Syftet med uppsatsen Àr att medvetandegöra och reflektera över de olika stegen i den kreativa processen att skriva en saga. Jag ville undersöka om jag kan skriva en saga och hur. Det Àr till stor del ett konstnÀrligt arbete dÀr jag först skrivit en saga. DÀrefter lÀste jag upp den för ett antal förskolebarn som responderade med att rita bilder ur sagan. Jag valde att anvÀnda en sjÀlvetnografisk metod.

Varje Är drabbas patienter av vÄrdskador orsakade av hÀlso- och sjukvÄrden. Avvikelserapportering Àr en viktig del i patientsÀkerhetsarbetet för att förhindra vÄrdskador och sÄledes Àven en viktig del i allmÀnsjuksköterskans arbetsuppgifter. Trots det förekommer troligtvis stora mörkertal i rapporteringen av avvikelser inom hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med studien Àr att undersöka allmÀnsjuksköterskans attityder till avvikelserapportering. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes pÄ tvÄ somatiska vÄrdavdelningar pÄ ett sjukhus i södra Sverige.

Man ska lÄta barn skriva tidigt och erbjuda barnen skrivsituationer som kÀnns meningsfulla och roliga. Det Àr Àven viktigt att barnen fÄr skriva mycket och att de fÄr skriva utifrÄn sin förmÄga och sina egna erfarenheter. HöglÀsning kan stimulera barnen pÄ ett bra sÀtt och inspirera till den fria skrivningen. I detta fall kan folksagor vara bra att anvÀnda sig avutifrÄn deras tydliga struktur och fantasifulla innehÄll. Syftet med vÄr undersökning var att studera hur barns fria skrivning kan utvecklas genom arbete med folksagor.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad lÀs- och skrivinlÀrning innebÀr, bÄde det som barn sjÀlva kan rÄda över och sÄdant som Àr yttre faktorer. Detta arbete bygger pÄ studier inom litteratur, frÀmst nyare forskning men vid studier av de olika metoderna har Àldre böcker anvÀnts, dÄ nyare inte fanns att fÄ tag i.Jag har först beskrivit de olika delarna som barn tillÀgnar sig nÀr de ska lÀra sig lÀsa och skriva, sedan följer en beskrivning av tre olika metoder inom lÀs- och skrivinlÀrningen.Min slutsats efter arbetets gÄng har inte tillfört forskningen nÄgot nytt eftersom det Àr en studie inom den litteratur som finns idag. Jag har dÀremot fÄtt en bra grund att stÄ pÄ i mitt arbete som lÀrare för de yngre Äldrarna, nÀr jag ska lÀra elever att lÀsa och skriva..

Med tanke pÄ att alla mÀnniskor helst sysslar med nÄgot de tycker Àr roligt och sÄledes blir bra pÄ det, ville vi undersöka om vi kunde pÄverka eleverna i vÄra praktikklasser till ökad motivation dÄ det gÀller att skriva. Att kunna uttrycka sig skriftligt, underlÀttar i andra Àmnen men Àr Àven en stor tillgÄng i framtida studier och yrkesliv. Vi tror att alla kan skriva, det krÀvs endast övning samt sjÀlvförtroende. Genom att ta reda pÄ hur eleverna sÄg pÄ sitt skrivande i början och slutet av perioden fick vi ett mÀtbart resultat av vÄr undersökning. I de skrivövningar vi gjorde var syftet endast att göra det roligt att skriva.

Den amerikanske psykologen James W. Pennebaker introducerade pÄ 1980- talet en ny metod dÀr man skulle hantera sina kÀnslor genom att skriva - att ?skriva sig frisk?. Metoden kallas ?Expressive Writing?.Med hjÀlp av metoden ?Expressive Writing? har jag i en empiristyrd studie fÄtt inblick i psykologistuderandes expressiva material.

?Repetition Àr kunskapens moder ? en studie om hur tvÄ arbetslag pÄ olika skolor arbetar med lÀs- och skrivinlÀrningsmaterial i Är 1?, ett examensarbete skrivit av Josefine BÀckström och Elisabeth Meijer. Vi har redogjort för tidigare forskning som berör lÀrobokens auktoritet och vilken betydelse lÀrarens personliga och pedagogiska roll har för undervisning. Teorier frÄn Vygotskij lyfts i studien, att det Àr eleven sjÀlv som ska lÀra sig att lÀsa och skriva, men hon behöver inspiration, motivation och uppmuntran pÄ vÀgen. Studien Àr baserad pÄ kvalitativ forskningsmetod genom insamling av intervjuer och observationer som har resulterat i en redogörelse för de material arbetslagen anvÀnder.

Vilka förvÀntningar och tankar har femÄringarna inför att börja i förskoleklassen? Som pedagog och lÀrare vill man ha kunskap om vilka förvÀntningar och tankar barn har om förskoleklassen, dÄ det sker förÀndringar i barns liv. Förskolan förknippas med lek, medan förskoleklassen förknippas med lÀrandet..

