Begreppet kommunikativ kompetens har haft stor betydelse för utvecklingen av andrasprÄksundervisningen. UtgÄngspunkten har varit att sprÄkinlÀraren tillika sprÄkanvÀndaren behöver kunskaper och fÀrdigheter pÄ flera olika nivÄer för att kunna anvÀnda sprÄket i muntlig och skriftlig kommunikation. Den kommunikativa kompetensen eller sprÄkförmÄgan mÄste ses som en helhet, sammansatt av flera sinsemellan samverkande komponenter. En kommunikativt kompetent person vet vid sprÄkanvÀndning vad som Àr möjligt formmÀssigt och vad som passar i olika sociala funktioner och sammanhang, i enlighet med de regler och konventioner som iakttas av infödda talare. SprÄkmedvetenhet handlar om att bli medveten om sin sprÄkliga kompetens och var man befinner sig i sin sprÄkutveckling.

AbstractUppsatsen a?r en la?sning av blickens roll i tva? verk av Mare Kandre. Hur blicken hja?lper till att rubba positioner och i vissa fall skapa sprickor i det sociala kontraktet. La?sningen go?rs utifra?n verken Dja?vulen och Gud (1993) och i en novell i novellsamlingen Hetta och Vitt (2001).

VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa förskolebarns kommunikation, samarbete, motivation och deras uppfattning om vad de lÀr sig. Detta har vi undersökt ur ett sociokulturellt perspektiv pÄ vÄr litteraturbakgrund och sedan kopplat till observationer med efterföljande intervjuer. Vi har bearbetat vÄrt insamlade material genom att kategorisera olika sÀtt att interagera. LitteraturgenomgÄngen visar att det Àr en fördel att anvÀnda datorn tillsammans med andra, vilket vi ocksÄ sett i vÄr undersökning. Barnens konstanta sprÄkande för att förklara och beskriva vad de ser pÄ datorskÀrmen stimulerar sprÄkutvecklingen och fÄr dem att reflektera över sitt eget lÀrande..

MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..

Datorn har blivit allt mer vanlig i hemmen och kan idag nÀstan anses som en sjÀlvklarhet att man har hemma. I och med detta sÄ har Àven datormissbruket Àr nÄgot som har blivit allt mer vanligt över hela vÀrlden. Idag sÄ finns det tiotusentals personer bara i Sverige som Àr drabbade av detta, men trots detta sÄ finns det inget dokumenterat om att detta skulle vara nÄgon riktig sjukdom eller tillstÄnd och det finns mÄnga som argumenterar mot att detta skulle vara nÄgot som finns. Datormissbruket kan sÀgas vara ett sjukligt behov av datorn som gör att anvÀndaren lÄter datoranvÀndandet gÄ ut över sitt övriga liv vilket ofta leder till att personen utvecklar diverse Äkommor och Àven förstör sitt sociala liv. Trots detta sÄ finns det inte mycket information att tillgÄ om detta och vetskapen om att datormissbruket ens finns Àr vÀldigt begrÀnsad.Med denna rapport sÄ vill vi uppmÀrksamma problemet datormissbruk.

Projektet Elda a?r ett underso?kande arbete om det digitala verktyget och vilka kvalitets- aspekt det pa?verkar. Datorn som ett kreativt hja?lpmedel inom formgivning a?r i dag ett sja?lvklart verktyg i designprocessen, men vad ha?nder egentligen med designers personliga avtryck na?r formen blir digital? Underso?kningsmetoden i detta subjektiva projekt a?r em- pirisk och besta?r av designprocessen bakom typsnittet Elda, under hela projektets ga?ng reflekterar jag tankar, form och litteratur mot varandra. Diskussionen besta?r av min syn pa? den digitala grafiska produkten, yrkets egenva?rde och ma?nsklig kommunikation. .

Att lÀra Àr nÄgot som man gör sjÀlv och detta ansvar kan man inte lÀgga över pÄ nÄgon annan. Genom att skriva i matematik kan eleverna utveckla sitt matematiska tÀnkande. MÀnniskor har olika sÀtt att lÀra ? en del lÀr genom att skriva. UtgÄngspunkten för vÄrt arbete Àr att vi ser lÀrande pÄ detta sÀtt.

