Syftet med studien var att beskriva hur pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation med stöd av IKT vid synliggörandet av barns lÀrande. ForskningsfrÄgorna som ingick i studien var Hur synliggörs barns lÀrande? Hur anvÀnds IKT i arbetet med pedagogisk dokumentation? och Vilken inverkan pÄ barn och pedagoger har kombinationen pedagogisk dokumentation och IKT? I bakgrunden redovisas bland annat hur pedagogisk dokumentation med stöd av IKT kan anvÀndas. Studien har den sociokulturella teorin dÀr valet inte stÄr mellan huruvida mÀnniskor lÀr sig nÄgot eller inte, utan fokus ligger pÄ vad de lÀr sig av situationer de ingÄr i. I min undersökning har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar aktivt med att integrera datorn och andra digitala verktyg med den pedagogiska dokumentationen.

Svenska elevers prestationer inom matematik rapporteras bli allt sÀmre. Om man trÀnat exempelvis multiplikationstabellerna till den grad att de automatiserats belastas arbetsminnet mindre och man kan sÄledes fokusera pÄ mer krÀvande uppgifter. I föreliggande studie har kvalitativa metoder i form av elevobservationer och elevintervjuer anvÀnts. Vi undersökte hur det ser ut dÄ elever i en Ärskurs tre tabelltrÀnar multiplikation intensivt, hur deras resultat utvecklades av tabelltrÀningen med hjÀlp av Diamantdiagnoser samt vad eleverna tyckte om detta.Resultatet av observationerna var att eleverna satt enskilt och trÀnade tyst med hjÀlp av olika material. Ingen interaktion Àgde rum varken mellan lÀraren och eleverna eller eleverna sinsemellan.

Syftet med arbete var att fÄ en ökad kunskap om och förstÄelse för vad som motiverar eleverna i skolarbetet. Inledningsvis gjorde vi en litteraturfördjupning inom omrÄdet och fördjupade oss i begreppet motivation, olika teorier om motivation och vad lÀroplanen sÀger om omrÄdet. För att fÄ ökad kunskap och förstÄelse delade vi ut 81 stycken enkÀter i Ärskurs tre och sex. För att fÄ en ytterligare förstÄelse genomförde vi 12 stycken intervjuer. Resultatet visar att det Àr positiv uppmuntran, belöning, varierade arbetsuppgifter och skolan i allmÀnhet som eleverna i undersökningen anser som motiverande faktorer i skolarbete.

Med detta examensarbete vill jag pÄ enklast möjliga sÀtt beskriva vad FMT-metoden Àr och hur den kan praktiseras. MÄlet Àr att sÄ mÄnga personer som möjligt ska fÄ en klar bild av detta. Jag har valt att skriva om huruvida FMT kan fungera som rehabilitering eller habilitering för mÀnniskor med stroke eller CP-skada. Min slutsats blir att genom emotionell, kognitiv och perceptuell stimulans i FMT-metoden har motivation skapats för motorisk utveckling, och till följd av detta har Àven den sensoriska integrationen stÀrkts. .

Den senaste granskningen av lÀroböcker i matematik för Ärskurs 7 gjordes 1986. För att lÀroboken och undervisningen ska utvecklas Ät rÀtt hÄll mÄste aktiv forskning bedrivas om lÀromedel och denna uppsats Àr ett sÄdant bidrag. I detta arbete granskas de sex lÀroböcker som fanns till försÀljning vÄren 2002 för Ärskurs 7. Resultatet av granskningen visar att lÀroböckerna inte skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn varandra vad gÀller upplÀgg, innehÄll och layout. Vissa skillnader fanns i form av hur minirÀknaren och datorn anvÀnds samt att vissa böcker har blandat de praktiska och teoretiska uppgifterna.