Vi har i detta examensarbete undersökt rapporteringen om metoden ASL - att skriva sig till lÀsning i hopp om att dra vidare slutsatser om vilken funktion denna metod kan tÀnkas ha inom tidig lÀs- och skrivinlÀrning. För att kunna Ästadkomma just det har vi stÀllt metodens anvÀndning i relation till det digitaliserade informationssamhÀllet med dess ökade krav pÄ lÀs- och skrivförmÄga. Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ innehÄllsanalys har vi studerat och analyserat uppfattningar som framförs i texter pÄ internetplatsen LÀrarnas Nyheter. Resultatet av denna analys har vi sedan tolkat utifrÄn relevant forskning samt sociokulturell teori. Vi har genom vÄr undersökning kunnat pÄvisa att metoden ASL fyller en funktion i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen som ett integrerat stöd i undervisningen samt i egenskap av att vara ett digitalt verktyg..

Hur sÀger specialpedagoger/speciallÀrare att de anpassar datorbaserad trÀning och kompensation för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter? Uppfattar specialpedagoger/speciallÀrare att elevernas motivation för skolarbetet pÄverkas? Anser de att eleven ser sina framsteg och mÄluppfyllelser pÄ ett tydligt sÀtt? Visar studien att specialpedagoger/speciallÀrare anser att eleverna ska trÀna mer pÄ det de inte kan? Eller vÀljer de istÀllet att kompensera för svÄrigheterna och visar pÄ alternativa vÀgar för att eleverna ska ha möjlighet att inkluderas i den ordinarie undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och tvÄ speciallÀrare har denna studie undersökt hur de individanpassar datorbaserat arbete för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Undersökningen Àr inriktad pÄ specialpedagoger/speciallÀrare som arbetar praktiskt nÀra elever i skolÄr 1-6. Studien visar att specialpedagoger/speciallÀrare sÀger sig utgÄ frÄn elevens behov och initierar inte alltid diagnostisering i första hand. Enligt informanternas uppfattningar Àr det inte antingen trÀning eller kompensation, utan bÄde och.

Denna uppsats tar reda pÄ var nÄgra ungdomar i Ärskurs nio har lÀrt sig att hantera datorn och hur man anvÀnder och tÀnker kring bilder pÄ internet. Jag undersöker hur de pratar och berÀttar om sitt anvÀndande av olika digitala medier som TV, elektroniska spel som TV- och dataspel, mobil och Internet. Jag försöker att fÄnga det informella lÀrandet kring bildhantering och deras tolkningar av bilder. Ungdomarna som blev intervjuade valdes ut av sin lÀrare med hÀlften pojkar och hÀlften flickor, sammanlagt Ätta stycken. Intervjuerna skedde i tre grupper.

Vid kalibrering av en radars antenn placeras radarn pÄ ett vridbord som kan rikta in den mot en mast. PÄ masten sitter ett kors som anvÀnds som riktpunkt. Huvuduppgiften i examensarbetet var att skriva ett program i National Instruments programmeringsmiljö LabVIEW som kan stÀlla in vridbordet med en noggrannhet pÄ 0,1 milliradianer. Programmet ska kunna anvÀndas som ett DLL (Dynamic-link library) i LabWindows/CVI dÀr ett antal olika funktioner ska kunna anropas för styrning av vridbordet. Eftersom nÀstan all maskinvara Àr frÄn National Instruments blev programmet vÀldigt lÀtt att skriva.

Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?lÀsa, skriva, rÀkna? Är 2009, vid fyra gotlÀndska skolor.  Fokus var pÄ hur elever i skolÄr 1-3 och i behov av sÀrskilt stöd kan bli hjÀlpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger och rektorer samt analys av ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik pÄ skolorna.  Resultaten visade att informanterna vÀlkomnade denna satsning pÄ de yngre barnen.

Bakgrunden till uppsatsen bygger pÄ reflektioner, som Àr gjorda under nÄgra Ärs tid, av elever som stÀndigt kommer för sent till morgonlektion och Àr allmÀnt trötta. Vad beror denna trötthet pÄ? NÀr det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och HÀlsa, kÀndes det som ett bra tillfÀlle att fördjupa sig nÀrmare inom omrÄdet sömn, dÄ sömn Àr en viktig del av den personliga hÀlsan. Huvudsyftet med den hÀr uppsatsen har varit att utifrÄn gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det Àr relaterat till hög datoranvÀndning. Vad det gÀller sömn sÄ Àr undersökningen mest inriktad pÄ att samla information kring hur mÄnga timmar eleverna sover och vad de sjÀlva anser om sitt sömnbehov.

SAMMANFATTNING/ABSTRACTI dag ses lÀsande och skrivande som naturliga företeelser i vÄrt samhÀlle. Vi har svÄrt att tÀnka oss hur det skulle vara att inte kunna lÀsa och skriva. Genom Ärens lopp har mÄnga lÀroplaner passerat och diskussionerna om vilken metod som Àr den bÀsta för att lÀra barn lÀsa och skriva har varit mÄnga.VÄrt arbete Àr skrivet ur ett barnperspektiv med syftet att belysa hur nÄgra elever uppfattar skolan som miljö för sin skriftsprÄksutveckling. Till syftet har vi dessutom kopplat följande forskningsfrÄgor:· Vilken nytta och mening ser eleverna med att lÀra sig lÀsa och skriva?· Vad ser eleverna som lustfyllt i skolan?· Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur elever, som har lÀtt respektive svÄrt att lÀsa och skriva, ser pÄ skolans lÀs- och skrivundervisning?· Vad anser eleverna om fÀrdighetstrÀning respektive funktionellt skrivande?· Hur uppfattar eleverna svÄrighetsgraden pÄ de uppgifter och utmaningar de möter i skolan?Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat barn vid tvÄ olika skolor.