Hur skapar man en berÀttarstil med högt tempo? I det hÀr gestaltande arbetet skapar jag ett manus för finlÀndsk tv, utgÄende frÄn manusanalyser och narrativa teorier. Det fÀrdiga manuset anvÀnder sig av berÀttartekniker sÄsom Freytags pyramid och det sÀtt som jag försökt anpassa tekniken för att passa in i min egen berÀttarstil..

Studier visar att lÀsning av skönlitteratur i undervisningen frÀmjar sprÄkutvecklingen hos studerande med svenska som andrasprÄk. Syftet med denna litteraturdidaktiska studie var att ta reda pÄ om studerande i svenska som andrasprÄk, genom att lÀsa en skönlitterÀr roman, kunde utvecklas nÀr det gÀllde att tala, skriva, lÀsa, lyssna och utveckla sitt ordförrÄd. Jag ville Àven ta reda pÄ om de studerande kunde ta del av den svenska kulturen och andra studerandes kulturer samt hur de uppfattade dessa kunskaper. Metoden byggde pÄ att jag höglÀste romanen pÄ lektionerna och de studerande deltog aktivt genom samtal och diskussioner. De besvarade Àven en enkÀt nÀr arbetet med den skönlitterÀra romanen var klar.

Den sprÄkliga medvetenheten börjar utvecklas sÄ snart en mÀnniska har förmÄga att ta intryck frÄn omvÀrlden och utvecklas genom samtal,sprÄklekar och sagor. SprÄklig medvetenhet Àr en förutsÀttning för att kunna lÀra sig lÀsa och skriva. LÀsutvecklingen sker i flera steg och startar lÄngt innan den verkliga lÀsningen. Jag ville genom mitt examensarbete fÄ veta mera om hur jag som lÀrare kan hjÀlpa barn att lÀra sig lÀsa och skriva. Det Àr en nödvÀndig kunskap i mitt framtida yrkesliv som lÀrare.

Den hÀr rapporten innehÄller information om hur man skapar en lÀnk mellan en dator och ett minne via en dators serieport. Ett RS232-protokoll anvÀnds för att upprÀtthÄlla den hÀr lÀnken. För att ta hand om minnet samt upprÀtthÄlla kommunikationen med datorn har en FPGA programmerats. Intel hex8 formatet anvÀnds för datan. Ett program för Windows 98 skapades ocksÄ.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök dÀr en klass i Ärskurs sex har blivit indelad i tvÄ grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, tvÄ olika typer av undervisning, dÀr grupp 1 fÄr undervisning genom att lyssna, lÀsa, skriva och rita och grupp 2 fÄr undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med tvÄ kunskapstest med tvÄ veckors mellanrum för att mÀta barnens kunskaper i bÄda grupperna. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att diskutera olika arbetsmetoder i skolan. FrÄgestÀllningarna vi kommer att svara pÄ Àr vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lÀrande pÄverkas av sÄng, hur barnens lÀrande pÄverkas av att fÄ arbeta med kropp och hÀnder och hur barnens minne pÄverkas av lekfullt lÀrande.

Kravet pÄ att kunna lÀsa och skriva Àr stort, bÄde i skolan och i samhÀllet i övrigt. Att lÀra sig lÀsa och skriva Àr en komplicerad process som upplevs mer eller mindre svÄr nÀr vi tillÀgnar oss fÀrdigheten. För en del mÀnniskor förblir det svÄrt med skriftsprÄket. FrÄn vetenskapligt hÄll Àr synen olika pÄ vad svÄrigheten egentligen utgörs av. Ligger hindret hos en person eller i relationen med dennes omgivning? Jag har intresserat mig för vilken vetenskaplig syn en offentliga diskurs bygger pÄ.

Flera kommuner gÄr in i stora projekt dÀr det satsas pÄ införskaffande av en dator per elev ochpedagog inom skolor. Till grund för dessa satsningar finns mÄnga rapporter dÀr det talas om hurpositivt det Àr med datorer som arbetsverktyg i skolan. Dessa rapporter lyfter mycket liteeventuella negativa aspekter med datorer i skolan. Egen erfarenhet har dock sett att det finnsdistraherande faktorer vid datoranvÀndning som inte kan anses positiva för elevers lÀrande.I detta arbete identifieras, undersöks och analyseras delar som kan anses negativtförekommande vid datoranvÀndning i skolan..