Vi lever i ett kunskapssamhÀlle, dÀr vi Àr omringade avskriftsprÄket. Det i sig stÀller höga krav pÄ den enskilda individen och dennes skrivförmÄga.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ hur olika pedagoger jobbar för att motivera omotiverade elevers skrivande, samt hur det dialogiska klassrummets vara eller icke vara pÄverkar skrivandet.Undersökningen Àr kvalitativ dÄ jag för att nÄ mitt syfte har intervjuat fyra verksamma lÀrare. Resultatet baserar sig pÄ lÀrarnas utsagor.Forskning visar att brist pÄ motivation Àr ett hinder för inlÀrning samtidigt som det finns forskare som hÀvdar att barn av sin natur Àr sökande varelser, som inte behöver motiveras. NÀr det gÀller skrivning, visar forskning pÄ att det nÀstan alltid Àr lÀraren som bestÀmmer vad som ska skrivas eller hur texten ska vara. Lpo 94 föresprÄkar elevinflytande, man menar att undervisningen ska utgÄ frÄn deras behov och förutsÀttningar.Av resultatet framgÄr det att lÀrarna ser faktorer som trÄkiga skrivuppgifter, otydliga instruktioner, brist pÄ fantasi, minskad höglÀsning och för mycket datoranvÀndning som anledning till att elever inte kÀnner sig motiverade till att skriva.

Svenska elevers prestationer inom matematik rapporteras bli allt sÀmre. Om man trÀnat exempelvis multiplikationstabellerna till den grad att de automatiserats belastas arbetsminnet mindre och man kan sÄledes fokusera pÄ mer krÀvande uppgifter. I föreliggande studie har kvalitativa metoder i form av elevobservationer och elevintervjuer anvÀnts. Vi undersökte hur det ser ut dÄ elever i en Ärskurs tre tabelltrÀnar multiplikation intensivt, hur deras resultat utvecklades av tabelltrÀningen med hjÀlp av Diamantdiagnoser samt vad eleverna tyckte om detta.Resultatet av observationerna var att eleverna satt enskilt och trÀnade tyst med hjÀlp av olika material. Ingen interaktion Àgde rum varken mellan lÀraren och eleverna eller eleverna sinsemellan.

This essay is written at the university of Linköping and is a part of the teachers education. The intire essay is available on CD-rom. Its content is directed towards teachers who entirely or partly works, or want to work, in computereducation. The CD-rom contains both textmaterial and presentations, with teacherinstructions, wich are directly appliable in teaching computers. The teachingmaterial on the CD-rom is based on an empiric survey with different computerteachers.

 AbstractSyftet med följande arbete Ă€r att undersöka vad AKK Ă€r och hur det anvĂ€nds av specialpedagoger i pedagogiska verksamheter, 0-12 Ă„r. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om AKK. Med hjĂ€lp av intervjuer med specialpedagoger ville vi undersöka deras roll vid anvĂ€ndandet av AKK. Vi ville Ă€ven se vilken AKK och vilka hjĂ€lpmedel som anvĂ€nds i pedagogiska verksamheter och i vilka situationer. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vĂ„ra undersökningar pĂ„ att AKK anvĂ€nds pĂ„ ett medvetet sĂ€tt av de specialpedagoger som har barn/elever med ett uttalat behov av AKK. Bilder Ă€r det AKK-sĂ€tt som alla intervjupersoner anvĂ€nder och datorn Ă€r det mest anvĂ€nda hjĂ€lpmedlet. Den specialpedagogiska rollen nĂ€r det gĂ€ller AKK bestĂ„r av en viss bedömning av barns/elevers kommunikation och sprĂ„k, handledning av andra pedagoger samt att hĂ„lla sig uppdaterad om vad som finns och vilka nyheter inom omrĂ„det som kommer. Ämnesord: AKK, kommunikation, specialpedagogens roll.

