Syftet med studien Àr att undersöka om och hur lÀraruppdraget pÄverkas av IT i relation till vÀrdegrunden. Studien söker svar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: vilken eventuell integrering uttrycker lÀrare mellan anvÀndande av IT och gestaltandet av skolans vÀrdegrund? Hur pÄverkar lÀrarens syn pÄ IT anvÀndandet av tekniken i undervisningen, frÀmst i relation till lÀroplanens vÀrdegrund? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex gymnasielÀrare: fyra kvinnor och tvÄ mÀn. Uljens skoldidaktiska teori och modell Àr den teoretiska utgÄngspunkt som undersökningen Àr förankrad i och som resultatet analyseras genom. Studien visar frÀmst att IT och vÀrdegrund inte ses som ett fristÄende fenomen för den yrkesverksamma lÀraren, utan att IT integreras med det övriga vÀrdegrundsarbetet.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka fem högstadieelevers uppfattningar och erfarenheter av en-till-en-datorer. De intervjuade eleverna hade sedan tidigare bedömts ha behov av en egen skoldator som sÀrskilt stöd. LÀsÄret 2012/2013 fick samtliga elever Äk 6-9 pÄ den aktuella skolan en-till-en-datorer, varför förutsÀttningarna för lÀrandet förÀndrades. Syftet med studien var att undersöka dessa elevers erfarenheter och uppfattningar om motivationen till skolarbetet, sjÀlvkÀnslan, mÄluppfyllelsen samt om arbetssÀttet hade förÀndrats i och med att alla fick en dator. FrÄgorna var: Hur beskriver de intervjuade eleverna, som tidigare haft en egen skoldator, nu sin upplevda skolsituation, nÀr alla elever har en en-till-en-dator? Hur upplever eleverna inkludering, mÄluppfyllelse och motivation till skolarbete detta lÀsÄr, jÀmfört med föregÄende? PÄ vilket sÀtt har en-till-en-datorerna inneburit att eleverna anvÀnder datorn pÄ annorlunda sÀtt idag, mot föregÄende lÀsÄr.Teori: Studien utgÄr ifrÄn sociokulturell teori som teoretisk ram, dÀr datorn ses som en medierande artefakt.

Syftet med underso?kningen var att utro?na huruvida problemlo?sning i grupp ger ett ba?ttre resultat a?n individuellt. Fyrtiotre elever, i tva? slumpvis utvalda gymnasieklasser, svarade pa? ett fra?geformula?r enskilt fo?r att da?refter tillsammans, i elva grupper, la?mna in ett gemensamt svar fo?r sin grupp. Tanken med underso?kningen var att ta reda pa? hur ma?nga korrekta svar eleverna fick individuellt och i grupp och om man kunde utla?sa om det uppsta?tt teamthink och/eller gruppta?nkande ur ba?de gruppens och den enskildes perspektiv. Efter att ha diskuterat fra?gorna i grupp, och la?mnat ett gemensamt svar fo?r gruppen, fick eleverna 260 korrekta svar ja?mfo?rt med 150 korrekta svar individuellt.

Studien undersöker samband mellan gymnasielÀrares bakgrund och IT-kompetenser samt hur arbetet med IT organiseras pÄ gymnasieskolor och vilka möjligheter till kompetensutveckling som gymnasielÀrare har. Samtliga data kommer frÄn en anonym webbaserad enkÀtundersökning som besvarades av 62 gymnasielÀrare pÄ olika gymnasieskolor i mellersta Sverige (utskick till cirka 290). Insamlad data analyserades kvantitativt i SPSS och Microsoft Excel och presenteras som tabeller och diagram. Intressanta fynd i analysen Àr att yngre respondenter skattar sina egna IT-kompetenser högre Àn Àldre respondenter och att det finns en tydlig skillnad i att kvinnliga respondenter ser betydligt större behov av kompetensutveckling Àn manliga respondenter. Vidare ses mjukvara för ordbehandling och skolans lokala lÀrplattform som tvÄ av de viktigaste verktygen i yrket, medan förmÄgan att skapa egen media i genomsnitt ses som mindre relevant.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka vad ett antal domare och blivande domare anser om de svÄrbegripliga ord som anvÀnds i skrivna domskÀl och domslut. Fem personer intervjuades; tvÄ fiskaler, tvÄ ordinarie domare och en pensionerad domare som fortfarande var aktiv. De fick i samband med intervjuerna Àven formulera om svÄrbegripliga meningar frÄn autentiska domar. Forskningsansatsen var dels inspirerad av fenomenologin med avseende att beskriva intervjupersonernas upplevelser av de svÄra orden pÄ ett objektivt sÀtt, men ocksÄ av hermeneutiken dÄ viss tolkning görs i diskussionsdelen. Intervjupersonerna var medvetna om att vissa ord som anvÀnds Àr svÄrbegripliga för allmÀnheten, och majoriteten av dem uppgav att de försökte undvika att anvÀnda Älderdomliga ord.

