Jag har tidigare haft mina funderingar över att reflektera kring mitt eget verk och mitt eget komponerande. Funderingar om att det skulle bli för personligt och utlÀmnande. Det finns dock nÄgot spÀnnande i att skriva om sig sjÀlv och sitt komponerande, en möjlighet att göra en resa inom sig sjÀlv. SÄ jag har i slutÀndan beslutat mig för att ta denna chans att skriva om mina tankar kring musik och om hur jag arbetar med utommusikalisk inspiration i mitt komponerande.Orkesterstycket Kanoper, den klingande delen av mitt examensarbete, Àr inspirerat av den egyptiska mytologin och gudavÀrlden; utan att jag Àr religös eller en anhÀngare av den gammelegyptiska tron, men jag har en förkÀrlek för det mytiska. Mytologi har varit ett stort nöje och en inspirationskÀlla för mig enda sedan jag var ett litet barn och jag lÄnade böcker om grekisk, egyptisk och nordisk mytologi fra?n familjens bokhyllor, först kanske mest för att titta pÄ bilder men allteftersom jag lÀrde mig lÀsa sÄ var det nÄgra av de första böckerna jag lÀste.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers uppfattningar av skrivande i och utanför skolan. Med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningar som vad eleverna har för uppfattningar av vad, nÀr, hur och varför de skriver och vilken betydelse skrivandet har för dem, genomfördes en intervjustudie ur ett fenomenografiskt perspektiv med elever i Ärskurs 6. Eftersom studiens fokus ligger pÄ vad och hur elever tÀnker om sitt skrivande Àr den fenomenografiska ansatsen lÀmplig att utgÄ ifrÄn. Fenomenografin Àr intresserad av att beskriva de kvalitativa variationer av uppfattningar som finns kring ett specifikt fenomen, till exempel skrivande. I arbetet med studien fick 96 elever i Ärskurs sex skriva och berÀtta om sina uppfattningar och upplevelser av att skriva, bÄde i skolan och pÄ fritiden.

Genusdebatten Àr i allra högsta grad aktuellt i vÄrt samhÀlle. JÀmstÀlldhet Àr ett modeord och nÄgot de flesta vill skriva under pÄ. Som lÀrare Àr man en viktig del av jÀmstÀlldhetsarbetet dÄ inflytandet pÄ de barn man undervisar Àr stort. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka barns tanker om genus..

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök dÀr en klass i Ärskurs sex har blivit indelad i tvÄ grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, tvÄ olika typer av undervisning, dÀr grupp 1 fÄr undervisning genom att lyssna, lÀsa, skriva och rita och grupp 2 fÄr undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med tvÄ kunskapstest med tvÄ veckors mellanrum för att mÀta barnens kunskaper i bÄda grupperna. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att diskutera olika arbetsmetoder i skolan. FrÄgestÀllningarna vi kommer att svara pÄ Àr vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lÀrande pÄverkas av sÄng, hur barnens lÀrande pÄverkas av att fÄ arbeta med kropp och hÀnder och hur barnens minne pÄverkas av lekfullt lÀrande.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka uppfattningar som nÄgra pojkar i Ärskurs 4 hade om hur arbetet med skrivplattan stöder dem i deras textskrivande. Studiens datainsamling avsÄg att besvara tvÄ frÄgestÀllningar:? Hur uttrycker nÄgra pojkar att anvÀndandet av skrivplattan stöder dem nÀr de skriver texter?? Hur beskriver nÄgra pojkar att skrivplatan förÀndrar motivationen till att skriva texter?Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv i vilket det Àr centralt att studera hur individer lÀr; bÄde individuellt och i samspel. Detta samspel kan utgöras av andra mÀnniskor men ocksÄ av artefakter. Artefakten skrivplatta Àr central i denna studie.

Tidigare studier av IT i undervisningen har fokuserat pÄ kvantitativ inventering av hur mÄnga datorer skolor har och antalet lÀrare som utbildats för att anvÀnda IT i undervisningen. Jag vill ta reda pÄ vilka möjligheter som finns, hur vi anvÀnder oss av dessa möjligheter i vÄr undervisning och varför vi vÀljer att anvÀnda eller inte anvÀnda dessa möjligheter. Eftersom IT stÀndigt utvecklas borde det vara logiskt att sÀttet vi anvÀnder oss av IT i undervisningen tar jÀmna steg med teknikens utveckling. Syftet Àr att undersöka hur gymnasielÀrare andvÀnder sig av IT i undervisningen, vilka förutsÀttningar som lÀrare upplever finns för IT i undervisningen, vilken kompetensutbildning lÀrarna genomgÄr eller erbjuds och hur lÀrare ser pÄ anvÀndandet av IT i undervisningen. För insamlandet av primÀrdata har jag som metod valt att göra en elektronisk enkÀtundersökning i en av Googles applikationer, Google Drive.

I denna undersökning redogörs för den interaktiva lÀrandemiljön i förskolan och undersökningen har sin teoretiska utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrande i interaktion med andra mÀnniskor ligger i fokus. Syftet med detta examensarbete Àr att bidra till ökad förstÄelse av förskollÀrares arbete med den interaktiva lÀrandemiljön i förskolan. De övergripande frÄgorna som belyses Àr vilka IT-kunskaper förskollÀrarna besitter, vilka möjligheter det finns till fortbildning inom det gÀllande omrÄdet, samt huruvida det finns skillnader i förskollÀrarnas förhÄllningssÀtt till den interaktiva lÀrandemiljön beroende pÄ deras Älder. Undersökningen genomfördes i form av observationer, dÀr förskolornas tillgÄng och placering av datorn studerades, samt en semistrukturerad intervju i vilken tolv verksamma förskollÀrare frÄn fyra förskolor deltog Resultatet visar att förskollÀrarna ger uttryck för att de vill ha ökade kunskaper om hur de kan arbeta med den interaktiva lÀrandemiljön i ett pedagogiskt syfte. Resultatet visar Àven att de IT-utbildningar som förskollÀrarna i denna undersökning har att tillgÄ fokuserar pÄ datorns grundkunskaper t.ex. grunderna i Word, Power Point och dokumentation. Detta leder till att barn pÄ olika förskolor fÄr olika förutsÀttningar att arbeta i den interaktiva lÀrandemiljön.

