Syftet med arbetet Àr att undersöka lÀsvanor hos elever i Är 3-5 och vad som pÄverkar dessa samt om nÀrheten till ett skolbibliotek gör att de lÀser mer. SÀrskild vikt har lagts vid skolbibliotekens roll, Undersökningen har skett genom en enkÀtundersökning dÀr eleverna har fÄtt redogöra för sina lÀsvanor. Tre klasser i skolÄr 3, 4 och 5 fick 15 olika frÄgor omkring deras lÀsvanor. Eleverna fick veta att de skulle lÀsa och svara pÄ frÄgor omkring deras lÀsvanor med hjÀlp av att anvÀnda datorn. TvÄ skolbibliotekarier har intervjuats för att komplettera bilden.

Mitt arbete behandlar skrivande hos ett antal studerande som deltar i en webbaserad svensklÀrarutbildning pÄ distans. Jag beskri-ver vÄr anvÀndning av webben och vilken roll den spelar för vÄrt gemensamma lÀrande. Jag undersöker hur undervisningen Àr upplagd, vilka utmaningar som erbjuds, hur dessa upplevs och utförs och vilka olika strategier vi vÀljer för olika typer av kunskapskonstruktion. Jag analyserar skriftliga inlÀmningsuppgifter, lÀngre texter i den vetenskapliga genren och olika typer av inlÀgg pÄ WebBoard, dÀr vÄra diskussioner och vÄrt samarbete konstituerar en grund för vÄrt lÀrande. Allt lÀrande Àr si-tuerat. Inom ramen för vÄr utbildning skapar vi en skriftlig praxisgemenskap.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna arbetar med försenad lÀs? och skrivutveckling. Jag har valt att undersöka vad en försenad lÀs- och skrivutveckling kan bero pÄ, hur man som lÀrare kan arbeta med att förebygga svÄrigheterna och vad svÄrigheterna kan fÄ för konsekvenser lÀngre fram. LÀrarna har en viktig roll i att lÀra eleverna lÀsa och skriva för att förbereda eleverna pÄ det kommande vuxenlivet och ge dem möjlighet till vidareutbildning. Jag har valt att intervjua lÀrare i olika Ärskurser för att se hur man arbetar med svÄrigheterna pÄ olika stadier.

Sömnbehovet varierar hos olika individer. Studier visar att ungdomar behöver minst Ätta timmars sömn. Under puberteten sker en hormonomstÀllning som gör ungdomar trötta och mÄnga ungdomar Àr inte tillrÀckligt utvilade vid morgonens skolstart. TV och Internet ses alltmer som ett hot gentemot ungdomars sovvanor dÄ mediekonsumtionen ökar. Studier visar att det Àr mer vanligt hos killar att förÀldrarna Àr med och bestÀmmer sovtiden, men Àven att tjejer anger lÀngre sömntid.  Syftet Àr att bland elever i Ärskurs nio se hur vanor innan sÀnggÄende pÄverkar deras sömnvanor och sömnkvalitet samt se hur eleverna upplever att sömnen pÄverkar skolarbetet.

