resultat; Pojkarnas BMI var i genomsnitt 21 och för flickorna 20.4 och majoriteten av ungdomarna var normalviktiga. Drygt en tredjedel av ungdomarna Ät snabbmat och pommes frites mer Àn tvÄ till tre gÄnger i mÄnaden.