Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns sprÄkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij Àr de pedagogiska teoretikerna som vi har utgÄtt ifrÄn gÀllande teorier inom lÀro-processer. NÀr det gÀller arbetssÀtten för att frÀmja barnens sprÄk stimulering utgick vi frÄn forskning. Studien Àr en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad lÀrare och pedagoger anser om effekterna av media, IT och IKT i undervisningen. FrÀmjar eller hÀmmar det elevernas kunskapsinhÀmtande och vilken pÄverkan har den tekniska tillgÄngen pÄ elevernas skriftsprÄk, det vill sÀga hur mycket pÄverkas eleverna av det sprÄk som förekommer i andra informella kontexter sÄ som textmeddelande (sms) via telefonen, bruket av chattsprÄk samt de bloggsidor som de regelbundet besöker. Den variant av tillvÀgagÄngssÀtt jag har valt att grunda undersökningen pÄ Àr av kvantitativ form. PÄverkas elevernas skriftsprÄk nÄgot av den IT som förekommer i undervisningen idag och Ät vilket hÄll i sÄ fall? Som en parallell sÄ pekar tidigare undersökningar pÄ att eleverna vidgar sprÄket med hjÀlp av den teknologi som gÄr att tillgÄ i dagens undervisning.

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

I föreliggande uppsats studeras Ryszard Kapuscinskis bok Ebenholts (sv. 2000). Syftet Àr att nÀrlÀsa texten och söka förstÄelse för de narrativa och berÀttarmÀssiga tekniker, som Àr centrala i förstÄelsen av Kapuscinski. Teoristoffet grundar sig frÀmst pÄ Arne Melbergs tankar kring reselitteratur i kombination med utvalda delar frÄn det postkoloniala fÀltet..

Det blir allt vanligare att elever som börjar gymnasieskolan erbjuds varsin laptop, men fÄ matematiklÀrare verkar anvÀnda dem i sin undervisning. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att undersöka hur lÀrare resonerar kring datorstöd i matematikundervisningen nu nÀr eleverna har tillgÄng till varsin dator. De forskningsfrÄgor som besvaras i undersökningen berör gymnasielÀrares anvÀndning och syn pÄ datorstöd samt vad som krÀvs för att lÀrare ska anvÀnda datorstöd. I undersökningen har fyra matematiklÀrare pÄ gymnasiet intervjuats. Resultatet Àr att nÀr datorstöd anvÀnds i matematikundervisningen sÄ Àr det frÀmst lÀraren som anvÀnder datorn, och dÄ till att demonstrera, ÄskÄdliggöra svÄrritade figurer, visa simuleringar samt till att variera koefficienter i olika funktioner och visa pÄ de förÀndringar som sker.

FacebookanvÀndandet ökar i alla Äldrar i Sverige. 2010 var hÀlften av alla svenskar med i ett eller flera sociala nÀtverk (Findal, 2010). AnvÀndarna skickar meddelanden, skriver statusuppdateringar, laddar upp bilder, planerar evenemang och chattar med sina FacebookvÀnner som ofta bestÄr av en blandning av familj, slÀkt, vÀnner och ytligt bekanta. Med tanke pÄ blandningen av FacebookvÀnner uppstÄr frÄgan om hur de sociala relationerna ser ut och fungerar pÄ Facebook. Skiljer de sig frÄn fysiska sociala relationer och i sÄdant fall pÄ vilka sÀtt? Tidigare forskning i Àmnet visar att pÄ Facebook kommunicerar vi ofta med personer som vi Àr ytligt bekanta med.

Titel: Dyslexi, internet och stigma ? en netnografisk studie av nĂ€tbaserad kommunikation hos personer med dyslexiFörfattare: Helena TaubnerHandledare: Åsa WengelinExaminator: Magnus TidemanMagisteruppsats (30 hp) i handikappvetenskap vid Högskolan i Halmstad, vĂ„ren 2013Uppsatsen Ă€r skriven pĂ„ svenska.VĂ„r kommunikation förĂ€ndras stĂ€ndigt, och internet Ă€r en viktig faktor i den utvecklingen. Nya sĂ€tt att effektivisera skriften, som till exempel förkortningar och specialtecken, vĂ€xer fram. Vi blandar det skrivna sprĂ„ket med foton, filmer, ljudklipp och lĂ€nkar. Normerna för vad som anses vara korrekt sprĂ„k förĂ€ndras. NĂ€r omgivningens förvĂ€ntningar pĂ„ oss inte motsvaras av vĂ„ra förmĂ„gor uppstĂ„r ett stigma.