Den sprÄkliga medvetenheten börjar utvecklas sÄ snart en mÀnniska har förmÄga att ta intryck frÄn omvÀrlden och utvecklas genom samtal,sprÄklekar och sagor. SprÄklig medvetenhet Àr en förutsÀttning för att kunna lÀra sig lÀsa och skriva. LÀsutvecklingen sker i flera steg och startar lÄngt innan den verkliga lÀsningen. Jag ville genom mitt examensarbete fÄ veta mera om hur jag som lÀrare kan hjÀlpa barn att lÀra sig lÀsa och skriva. Det Àr en nödvÀndig kunskap i mitt framtida yrkesliv som lÀrare.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i de möjligheter som processorienterat skrivande kan medföra i gymnasieskolans svenskundervisning. VÄrt intresse ligger frÀmst i att studera en grupp elevers upplevelser av processorienterat skrivande i det specifika undervisningsförlopp som vi genomfört. Undersökningen har sin grund i ett undervisningsförlopp som Emilia genomfört i en klass som lÀser första Äret inom det samhÀllsvetenskapliga programmet och har följts upp av intervjuer med nÄgra av de deltagande eleverna. Undersökningen har som syfte att besvara följande frÄgestÀllningar: Vilka positiva aspekter lyfter eleverna fram gÀllande processorienterat skrivande som metod i svenskundervisningen? Vilken betydelse har arbetets utformning och innehÄll för elevernas uppfattning om processorienterat skrivande? Vilka uppfattningar har eleverna om olika typer av respons? Vi har genom undersökningen kunnat se att elevernas upplevelser av arbetet med processorienterat skrivande varit positiva.

Begreppet kommunikativ kompetens har haft stor betydelse för utvecklingen av andrasprÄksundervisningen. UtgÄngspunkten har varit att sprÄkinlÀraren tillika sprÄkanvÀndaren behöver kunskaper och fÀrdigheter pÄ flera olika nivÄer för att kunna anvÀnda sprÄket i muntlig och skriftlig kommunikation. Den kommunikativa kompetensen eller sprÄkförmÄgan mÄste ses som en helhet, sammansatt av flera sinsemellan samverkande komponenter. En kommunikativt kompetent person vet vid sprÄkanvÀndning vad som Àr möjligt formmÀssigt och vad som passar i olika sociala funktioner och sammanhang, i enlighet med de regler och konventioner som iakttas av infödda talare. SprÄkmedvetenhet handlar om att bli medveten om sin sprÄkliga kompetens och var man befinner sig i sin sprÄkutveckling.

VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa förskolebarns kommunikation, samarbete, motivation och deras uppfattning om vad de lÀr sig. Detta har vi undersökt ur ett sociokulturellt perspektiv pÄ vÄr litteraturbakgrund och sedan kopplat till observationer med efterföljande intervjuer. Vi har bearbetat vÄrt insamlade material genom att kategorisera olika sÀtt att interagera. LitteraturgenomgÄngen visar att det Àr en fördel att anvÀnda datorn tillsammans med andra, vilket vi ocksÄ sett i vÄr undersökning. Barnens konstanta sprÄkande för att förklara och beskriva vad de ser pÄ datorskÀrmen stimulerar sprÄkutvecklingen och fÄr dem att reflektera över sitt eget lÀrande..

MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..

Datorn har blivit allt mer vanlig i hemmen och kan idag nÀstan anses som en sjÀlvklarhet att man har hemma. I och med detta sÄ har Àven datormissbruket Àr nÄgot som har blivit allt mer vanligt över hela vÀrlden. Idag sÄ finns det tiotusentals personer bara i Sverige som Àr drabbade av detta, men trots detta sÄ finns det inget dokumenterat om att detta skulle vara nÄgon riktig sjukdom eller tillstÄnd och det finns mÄnga som argumenterar mot att detta skulle vara nÄgot som finns. Datormissbruket kan sÀgas vara ett sjukligt behov av datorn som gör att anvÀndaren lÄter datoranvÀndandet gÄ ut över sitt övriga liv vilket ofta leder till att personen utvecklar diverse Äkommor och Àven förstör sitt sociala liv. Trots detta sÄ finns det inte mycket information att tillgÄ om detta och vetskapen om att datormissbruket ens finns Àr vÀldigt begrÀnsad.Med denna rapport sÄ vill vi uppmÀrksamma problemet datormissbruk.

Projektet Elda a?r ett underso?kande arbete om det digitala verktyget och vilka kvalitets- aspekt det pa?verkar. Datorn som ett kreativt hja?lpmedel inom formgivning a?r i dag ett sja?lvklart verktyg i designprocessen, men vad ha?nder egentligen med designers personliga avtryck na?r formen blir digital? Underso?kningsmetoden i detta subjektiva projekt a?r em- pirisk och besta?r av designprocessen bakom typsnittet Elda, under hela projektets ga?ng reflekterar jag tankar, form och litteratur mot varandra. Diskussionen besta?r av min syn pa? den digitala grafiska produkten, yrkets egenva?rde och ma?nsklig kommunikation. .