Studiens syfte var att se om kÀnslan glÀdje leder till att man uppmÀrksammar en viss typ av information i större utstrÀckning Àn annan. I detta fall för positivt belönande ord respektive positivt icke belönande ord. Denna studie Àr en replikering av Tamir & Robinsons (2007) studie som fick belÀgg för detta. Deltagarna delades in i tvÄ grupper dÀr experimentgruppen som bestod av 9 deltagare fick i uppgift att skriva ner en hÀndelse som gjort och fortfarande gör dem glada för att vÀcka ett tillstÄnd av glÀdje. Kontrollgruppen som bestod av 10 deltagare fick istÀllet i uppgift att minnas och skriva ner hur deras sovrum ser ut för att hamna i ett neutralt tillstÄnd.

This thesis explores how the concept of ?legal corruption? manifests itself within the European Investment Bank with a modern approach to the theoretical understanding of anticorruption efforts. This approach conceptualises the idea of complementing theories based on contextual applicability rather than focusing on their competing qualities. The European Investment Bank (EIB), as the world?s largest multilateral lender, is an underexplored yet vital organ of the European Union, which has recently faced criticism for its alleged lack of transparency and dubious application of policy.

Syftet med undersökningen var att se om datoriserade hjÀlpmedel kunde öka intresset för elever med lÀs- och skrivproblem samt dyslektiker. Skulle de fÄ en ökad kunskap i det engelska Àmnet? Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i norrlands kommun i en grupp pÄ Ätta elever. Jag ville fÄ en större kunskap nÀr det gÀller utnyttjandet av hjÀlpmedel pÄ datorn för engelskkursen. DÀrför gjordes en generell undersökning pÄ hela skolan genom en enkÀt i början av praktiken.

Mot bakgrund av att jag tappade motivationen att skriva skönlitteratur sÄ fort jag i förvÀg bestÀmde textens handling, beslöt jag mig för att hÄlla fast vid en intuitiv metod men att istÀllet byta genre frÄn roman till novell. Syftet med denna studie Àr att försöka beskriva hur min metod vÀxte fram och analysera förtjÀnster och svÄrigheter med en intuitiv metod. Genom att studera författare som varit inspirationskÀllor för mig har jag upptÀckt att flera av dem brottats med liknande problem och att min stil i flera avseenden pÄverkats av dem. Resultatet av min studie Àr att det finns uppenbara likheter mellan Franz Kafkas produktion och min egen nÀr det gÀller litterÀr metod, berÀttarsynvinkel och bildsprÄk. Vidare betraktar jag mina noveller snarare som dikter Àn noveller dÄ grundstrukturen i dem pÄminner om lyrik, vilket jag försöker visa med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn Jurij Lotman och Riffaterre.

Syftet med arbetet Àr att undersöka lÀsvanor hos elever i Är 3-5 och vad som pÄverkar dessa samt om nÀrheten till ett skolbibliotek gör att de lÀser mer. SÀrskild vikt har lagts vid skolbibliotekens roll, Undersökningen har skett genom en enkÀtundersökning dÀr eleverna har fÄtt redogöra för sina lÀsvanor. Tre klasser i skolÄr 3, 4 och 5 fick 15 olika frÄgor omkring deras lÀsvanor. Eleverna fick veta att de skulle lÀsa och svara pÄ frÄgor omkring deras lÀsvanor med hjÀlp av att anvÀnda datorn. TvÄ skolbibliotekarier har intervjuats för att komplettera bilden.

Mitt arbete behandlar skrivande hos ett antal studerande som deltar i en webbaserad svensklÀrarutbildning pÄ distans. Jag beskri-ver vÄr anvÀndning av webben och vilken roll den spelar för vÄrt gemensamma lÀrande. Jag undersöker hur undervisningen Àr upplagd, vilka utmaningar som erbjuds, hur dessa upplevs och utförs och vilka olika strategier vi vÀljer för olika typer av kunskapskonstruktion. Jag analyserar skriftliga inlÀmningsuppgifter, lÀngre texter i den vetenskapliga genren och olika typer av inlÀgg pÄ WebBoard, dÀr vÄra diskussioner och vÄrt samarbete konstituerar en grund för vÄrt lÀrande. Allt lÀrande Àr si-tuerat. Inom ramen för vÄr utbildning skapar vi en skriftlig praxisgemenskap.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna arbetar med försenad lÀs? och skrivutveckling. Jag har valt att undersöka vad en försenad lÀs- och skrivutveckling kan bero pÄ, hur man som lÀrare kan arbeta med att förebygga svÄrigheterna och vad svÄrigheterna kan fÄ för konsekvenser lÀngre fram. LÀrarna har en viktig roll i att lÀra eleverna lÀsa och skriva för att förbereda eleverna pÄ det kommande vuxenlivet och ge dem möjlighet till vidareutbildning. Jag har valt att intervjua lÀrare i olika Ärskurser för att se hur man arbetar med svÄrigheterna pÄ olika stadier.

Sömnbehovet varierar hos olika individer. Studier visar att ungdomar behöver minst Ätta timmars sömn. Under puberteten sker en hormonomstÀllning som gör ungdomar trötta och mÄnga ungdomar Àr inte tillrÀckligt utvilade vid morgonens skolstart. TV och Internet ses alltmer som ett hot gentemot ungdomars sovvanor dÄ mediekonsumtionen ökar. Studier visar att det Àr mer vanligt hos killar att förÀldrarna Àr med och bestÀmmer sovtiden, men Àven att tjejer anger lÀngre sömntid.  Syftet Àr att bland elever i Ärskurs nio se hur vanor innan sÀnggÄende pÄverkar deras sömnvanor och sömnkvalitet samt se hur eleverna upplever att sömnen pÄverkar skolarbetet.