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns sprÄkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij Àr de pedagogiska teoretikerna som vi har utgÄtt ifrÄn gÀllande teorier inom lÀro-processer. NÀr det gÀller arbetssÀtten för att frÀmja barnens sprÄk stimulering utgick vi frÄn forskning. Studien Àr en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att unders?ka och sammanst?lla det vetenskapliga underlaget kring huruvida en ketogen kost minskar antal migr?nattacker och antal dagar med migr?n hos personer med migr?n. Metod: F?r att besvara syftet valdes en systematisk litteratur?versikt. S?kning gjordes i PubMed och Scopus med hj?lp av fyra s?kblock. Utfallsm?tten var antal dagar med migr?n samt antal migr?nattacker.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad lÀrare och pedagoger anser om effekterna av media, IT och IKT i undervisningen. FrÀmjar eller hÀmmar det elevernas kunskapsinhÀmtande och vilken pÄverkan har den tekniska tillgÄngen pÄ elevernas skriftsprÄk, det vill sÀga hur mycket pÄverkas eleverna av det sprÄk som förekommer i andra informella kontexter sÄ som textmeddelande (sms) via telefonen, bruket av chattsprÄk samt de bloggsidor som de regelbundet besöker. Den variant av tillvÀgagÄngssÀtt jag har valt att grunda undersökningen pÄ Àr av kvantitativ form. PÄverkas elevernas skriftsprÄk nÄgot av den IT som förekommer i undervisningen idag och Ät vilket hÄll i sÄ fall? Som en parallell sÄ pekar tidigare undersökningar pÄ att eleverna vidgar sprÄket med hjÀlp av den teknologi som gÄr att tillgÄ i dagens undervisning.

I föreliggande uppsats studeras Ryszard Kapuscinskis bok Ebenholts (sv. 2000). Syftet Àr att nÀrlÀsa texten och söka förstÄelse för de narrativa och berÀttarmÀssiga tekniker, som Àr centrala i förstÄelsen av Kapuscinski. Teoristoffet grundar sig frÀmst pÄ Arne Melbergs tankar kring reselitteratur i kombination med utvalda delar frÄn det postkoloniala fÀltet..

Det blir allt vanligare att elever som börjar gymnasieskolan erbjuds varsin laptop, men fÄ matematiklÀrare verkar anvÀnda dem i sin undervisning. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att undersöka hur lÀrare resonerar kring datorstöd i matematikundervisningen nu nÀr eleverna har tillgÄng till varsin dator. De forskningsfrÄgor som besvaras i undersökningen berör gymnasielÀrares anvÀndning och syn pÄ datorstöd samt vad som krÀvs för att lÀrare ska anvÀnda datorstöd. I undersökningen har fyra matematiklÀrare pÄ gymnasiet intervjuats. Resultatet Àr att nÀr datorstöd anvÀnds i matematikundervisningen sÄ Àr det frÀmst lÀraren som anvÀnder datorn, och dÄ till att demonstrera, ÄskÄdliggöra svÄrritade figurer, visa simuleringar samt till att variera koefficienter i olika funktioner och visa pÄ de förÀndringar som sker.

