ProgrammeringssprÄk har oftast ett typsystem och kan vÀlja att anvÀnda olika statiska verktyg att analysera koden. Statiska sprÄk utför typkontroller innan körtillfÀllet och kan dÄ ge garantier att typfel inte kan förekomma, dynamiska sprÄk gör dÀremot dessa kontroller under körtillfÀllet och om ett dÄligt beteende upptÀcks avbryts programmet.Eftersom kontrollerna görs under körtillfÀllet skrivs inte typsignaturer ut i dynamiska sprÄk. Ett dynamiskt sprÄk kan vara mer flexibelt Àn ett statiskt sprÄk eftersom inga garantier ges. Eftersom inga typsignaturer skrivs ut gÄr det att skriva program pÄ ett mer koncist sÀtt. I statiska sprÄk tvingas oftast anvÀndaren att skriva ut typerna explicit för variabler och funktioner.TyphÀrledning Àr processen att hÀrleda typer för uttryck.

Detta utveklingsarbete gÄr ut pÄ att genom den syntetiska lÀsinlÀrningsmetoden lÀra eleverna bokstÀver med hjÀlp av den kinestetiska lÀrstilen.Arbetet utförs i en Är 1 genom en försökslektion som innebÀr att jag som lÀrare lÀr ut en för klassen, och för vissa elever, ny bokstav som vi dÀrefter trÀnar pÄ genom olika moment, bÄde enskilt och i grupp. Det kinestetiska momentet bestÄr av att arbeta med play-doh och forma veckans bokstav och sedan bygga ett ord med play-dohn.Arbetet utvÀrderas med intervju som en metod och analys av bokstavsböcker som en annan.Resultatet visar att alla eleverna lÀrt sig Z pÄ olika sÀtt. NÄgra elever har lÀrt sig genom att forma play-dohn till bokstaven och andra genom att skriva bokstaven. Dessa resultat har eleverna uppgett vid intervjuerna.Min frÀmsta slutsats Àr att alla elever lÀr sig lÀsa och skriva men pÄ olika sÀtt. DÀrför gÀller det som lÀrare att gÄ igenom bokstÀverna frÄn grunden och lÄta barnen arbeta pÄ olika sÀtt, med alla sinnen och framförallt fÄ se, höra, göra till varje bokstav..

Projektet visar hur man med relativt lite kunskap om programmering kan ta fram en lo?sning som ba?de a?r cross-platform och enkel att underha?lla och vidareutveckla med ytterligare funktioner i framtiden. Systemet a?r gjort i Filemaker Pro 13/14 som ocksa? a?r klienten fo?r Mac OS X och anva?nds fo?r mobila enheter via Filemaker Go 13/14.Personalen pa? kostymavdelningen pa? NorrlandsOperan har tidigare arbetat med en struktur da?r information och bilder kring produktionen sparats i olika Excel eller Word-dokument fo?r att sen sparas pa? en gemensam filserver. Detta arbetssa?tt skapar problem kring dokumentation, att hitta information och att jobba mobilt.Lo?sningen a?r framtagen fo?r att understo?dja personalen i deras arbete och fo?ljer en tydlig ordning med vilka objekt som a?r relaterade till vilka andra objekt.

Detta Àr en kvalitativ studie som, ur ett pedagogperspektiv, belyser döva elevers lÀs- och skrivinlÀrning.De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr: Hur lÀr sig döva barn att lÀsa och skriva? & Hur gÄr man som pedagog till vÀga för att undervisa döva barn i lÀs- och skrivinlÀrning?Studiens litteraturgenomgÄng tar upp definitioner, döva och teckensprÄkets historia samt lÀroplanernas och kursplanernas mÄl för de döva eleverna. I detta avsnitt finns ocksÄ en genomgÄng av den befintliga litteraturen och forskningen som behandlar hur de döva eleverna lÀr sig lÀsa och skriva.Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i svenska för döva berÀttar informanterna om hur de upplever att de lÀr sina döva elever att lÀsa och pÄ sÄ vis fÄr studien sitt pedagogperspektiv.Resultatet av studien visar att pedagogernas tankar om hur undervisningen i svenska för döva gÄr till ligger i stort sett i linje med den litteratur som finns inom omrÄdet. Det finns ingen utarbetad metod för lÀs- och skrivundervisning för döva, men det handlar om att eleverna fÄr lÀra sig lÀsa med hjÀlp av ordbilder. Svenska Àr som betydelselösa krumelurer för eleverna.

