Syftet med detta arbete Àr att undersöka huruvida elever önskar ett ökat anvÀndande av IT i skolan knutet till hemmet för att i större utstrÀckning göra lÀxan i SamhÀllskunskap. Dessutom Àr syftet att undersöka hur en eventuell förÀndring skulle kunna se ut. För att undersöka detta har enkÀter lÀmnats ut till totalt 111 elever pÄ tre olika skolor. Min undersökning visar att de flesta stÀller sig positiva till ett ökande av IT-anvÀndning i skolan i förbindelse med hemmet men det som förvÄnade mig Àr att mÄnga samtidigt Àr tveksamma. Om en förÀndring skulle infinna sig och det blir möjligt att göra lÀxan via Internet önskar de flesta att det sker i form av textlÀsning pÄ datorn eller i form av spel. I dagslÀget Àr en sÄdan förÀndring inte möjlig dÄ det skulle krÀvas att alla elever har tillgÄng till Internet vilket fallet inte Àr idag. För vidare forskning föreslÄs en djupare undersökning av samma slag som denna och Àven en attitydundersökning frÄn pedagogernas synvinkel..

This two years master?s thesis is a review and exploration of the Swedish debate concerning children?s literature from the 19th century to the present, as well as the evaluation and analysis of four adaptations of the tale Red Riding Hood. The aims are to identify how ideas and values regarding the role of children?s literature in society have developed over time and to contribute with a knowledge base for continued reflection and discussion on the subject of children?s reading and mediation of children?s literature in public libraries.The theory and method used in the thesis, is primarily based on the discourse analysis of Michel Foucault. I have identified four main discourses: the educational discourse, the liberation discourse, the politicized dis- course and the popular discourse.

Problemformulering: Sen jag sjÀlv var arbetslös ungdom och inskriven i ungdomsgarantin har jag velat skriva om detta. Det dröjde innan jag fick tillfÀlle och nÀr det uppenbarade sig kunde jag inte lÄta det passera förbi. NÀr jag berÀttade för mina bekanta vad jag ville skriva om dröjde inte reaktionerna pÄ sig. Det verkade vara mycket att tala om kring detta Àmne och jag vad andra hade att sÀga om sin upplevelse i ungdomsgarantin. Ett nyckelord som kom upp ofta var makt och brist pÄ denna vara för de som varit med i ungdomsgarantin.

SammanfattningExamensarbetet har syftat till att undersöka möjligheten att utrusta Husqvarnas autonomagrÀsklippare med avstÄndssensorer. Dessa ska hindra grÀsklipparen frÄn att kollidera med hinder i sinomgivning. GrÀsklipparen arbetar i en miljö dÀr vÀder, temperatur, ljusförhÄllanden och underlagvarierar kraftigt. Detta innebÀr att kravet pÄ sensorerna Àr högt.Av de sensorer som undersökts har det visat sig att ultraljud och ?structured light? Àr de system sombÀst skulle kunna uppfylla all dessa krav till ett rimligt pris.I examensarbetet undersöks dÀrför ultraljudssensorer frÄn företaget Maxbotix nÀrmare ochimplementeras i en prototyp.

I denna uppsats undersöker jag hur pass effektiv jag kan vara i mitt musikskapande och hur jag kan göra för att bli Ànnu mer effektiv. Under nÀstan tvÄ mÄnader skrev jag tre lÄtar i veckan som resulterade i totalt 16 stycken lÄtar. Av dess valde jag ut fem stycken som jag spelade in och producerade. Genom att ge mig sjÀlv tydliga tidsgrÀnser och anvÀnda effektiva verktyg och metoder, har jag lyckats skriva mer musik Àn vad jag nÄgonsin tidigare har gjort. Resultatet visar att med vilja, disciplin och rÀtt verktyg sÄ kan jag producera betydligt mer material Àn vad jag tidigare hade vÄgat tro..