Syfte: Syftet Àr att undersöka vilka ÄtgÀrder som föreslÄs i ÄtgÀrdsprogram för elever i Ärskurs 8 samt pÄ vilket sÀtt ÄtgÀrderna fÄr konsekvenser i den pedagogiska verksamheten. Detta syfte ligger till grund för följande frÄgestÀllningar: Vad Àr det som styr vilka elever som fÄr ÄtgÀrdsprogram? Vilka ÄtgÀrder skall genomföras enligt ÄtgÀrdsprogrammet? PÄ vilket sÀtt och i vilken utstrÀckning följs ÄtgÀrdsprogrammen upp? Metod: Metoden för att hitta svaren pÄ frÄgestÀllningarna Àr intervjuer tillsammans med genomgÄng av ett antal ÄtgÀrdsprogram som skrivits för elever i Äk 8. 7 högstadielÀrare frÄn 5 olika skolor intervjuades med en kvalitativ intervjumetodik. 13 ÄtgÀrdsprogram har analyserats huvudsakligen utifrÄn en kvalitativ ansats men med inslag av kvantitativ ansats.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka om kalkylprogram kan vara ett anvÀndbart hjÀlpmedel i matematikundervisning pÄ högstadiet. Den frÄgestÀllning som legat till grund för undersökningen Àr: Vilka skillnader finns i elevernas kommunikation kring en matematisk uppgift, dÄ de arbetar med ett kalkylprogram, jÀmfört med nÀr de löser samma uppgift med papper och penna? 14 elever indelade i sju par deltog i undersökningen. Försöken inleddes med att de fick se en ca fem minuter lÄng instruktionsvideo om kalkylprogram. DÀrefter fick de lösa en matematisk uppgift med papper och penna respektive pÄ datorn.

Min undersökning handlar om hur pedagoger i förskolan arbetar med barn för att underlÀtta framtida lÀsförstÄelse, samt vilka resurser förskolan har för det. Jag anvÀnde mig av semistrukturerade intervjuer i min undersökning.Undersökningen visar pÄ flera likheter och skillnader mellan metoder att lÀra barnen lÀsa och skriva som anvÀnds vid de studerade förskoleavdelningarna, strÀvan att ge barnen en god lÀs- och skrivförstÄelse kommer till uttryck frÄn samtliga pedagoger.

Dagens researrango?rer mo?ts sta?ndigt av en ha?rd konkurrens pa? resemarknaden. Homogena varor och likartad marknadsfo?ring go?r det inte la?ttare da? konsumenterna blir alltmer fokuserade pa? priser. Internets uppkomst har inneburit ma?nga mo?jligheter fo?r researrango?rerna att erbjuda sina kunder en mer la?ttillga?nglig service, men har ocksa? o?kat konkurrensen ytterligare.

Mitt examensarbete gick ut pÄ att bygga en hybrid klient som anvÀnder sig av samma anvÀndargrÀnssnitt som Xcerions redan implementerade webbklient CloudTop. Klienten ska kunna köras utan anvÀndning av en webblÀsare och i stÀllet vara ett installerat program pÄ datorn. KÀllkoden till CloudTop, som Àr skriven i Javascript, kommunicerar nu med kod skriven i C++ med hjÀlp av en brygga som förbinder dessa tvÄ sprÄk. C++-delen hanterar XSLT-förfrÄgningar, vilket normalt hanteras av en webblÀsare. Programmet Àr Àven förberett för att utökas med kod som stödjer att programmet ska kunna köras utan tillgÄng till internet.

Problem/Bakgrund: Fler och fler mÀnniskor vÀljer att skriva sÄ kallade bloggar pÄ nÀtet, vilket Àr ett slags offentliga dagböcker dÀr man skriver om privata och personliga saker potentiellt tillgÀngligt för hela vÀrlden. Hur kommer det sig och vad innebÀr det för vÄra förestÀllningar om vad som Àr privat och vad som Àr offentligt?Syftet med uppsatsen Àr för det första att undersöka vad den allmÀnne bloggaren skriver om. Efter ett undersökningsschema har 150 svenska vardagslivsbloggar analyserats vad gÀller innehÄll, sprÄk, information om bloggaren, samt kommentarer och möjlig tÀnkt lÀsare. UtifrÄn begreppen privat/offentlig, social narcissism, kommunikation och andra undersökningar av bloggar har jag sedan försökt analysera varför man publicerar sina personliga tankar och vardagliga trivialiteter pÄ nÀtet.