AbstractUppsatsen a?r en la?sning av blickens roll i tva? verk av Mare Kandre. Hur blicken hja?lper till att rubba positioner och i vissa fall skapa sprickor i det sociala kontraktet. La?sningen go?rs utifra?n verken Dja?vulen och Gud (1993) och i en novell i novellsamlingen Hetta och Vitt (2001).

AnvÀndandet av datorn i vardagen har gjort att behovet av att lagra data har ökat med 100 % varje Är. Den exponentiella ökningen av information beror mestadels pÄ det ökade anvÀndandet av Internet . För att hantera mÀngden av data sÄ mÄste IT-enheter börja fundera pÄ att centralisera sin datalagring. I rapporten ges det en beskrivning pÄ nÀtverkteknologier och kriterier för hantering av datalagring. För att beskriva verkligheten intervjuades tvÄ medelstora organisationer som har infört nÀtverkslagringslösning.

Syftet med denna studie Àr att identifiera hot, risker och konsekvenser kopplade till BYOD samt undersöka hur dessa kan lösas. BYOD Àr idag nÄgot som införs i allt större utstrÀckning hos olika företag vÀrlden över. MÄnga Àr intresserade av alla möjligheter det kan frambringa, dock blundar allt för mÄnga för alla de olika hot och risker det samtidigt kan medföra. Utöver det tar vi i denna studie Àven upp hur man kan skriva en sÀkerhetspolicy kopplad till omrÄdet BYOD. För att komma fram till vÄra slutsatser har vi förutom den teori vi samlat in fÄtt hjÀlp av Jan-Olof Andersson en av Sveriges frÀmsta IT-sÀkerhetsexperter med att skapa en riskanalys och en arkitekturbild.

MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..

Idag anvĂ€nds applikationen PensAd till att administrera traditionellt förvaltade pensionsförsĂ€kringar. Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheten att vidareutveckla PensAd till att Ă€ven kunna hantera fondförsĂ€kringar.Arbetet, som utfördes vid BrĂŒggemann System AB i Stockholm, inleddes med introduktion till pensionsförsĂ€kringar, PensAd och tillgĂ€ngliga utvecklingsverktyg. DĂ€refter planlades och avgrĂ€nsades projektet till fyra faser som sedan lĂ„g till grund för det vidare arbetet.Inledningsfasen bestod av att skriva en kravspecifikation. DĂ€refter utformades i projektets andra fas en abstrakt datamodell. Denna modell omvandlades i den tredje fasen till konkreta databastabeller för vidare implementering i PensAds befintliga databas.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur pedagogerna skapar lÀrandetillfÀllen för barn att erövra litteracitet i förskolan. Syftet var ocksÄ att synliggöra och jÀmföra tvÄ olika lÀrandemiljöer, den ena Àr utformad med stöd av förskolepedagogiken och den andra i kombination med denna och Tragetons metod ?Att skriva sig till lÀsning?. I bakgrunden ÄskÄdliggjorde vi hur förskolans olika styrdokument sett ut historiskt och hur den grundlÀggande lÀs- och skrivinlÀrningen förÀndrats fram till i dag. Denna kvalitativa studie baserades pÄ intervjuer med fyra förskollÀrare ur de tvÄ olika undersökningsgrupperna.