Som grafisk formgivare a?r framtiden i ett utvecklande stadium, da?r de tryckta publikationerna o?verga?r till allt fler digitala alternativ. I detta kandidatarbete beskrivs oron fo?r tryckproduktionens framtid och hur vi med hja?lp av kommunikationssa?ttet Crossmedia kan hitta en lo?sning pa? problemet. Kommunikationssa?ttet fo?rutsa?tter inte bara fo?rdelar fo?r tryck utan a?ven andra mediekanaler i digital form, da?r mediedelarna fa?r mo?jlighet att samspela fo?r att kunna na? ut till en bredare publik.

Detta examensarbete handlar om skrivutveckling samt en grupp elevers syn pÄ sambandet mellan talsprÄk, skriftsprÄk och hur man anvÀnder sig av det i praktiken. Den huvudsakliga vikten i detta arbete har jag lagt vid litteratur, men jag har Àven genomfört kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs fyra, fem och sex.Mitt val av Àmne har sin grund i att jag, under min verksamhetsförlagda utbildning, sett hur stor variation det finns i skrivutvecklingen mellan olika barn i samma Älder, klass och omrÄde. Detta har vÀckt ett intresse hos mig och en vilja att lÀra mig mer om sprÄkets komplicerade vÀrld.I mitt arbete har jag kommit fram till att det Àr viktigt att barns kontakt med ordens vÀrld kommer tidigt och att upplevelsen Àr positiv. Datorn utgör en mycket stor del av barnens livsvÀrld och jag tror att skrivundervisningen i skolan skulle vinna pÄ att i större utstrÀckning ta in den i klassrummet. Jag har ocksÄ uppmÀrksammats pÄ att mÀnniskan Àr en social varelse, vilken lÀr i samspel med andra och att det Àr nÄgot vi bör ha i Ätanke dÄ vi trÀder in i klassrummet..

Title: "Oh how brightly May-sun shines?". I have chosen to write about culture differences in music. My purpose with this study is to unite two music cultures into one piece of art. Through my story and film you can see my attempt to teach a men's choir two songs in ten rehearsals.

Sedan införandet av IFRS har en rad nya regler tillkommit. Den hÀr uppsatsen beskriver förÀndringarna kring införandet av IAS 36 och 38. Den empiriska undersökningen avser intervjuer med tvÄ revisionsbyrÄer samt ett företag. VÄr slutsats har visat att sedan införandet av IFRS 3 sÄ har det inte behövts göras nÄgra nedskrivningar. Till grund för detta ligger den rÄdande högkonjunkturen.

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka om lÀrare pÄ gymnasienivÄ Àgnar enligt dem sjÀlva mycket tid Ät att administrera anteckningar om elevbedömningar och om de anser detta vara tidsödande. En enkÀtundersökning har gjorts pÄ detta omrÄde. Slutsatsen Àr att lÀrare ofta behandlar samma elevbedömning mer Àn en gÄng. Detta kan visa sig genom att en anteckning om en elevbedömning först skrivs ned i en lÀrarkalender för att sedan föras in pÄ datorn och för att slutligen tas fram för en sammanstÀllning vid till exempel ett utvecklingssamtal. Ett fÄtal pedagoger i undersökningen anvÀnder sig av ett datoriserat system för att föra in bedömningar direkt, ett system dÀr elever kan logga in och se sina bedömningar vilket gör att antalet behandlingar av bedömningar för lÀraren minskar. Vidare tar uppsatsen upp hur ett datoriserat system för att spara och administrera elevbedömningar enligt teori bör se ut.

Varför jag valde att skriva detta arbete var för att jag ville fÄ igÄng en diskussion, med i första hand barnen men ocksÄ med pedagogerna och mellan pedagogerna, om hur viktigt det Àr att vi spar pÄ naturens energi. Jag tror ocksÄ att med dagen slit och slÀng samhÀlle mÄr barnen bra av att lÀra sig att man kan ge nÄgot tillbaka till naturen genom att ÄteranvÀnda gammalt material. Sortering Àr nÄgot barn ofta tycker Àr roligt och detta bör vi ta till vara pÄ inom förskolan. Jag hoppas att det hÀr ger barnen en rutin och att de i framtiden kommer att kÀnnas sjÀlvklart för dem att sortera sina sopor..