Titel: En mirakelkur som barnen klarar med bravur? En studie av Ale kommuns satsning pÄ att ge alla elever i Ärskurserna 1 - 3 varsin egen bÀrbar datorFörfattare: Sofia PetterssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, vid Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2010Uppdragsgivare: Ale kommun (i samarbete med medieinriktningen pÄ lÀrarutbildningen vid Göteborgs Universitet)Handledare: Annika BergströmAntal ord: 19 355 ord, inklusive försÀttsblad och bilagor (49 sidor)Syfte: Syftet Àr att studera vilken betydelse datorn i klassrummet kan ha för synen pÄ undervisning samt för relationen mellan elev och lÀrare.Metod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer med sex stycken lÄgstadielÀrare inom tvÄ olika kommunerHuvudresultat: I denna studie har jag kunnat se att datorer i klassrummet (En-till-En) kan bidra till att göra barn mer kÀllkritiska och att ge dem ett mer kritiskt förhÄllningssÀtt, jÀmfört med barn i en kommun utan En-till-En. Precis som att En-till-En driver fram ett kritiskt förhÄllningssÀtt verkar det Àven kunna bidra till att minska generationsklyftorna mellan elever och lÀrare. LÀrarna i min studie tror att En-till-En tvingar fram en mindre klyfta mellan generationerna eftersom vuxna mÄste lÀra sig tekniken samt sitta mer vid datorerna för att kunna förstÄ barnens skolgÄng. DÀremot tror lÀrarna inte att barnen litar mer pÄ internet Àn pÄ lÀraren och de kÀnner inte att deras auktoritet har hotats sedan En-till-En startade.Beroende pÄ om lÀrarna Àr en del av En-till-En eller inte har de olika syn pÄ undervisning och pÄ datorns roll i undervisningen, förmodligen pÄ grund av erfarenheter och förkunskaper kring datorer och frÄn projektet i stort.

I lÀraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns sprÄk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lÀrare har om barns sprÄkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lÀra sig lÀsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar pÄ. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första Är. I litteraturen tas lÀrandeteorier samt sprÄkutvecklingen fram till barnets lÀs- och skrivlÀrande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lÀrare som arbetar pÄ förskolor och i grundskolans tidigare Är.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur elever bygger innehÄll i sina texter utifrÄn faktorerna genre och programtillhörighet. Materialet för undersökningen Àr 38 elevtexter skrivna under nationella provet i svenska. 19 texter Àr skrivna av elever pÄ studieförberedande program och 19 Àr skrivna av elever pÄ yrkesförberedande program. Dessa texter har en jÀmn fördelning av genrerna argumenterande texter och recensioner. Undersökningen utgÄr ifrÄn byggandet av texters innehÄll utifrÄn makro- och mikroteman.

IT-prototype for programming education in the form of a web-site. IT-prototype for programming education in the form of a web-site..

Detta arbete tar sin utgÄngspunkt i sociokulturell litteracitetsteori, som anvÀnds för att analysera resultaten frÄn en kvalitativ undersökning i förskolemiljö. Syftet Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring förskolans uppdrag vad gÀller litteracitet i förhÄllande till skolans och förskoleklassens undervisning i skriftsprÄk och hur man verkstÀller detta. UtifrÄn frÄgestÀllningar kring hur lÀroplanens uppdrag kring skriftsprÄkande tolkas och verkstÀlls bland de Àldre barnen i förskolan analyseras vilket förhÄllningssÀtt till litteracitet som kommer till uttryck. En annan frÄgestÀllning rör hur förskollÀrarna tolkar relationen mellan förskolans verksamhet och skolans undervisning betrÀffande skriftsprÄk. FörskollÀrare har intervjuats, miljö har dokumenterats och verksamhet i barngruppen har observerats.

Mot bakgrund av att jag tappade motivationen att skriva skönlitteratur sÄ fort jag i förvÀg bestÀmde textens handling, beslöt jag mig för att hÄlla fast vid en intuitiv metod men att istÀllet byta genre frÄn roman till novell. Syftet med denna studie Àr att försöka beskriva hur min metod vÀxte fram och analysera förtjÀnster och svÄrigheter med en intuitiv metod. Genom att studera författare som varit inspirationskÀllor för mig har jag upptÀckt att flera av dem brottats med liknande problem och att min stil i flera avseenden pÄverkats av dem. Resultatet av min studie Àr att det finns uppenbara likheter mellan Franz Kafkas produktion och min egen nÀr det gÀller litterÀr metod, berÀttarsynvinkel och bildsprÄk. Vidare betraktar jag mina noveller snarare som dikter Àn noveller dÄ grundstrukturen i dem pÄminner om lyrik, vilket jag försöker visa med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn Jurij Lotman och Riffaterre.