FacebookanvÀndandet ökar i alla Äldrar i Sverige. 2010 var hÀlften av alla svenskar med i ett eller flera sociala nÀtverk (Findal, 2010). AnvÀndarna skickar meddelanden, skriver statusuppdateringar, laddar upp bilder, planerar evenemang och chattar med sina FacebookvÀnner som ofta bestÄr av en blandning av familj, slÀkt, vÀnner och ytligt bekanta. Med tanke pÄ blandningen av FacebookvÀnner uppstÄr frÄgan om hur de sociala relationerna ser ut och fungerar pÄ Facebook. Skiljer de sig frÄn fysiska sociala relationer och i sÄdant fall pÄ vilka sÀtt? Tidigare forskning i Àmnet visar att pÄ Facebook kommunicerar vi ofta med personer som vi Àr ytligt bekanta med.

I den ha?r studien implementeras en finita elementmetod fo?r att lo?sa optimala styrpro- blem i programvaran FEniCS. Den finita elementmetod som anva?nds a?r ha?mtad fra?n Karin Krafts doktorsavhandling Adaptive Finite Element Methods for Optimal Control Problems [2].Optimala styrproblem behandlar styrning av dynamiska system. Systemen beskrivs av en tillsta?ndsekvation och ma?let a?r att styra systemet mot ett visst tillsta?nd till en sa? la?g kostnad som mo?jligt.

Titel: Dyslexi, internet och stigma ? en netnografisk studie av nĂ€tbaserad kommunikation hos personer med dyslexiFörfattare: Helena TaubnerHandledare: Åsa WengelinExaminator: Magnus TidemanMagisteruppsats (30 hp) i handikappvetenskap vid Högskolan i Halmstad, vĂ„ren 2013Uppsatsen Ă€r skriven pĂ„ svenska.VĂ„r kommunikation förĂ€ndras stĂ€ndigt, och internet Ă€r en viktig faktor i den utvecklingen. Nya sĂ€tt att effektivisera skriften, som till exempel förkortningar och specialtecken, vĂ€xer fram. Vi blandar det skrivna sprĂ„ket med foton, filmer, ljudklipp och lĂ€nkar. Normerna för vad som anses vara korrekt sprĂ„k förĂ€ndras. NĂ€r omgivningens förvĂ€ntningar pĂ„ oss inte motsvaras av vĂ„ra förmĂ„gor uppstĂ„r ett stigma.

Bakgrund: Sjuksk?terskors har en nyckelroll i v?rden och vikten av effektiv kommunikation f?r att s?kerst?lla h?gkvalitativ omv?rdnad. Spr?kbarri?rer identifieras som hinder f?r kommunikation och patients?kerhet, d?r anv?ndningen av tolkar kan vara en l?sning men ocks? medf?ra utmaningar. Det ?r av avg?rande betydelse att s?kerst?lla korrekt information och kommunikation f?r att minska risken f?r v?rdsskador och fr?mja patients?kerheten.

Jag har en utifrĂ„n mitt intresseomrĂ„de informationsteknik, gjort en studie av barn nĂ€r de arbetar i och anvĂ€nder multimediaprogrammet Kid Pix i Ă„rskurs 1. Syftet med denna undersökning Ă€r att skapa kunskap om hur elever i 7-8 Ă„rs Ă„lder anvĂ€nder ett enkelt multimediaprogram. Jag har med detta ocksĂ„ förhoppningar att konsekvenserna blir förbĂ€ttrad undervisning, rĂ€tt programval och ökad motivation hos eleverna nĂ€r det gĂ€ller datoranvĂ€ndandet.NĂ„gra av mina största frĂ„gestĂ€llningar har varit att se hur kan barn i 7-8 Ă„rs Ă„lder arbeta sjĂ€lvgĂ„ende efter en given arbetsgĂ„ng nĂ€r det gĂ€ller det enkla multimediaprogrammet Kid Pix? Fungerar det att göra sjĂ€lvinstruerande uppgiftskort som eleverna fĂ„r lĂ€sa och följa? Hur fungerar arbetet vid datorn? Hur Ă€r elevernas samarbetsförmĂ„ga? Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ pojkar och flickors sĂ€tt att lösa uppgifterna? Till sist frĂ„gar jag mig ocksĂ„ hur förĂ€ldrarna till eleverna har upplevt att eleverna motiverats kring arbetet med Kid Pix?Jag har gjort en kvalitativ studie av eleverna i klassrumsmiljön. Jag Ă€r en del av undersökningen och dĂ€rmed blir min forskning en aktionsforskning som belyser elevernas handlande och upplevelse i olika situationer.