Syftet med denna studie Àr att fÄ en överblick över lÀs- och skrivundervisningen i förskoleklass, Ärskurs 1, 2 och 3. Syftet Àr Àven att belysa vilka lÀromedel som anvÀnds i undervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr:-         Hur undervisas elever i lÀsning-         Hur undervisas elever i skrivning-         Vilka lÀromedel anvÀnds i svenskaStudien Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning till verksamma pedagoger i 4 kommuner i VÀstra Götaland.Resultatet visar att mÄnga pedagoger i förskoleklass hjÀlper barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet med material som innehÄller mycket sprÄklekar. I Ärskurs 1 lÀggs mycket av elevernas studietid pÄ att lÀra sig avkoda genom att koppla samman grafem och fonem. I alla Ärskurser förekommer det att pedagogerna ger eleverna strategier för utveckla sin egen skrivning och lÀsning inom olika genrer.

Som grafisk formgivare a?r framtiden i ett utvecklande stadium, da?r de tryckta publikationerna o?verga?r till allt fler digitala alternativ. I detta kandidatarbete beskrivs oron fo?r tryckproduktionens framtid och hur vi med hja?lp av kommunikationssa?ttet Crossmedia kan hitta en lo?sning pa? problemet. Kommunikationssa?ttet fo?rutsa?tter inte bara fo?rdelar fo?r tryck utan a?ven andra mediekanaler i digital form, da?r mediedelarna fa?r mo?jlighet att samspela fo?r att kunna na? ut till en bredare publik. Det jag kommer fram till under min teoretiska del fo?rsta?rks i en produktion, da?r jag tilla?mpar min tidigare forskning i en prototyp av en Crossmediakampanj.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka anvÀndandet av kompenserande datorhjÀlpmedel i den svenska grundskolan för elever med brister i lÀs- och skrivförmÄga och hur personalens instÀllning och kompetens ser ut nÀr det gÀller dessa hjÀlpmedel.MetodStudien innefattar en enkÀtundersökning genomförd i alla kommunala grundskolor frÄn Är 0 - 9 i sex olika kommuner.ResultatUndersökningarna visar att fÄ elever har tillgÄng till dator som kompensatoriskt hjÀlpmedel. Datorn som kompensation nyttjas i mycket begrÀnsad omfattning i det dagliga arbetet i klassrummet. Elevens anvÀndande av dator begrÀnsas till fÀrdighetstrÀnande programvara och textbehandling med rÀttstavning. Undersökningen redovisar bristande teknisk och pedagogisk kompetens hos skolans personal angÄende dator som kompensatoriskt hjÀlpmedel. Den lÄga svarsprocenten i enkÀtundersökningen gör att resultaten mÄste tolkas med försiktighet.DiskussionKompetenshöjning av skolans pedagoger om dator som kompensatoriskt hjÀlpmedel bÄde pedagogiskt och tekniskt Àr nödvÀndig för att tillgodose varje elevs rÀtt till anpassning efter egna förutsÀttningar och behov..

Tekniken idag utvecklas stÀndigt, barnen i dagens förskola föds in i en digital vÀrld fylld av teknik. AnvÀndandet av surfplattor har ökat kraftigt bland förskolebarn jÀmfört med Är 2012. Syftet med vÄr studie var att undersöka vilka sociala positioner barn intar nÀr de anvÀnder iPaden i den fria leken. Vi har anvÀnt oss av Agneta Ljung DjÀrfs avhandling Spelet runt datorn ? datoranvÀndande som meningsskapande praktik i förskolan (2004). I avhandlingen presenterar Ljung DjÀrf positionerna Àgare, deltagare och ÄskÄdare.