Titel: En mirakelkur som barnen klarar med bravur? En studie av Ale kommuns satsning pÄ att ge alla elever i Ärskurserna 1 - 3 varsin egen bÀrbar datorFörfattare: Sofia PetterssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, vid Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2010Uppdragsgivare: Ale kommun (i samarbete med medieinriktningen pÄ lÀrarutbildningen vid Göteborgs Universitet)Handledare: Annika BergströmAntal ord: 19 355 ord, inklusive försÀttsblad och bilagor (49 sidor)Syfte: Syftet Àr att studera vilken betydelse datorn i klassrummet kan ha för synen pÄ undervisning samt för relationen mellan elev och lÀrare.Metod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer med sex stycken lÄgstadielÀrare inom tvÄ olika kommunerHuvudresultat: I denna studie har jag kunnat se att datorer i klassrummet (En-till-En) kan bidra till att göra barn mer kÀllkritiska och att ge dem ett mer kritiskt förhÄllningssÀtt, jÀmfört med barn i en kommun utan En-till-En. Precis som att En-till-En driver fram ett kritiskt förhÄllningssÀtt verkar det Àven kunna bidra till att minska generationsklyftorna mellan elever och lÀrare. LÀrarna i min studie tror att En-till-En tvingar fram en mindre klyfta mellan generationerna eftersom vuxna mÄste lÀra sig tekniken samt sitta mer vid datorerna för att kunna förstÄ barnens skolgÄng. DÀremot tror lÀrarna inte att barnen litar mer pÄ internet Àn pÄ lÀraren och de kÀnner inte att deras auktoritet har hotats sedan En-till-En startade.Beroende pÄ om lÀrarna Àr en del av En-till-En eller inte har de olika syn pÄ undervisning och pÄ datorns roll i undervisningen, förmodligen pÄ grund av erfarenheter och förkunskaper kring datorer och frÄn projektet i stort.

I lÀraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns sprÄk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lÀrare har om barns sprÄkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lÀra sig lÀsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar pÄ. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första Är. I litteraturen tas lÀrandeteorier samt sprÄkutvecklingen fram till barnets lÀs- och skrivlÀrande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lÀrare som arbetar pÄ förskolor och i grundskolans tidigare Är.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur elever bygger innehÄll i sina texter utifrÄn faktorerna genre och programtillhörighet. Materialet för undersökningen Àr 38 elevtexter skrivna under nationella provet i svenska. 19 texter Àr skrivna av elever pÄ studieförberedande program och 19 Àr skrivna av elever pÄ yrkesförberedande program. Dessa texter har en jÀmn fördelning av genrerna argumenterande texter och recensioner. Undersökningen utgÄr ifrÄn byggandet av texters innehÄll utifrÄn makro- och mikroteman.

IT-prototype for programming education in the form of a web-site. IT-prototype for programming education in the form of a web-site..

Detta arbete tar sin utgÄngspunkt i sociokulturell litteracitetsteori, som anvÀnds för att analysera resultaten frÄn en kvalitativ undersökning i förskolemiljö. Syftet Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring förskolans uppdrag vad gÀller litteracitet i förhÄllande till skolans och förskoleklassens undervisning i skriftsprÄk och hur man verkstÀller detta. UtifrÄn frÄgestÀllningar kring hur lÀroplanens uppdrag kring skriftsprÄkande tolkas och verkstÀlls bland de Àldre barnen i förskolan analyseras vilket förhÄllningssÀtt till litteracitet som kommer till uttryck. En annan frÄgestÀllning rör hur förskollÀrarna tolkar relationen mellan förskolans verksamhet och skolans undervisning betrÀffande skriftsprÄk. FörskollÀrare har intervjuats, miljö har dokumenterats och verksamhet i barngruppen har observerats.

Denna studie belyser hur unga kvinnors attityder och identifikation ser ut till mode- och livsstilsbloggare i Sverige. Bloggar har under det senaste decenniet vuxit och blivit ett stort internetfenomen. Syftet med studien a?r sa?ledes att ta fasta pa? hur bloggla?sarnas blogganva?ndning ser ut samt hur deras fo?rtroende och relation till bloggarna bero?r dem. Detta fo?r att a?ven kunna belysa hur reklamen i bloggarna upplevs av bloggla?sarna.

Mot bakgrund av att jag tappade motivationen att skriva skönlitteratur sÄ fort jag i förvÀg bestÀmde textens handling, beslöt jag mig för att hÄlla fast vid en intuitiv metod men att istÀllet byta genre frÄn roman till novell. Syftet med denna studie Àr att försöka beskriva hur min metod vÀxte fram och analysera förtjÀnster och svÄrigheter med en intuitiv metod. Genom att studera författare som varit inspirationskÀllor för mig har jag upptÀckt att flera av dem brottats med liknande problem och att min stil i flera avseenden pÄverkats av dem. Resultatet av min studie Àr att det finns uppenbara likheter mellan Franz Kafkas produktion och min egen nÀr det gÀller litterÀr metod, berÀttarsynvinkel och bildsprÄk. Vidare betraktar jag mina noveller snarare som dikter Àn noveller dÄ grundstrukturen i dem pÄminner om lyrik, vilket jag försöker visa med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn Jurij Lotman och Riffaterre.