Syftet med denna undersökning Àr att studera varför tvÄ olika skolor har valt att arbeta med Tragetons metod ?Att skriva sig till lÀsning?, samt varför man inte valt Tragetons metod pÄ en annan skola. Andra frÄgestÀllningar inom omrÄdet har varit: Hur arbetar man med metoden?Vad anser skolorna att datorerna, och samarbetet vid dem, kan ge eleverna? För att studera detta har jag intervjuat fem lÀrare/förskollÀrare pÄ de aktuella skolorna, men ocksÄ en rektor och en speciallÀrare som pÄverkat valet av lÀs- och skrivinlÀrningsmetod. Resultatet visar att tillgÄngen till datorer kan styra valet av Trageton-metoden, men ofta pÄverkar pedagogernas erfarenhet och arbetslagets instÀllning Ànnu mer.

Syftet med undersökningen var att ta reda pĂ„ och belysa hur pedagoger kan hjĂ€lpa barn att lĂ€ra sig lĂ€sa och skriva med koppling till sociokulturellt perspektiv. Konkret innebar detta att analysera aktuella styrdokument utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pĂ„ lĂ€s- och skrivinlĂ€rning. Jag ville ocksĂ„ ta reda pĂ„ olika pedagogers syn pĂ„ lĂ€s- och skrivinlĂ€rning och hur de arbetar med detta. Även lĂ€randemiljöns utformning inom pedagogernas verksamheter var av intresse att beskriva. För att besvara syftet anvĂ€nde jag en kvalitativ metod som innefattade observationer och intervjuer med pedagoger frĂ„n förskola, förskoleklass och skola med fokus pĂ„ 5-8Ă„ringar.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur förÀldrar och barn upplever de lÀs- och skrivaktiviteter som utförs i hemmen, samt att ta reda pÄ hur förÀldrarna upplever samarbetet med skolan betrÀffande de lÀs- och skrivuppgifter som skickas hem.I VetenskapsrÄdets (2006) text framhÄlls det att förÀldrar och skola har ett gemensamt ansvar betrÀffande barnets lÀs- och skrivutveckling. DÀrmed Àr det angelÀget att verksamma pedagoger i skolan fÄr kunskap om barns och förÀldrarnas upplevelser och hur förÀldrarna uppfattar samarbetet. Ett gott samarbete och en god relation mellan hem och skola gynnar barnets kunskapsutveckling.Inledningsvis presenteras en rad teorier, perspektiv och tidigare forskning betrÀffande barns möte med skriftsprÄket och dess inverkan pÄ barnets egna lÀs- och skrivutveckling. DÀrtill framhÄlls samarbetet mellan hem och skola, och dess betydelse för barnets egen kunskapsutveckling.Undersökningen genomfördes via kvalitativa gruppintervjuer, dÀr ett barn och en förÀlder ingick i varje grupp. Det resultat som framkom i studien visar att det förekommer nÄgon form av lÀs- och skrivaktiviteter i alla hem och tre fjÀrdedelar av informanterna upplever lÀs- och skrivaktiviteter som positiva.

Patient delaktighet har fÄtt större uppmÀrksamhet och författningar har reviderats för att stÀrka patientens stÀllning i vÄrden under de senaste decennierna. Sjuksköterskan som först möter patienten i ett ankomstsamtal inför ett operativt ingrepp, har ett betydelsefullt ansvar att möjliggöra patienten delaktig i omvÄrdnaden. I bakgrunden presenteras begrepp och omvÄrdnadsteorier vilka har betydelse för studien sÄsom delaktighet, kommunikation, trygghet och tillit. Tidigare studier visar att sjuksköterskan ser delaktighet som en dynamisk interaktion mellan patienten och sjuksköterskan. Delaktighet frÀmjades genom att sjuksköterskan kommunicerade pÄ ett individualiserat sÀtt efter patientens behov.

In this essay I describe the development of my prose work entitled Jorden a?r platt (Earth is flat). In the text we encounter a woman whose 40-year-old brother is diagnosed with lung cancer. The brother has been living a hectic life of drug addiction. The relationship between brother and sister is characterized by ironic distance, but also a lot of love.