De fo?rsta a?ren pa? civilingenjo?rsutbildningen besta?r till stor del av matematik och utgo?r en viktig grund fo?r kommande kurser i utbildningen. I en studie fra?n Sveriges Ingenjo?rer uppma?rksammas det dessva?rre att genomstro?mningen pa? de inledande matematikkurserna a?r relativt la?g. Samtidigt observeras det att anva?ndandet av internetbaserad undervisning, sa? som videofo?rela?sningar, o?kat markant bland ingenjo?rsstudenter de senaste a?ren.I denna studie underso?ker vi hur studenter pa? medieteknikprogrammet pa? Kungliga Tekniska Ho?gskolan anva?nder sig av videofo?rela?sningar i sina matematikstudier.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att utreda förekomsten och graden av reproducerande drag i elevtexter nÀr elever skriver faktatext, samt lÀrares förestÀllningar kring lÀs- och skrivutveckling i koppling till reproduktion som fenomen. Studien tar sin utgÄngspunkt i teorier om lÀs- och skrivutveckling kopplat till genre och genrepedagogik. Studien omfattar tvÄ skolor och har utförts i Ärskurs 3. FrÄn de bÄda skolorna har sammanlagt 36 elevtexter, 18 texer frÄn varje skola, analyserats. Elevtexterna har i analysen jÀmförts med den text som anvÀnts som kÀlla för att utreda graden av reproduktiva inslag.

I lÀraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns sprÄk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lÀrare har om barns sprÄkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lÀra sig lÀsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar pÄ. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första Är. I litteraturen tas lÀrandeteorier samt sprÄkutvecklingen fram till barnets lÀs- och skrivlÀrande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lÀrare som arbetar pÄ förskolor och i grundskolans tidigare Är.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur skrivundervisning kan ske i förskoleklass och hur denna kan komma att pÄverka elevernas syn pÄ sig sjÀlv som skrivande personer. UtifrÄn elevintervjuer och observationer i tre förskoleklasser besvarades de tvÄ frÄgestÀllningarna: Hur skiljer sig skrivundervisningen i förskoleklass Ät beroende pÄ de metoder som ligger till grund för elevers skrivutveckling? Vilka likheter och skillnader förekommer bland elevernas uppfattningar kring sitt skrivande? Studiens resultat visade att den skrivundervisning eleverna mötte i förskoleklassen skiljde sig markant Ät beroende pÄ metodval för skrivutveckling, vilket Àven kom att pÄverka elevernas instÀllning till sig sjÀlv som skrivande personer. Fyra stora skillnader framkom i elevernas uppfattningar kring skriftsprÄkshÀndelser, sprÄkliga medvetenhet, samlÀrande och sjÀlvförtroende. En likhet framkom kring elevernas önskemÄl av innehÄll i deras texter.

Problemformulering, syfte och undersökningsfrÄgorDet Àr mÄnga som vill komma till tals nÀr det gÀller hur undervisning av elever i behov av stöd inom omrÄdet att lÀsa och skriva bÀst skall ges. LÀrare Àr emellertid den yrkesgrupp som har till uppgift att identifiera lÀs- och skrivsvÄrigheter, och dÀrtill se till att barn fÄr den hjÀlp och det stöd som behövs. Vi sÄg att denna yrkesgrupps tankar och erfarenheter behövde lyftas fram och analyseras.Syftet med undersökningen var att utreda hur lÀrare sÄg pÄ undervisningen av elever i behov av stöd inom omrÄ-det att lÀsa och skriva. För att undersöka detta formulerades följande undersökningsfrÄgor:1 Hur identifieras problem inom omrÄdet att lÀsa och skriva?2 Hur ser nuvarande stöd ut?3 Vilket stöd önskar lÀrarna för att ge eleverna bÀsta möjliga stöd?TeoriForskningen genomfördes inom den specialpedagogiska disciplinen.