Jag har en utifrĂ„n mitt intresseomrĂ„de informationsteknik, gjort en studie av barn nĂ€r de arbetar i och anvĂ€nder multimediaprogrammet Kid Pix i Ă„rskurs 1. Syftet med denna undersökning Ă€r att skapa kunskap om hur elever i 7-8 Ă„rs Ă„lder anvĂ€nder ett enkelt multimediaprogram. Jag har med detta ocksĂ„ förhoppningar att konsekvenserna blir förbĂ€ttrad undervisning, rĂ€tt programval och ökad motivation hos eleverna nĂ€r det gĂ€ller datoranvĂ€ndandet.NĂ„gra av mina största frĂ„gestĂ€llningar har varit att se hur kan barn i 7-8 Ă„rs Ă„lder arbeta sjĂ€lvgĂ„ende efter en given arbetsgĂ„ng nĂ€r det gĂ€ller det enkla multimediaprogrammet Kid Pix? Fungerar det att göra sjĂ€lvinstruerande uppgiftskort som eleverna fĂ„r lĂ€sa och följa? Hur fungerar arbetet vid datorn? Hur Ă€r elevernas samarbetsförmĂ„ga? Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ pojkar och flickors sĂ€tt att lösa uppgifterna? Till sist frĂ„gar jag mig ocksĂ„ hur förĂ€ldrarna till eleverna har upplevt att eleverna motiverats kring arbetet med Kid Pix?Jag har gjort en kvalitativ studie av eleverna i klassrumsmiljön. Jag Ă€r en del av undersökningen och dĂ€rmed blir min forskning en aktionsforskning som belyser elevernas handlande och upplevelse i olika situationer.

Kunskap a?r idag en av de absolut viktigaste konkurrensfo?rdelarna hos ett fo?retag. Fo?r att kunna anpassa sig snabbt och flexibelt till kundernas och marknadens sva?ngningar ma?ste fo?retagen kunna agera snabbt. Processer, produkter och arbetssa?tt skall snabbt kunna fo?ra?ndras, allt fo?r att inte konkurrenten skall hinna fo?re.

TrÄdning Àr svÄrt att fÄ sÄ effektivt som möjligt och det Àr komplicerat att skriva kod för det. Det hÀr examensarbetet beskriver en implementation och jÀmför sedan implementationerna. UtvÀrderingen av implementationerna i Java, Jetlang och Erlang avslöjar att Jetlang skalar bÀst bÄde nÀr det gÀller komplexitet och hÄrdvara. Erlang behöver minst extra kod för att hantera trÄdning. NÀr det gÀller mÄnga smÄ körningar har Àven Erlang bÀst prestanda men tappar försprÄnget snabbt nÀr komplexiteten ökar..

FrÄn att linjÀrt skriva av goodwill skall det nu bara göras nedskrivningar om nedskrivningsbehov föreligger. Syftet med vÄr undersökning Àr att kvantitativt illustrera förÀndringarna i kostnader för av- och nedskrivningar av goodwill sedan införandet av IFRS 3 för 60 bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen och som Äterfinns pÄ den nordiska Large-cap listan. Enligt vÄr undersökning har kostnaden för goodwill mellan 2004 och 2005 sjunkit frÄn 20 465,1 msek till 978,8 msek. Av den sammanlagda resultatökningen pÄ 74 653,0 msek för de undersökande bolagen Àr 31,82 % direkt hÀnförlig till avskaffandet av goodwillavskrivningen..

BakgrundBarn vistas i dag stor del av sin vakna tid pÄ förskolan. Forskning visar pÄ vikten av utevistelsens betydelse för dessa barn. Utemiljön pÄ förskolan skall ses som ett komplement till innemiljön. Forskningen visar Àven att förskolegÄrdar som Àr naturrika (stora ytor, trÀd, buskar, stockar och stenar m.m.) stimulerar barnens motorik, lek, fantasi, kreativitet, samspel, sociala förmÄga osv. pÄ ett sÀtt som inte en gÄrd utan dessa egenskaper kan göra.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger anvÀnder i sin undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter samt vad det Àr som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, dÀr vi har intervjuat sju pedagoger. VÄrt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen Àr datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som Àr mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter Àr Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens sjÀlvbild. VÄra intervjuer har Àven visat att det Àr pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallÀrarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som anvÀnds i undervisningen..

Syftet med denna rapport Àr att fÄ mer kunskap om hur digitala lÀromedel kan frÀmja eleverskunskapsbildning i matematikundervisningen. Denna kvalitativa c-uppsats omfattar tvÄ delar. Denförsta delen bestÄr i att utveckla ett verktyg för att kunna analysera datorprogram gjorda förmatematikundervisning. Detta verktyg baseras pÄ tidigare analysverktyg, litteratur samt egnaerfarenheter. Den andra delen bestÄr i att analysera tre olika programvaror med hjÀlp av verktyget föratt se hur det fungerar samt se pÄ vilka sÀtt programvarorna frÀmjar matematikundervisningen.Resultatet visar att verktyget fungerar bra och att de testade programmen Àr mycket olika och att allahar sina egna styrkor för att underlÀtta matematikundervisningen.

DÄ allt fler mobiltelefoner utrustas med en megapixelkamera har vi valt att undersöka hur mÀnniskor hur mÀnniskor hanterar bilder tagna med kameramobilen. Vi har inriktat oss att ta reda pÄ hur mÀnniskor kan kategorisera och söka efter bilder i en mobilkontext pÄ nya och innovativa sÀtt. Vi har samlat in data frÄn en förstudie bestÄende av ostrukturerade observationer och intervjuer. DÀrefter genomförde vi en webbekÀtundersökning med 249 respondenter och avslutade med intervjuer av tvÄ exporter inom omrÄdet. VÄr studie visar att mÀnniskor har relativt fÄ bilder i sina kameramobiler samt att de inte har nÄgra större svÄrigheter att hitta dem.