Studiens övergripande syfte Àr att undersöka datoranvÀndningen i samhÀllsorienterande undervisning i skolÄr 4, pÄ tvÄ olika skolor i StockholmsomrÄdet. Undersökningen bygger pÄ fem frÄgestÀllningar, vilket bidrar till att belysa lÀrare och elevers förhÄllningssÀtt kring Àmnet. För att genomföra studien gjordes en kvalitativ undersökning dÀr observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer var de forskningsmetoder som anvÀndes för att samla in data. Som teoretiskt avstamp anvÀnds tankar frÄn behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. I studien tas Àven tidigare forskning kring Àmnet datoranvÀndning upp.Mitt undersökningsresultat visar att datoranvÀndningen tar en stor plats i SO-undervisningen.

Denna uppsats handlar om studieteknik, om hur 15-16 Äringar anvÀnder sig av studieteknik nÀr de ska lÀsa och bearbeta en faktatext. Studieteknik behöver eleverna kunna eftersom det hjÀlper dem att veta hur man ska studera. Syftet med undersökningen Àr att visa hur 15-16 Äriga elever arbetar med studieteknik nÀr de lÀser och bearbetar en faktatext i inför en instuderingsuppgift. Metoden som anvÀnds Àr lÀslogg, vilket innebÀr att eleverna för en logg över hur de lÀser och bearbetar en faktatext. I lÀsloggarna kunde man finna sju olika studietekniker som eleverna anvÀnde sig av, pÀrm till pÀrm, att skriva ord, att skriva frÄgor, repetera, mindmapping, snabblÀsning och över- och understrykning.

VÄrt syfte med denna undersökning var att beskriva kvalitéer i texter som producerats av elever som haft datorn som hjÀlpmedel i processen i att lÀra sig skriva och lÀsa. Bakgrunden Àr till stor del uppbyggd kring olika aspekter av skriv- och lÀsinlÀrning. Vi belyser Àven teorier om lÀrande i bakgrunden. Metoden vi anvÀnde oss av för att finna dessa kvalitéer var textanalyser. Totalt samlade vi in 21 texter som var skrivna av elever som gick i tredje skolÄret.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivsvÄrigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lÀra mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tÀnkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolÄr 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjÀlpmedel anvÀnds eller inte anvÀnds. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förÀlder, klasslÀrare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslÀrarens förmÄga att skapa struktur och sammanhang Àr för elever i allmÀnhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

Syftet med uppsatsen Àr att medvetandegöra och reflektera över de olika stegen i den kreativa processen att skriva en saga. Jag ville undersöka om jag kan skriva en saga och hur. Det Àr till stor del ett konstnÀrligt arbete dÀr jag först skrivit en saga. DÀrefter lÀste jag upp den för ett antal förskolebarn som responderade med att rita bilder ur sagan. Jag valde att anvÀnda en sjÀlvetnografisk metod.

Varje Är drabbas patienter av vÄrdskador orsakade av hÀlso- och sjukvÄrden. Avvikelserapportering Àr en viktig del i patientsÀkerhetsarbetet för att förhindra vÄrdskador och sÄledes Àven en viktig del i allmÀnsjuksköterskans arbetsuppgifter. Trots det förekommer troligtvis stora mörkertal i rapporteringen av avvikelser inom hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med studien Àr att undersöka allmÀnsjuksköterskans attityder till avvikelserapportering. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes pÄ tvÄ somatiska vÄrdavdelningar pÄ ett sjukhus i södra Sverige.

Man ska lÄta barn skriva tidigt och erbjuda barnen skrivsituationer som kÀnns meningsfulla och roliga. Det Àr Àven viktigt att barnen fÄr skriva mycket och att de fÄr skriva utifrÄn sin förmÄga och sina egna erfarenheter. HöglÀsning kan stimulera barnen pÄ ett bra sÀtt och inspirera till den fria skrivningen. I detta fall kan folksagor vara bra att anvÀnda sig avutifrÄn deras tydliga struktur och fantasifulla innehÄll. Syftet med vÄr undersökning var att studera hur barns fria skrivning kan utvecklas genom arbete med folksagor.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad lÀs- och skrivinlÀrning innebÀr, bÄde det som barn sjÀlva kan rÄda över och sÄdant som Àr yttre faktorer. Detta arbete bygger pÄ studier inom litteratur, frÀmst nyare forskning men vid studier av de olika metoderna har Àldre böcker anvÀnts, dÄ nyare inte fanns att fÄ tag i.Jag har först beskrivit de olika delarna som barn tillÀgnar sig nÀr de ska lÀra sig lÀsa och skriva, sedan följer en beskrivning av tre olika metoder inom lÀs- och skrivinlÀrningen.Min slutsats efter arbetets gÄng har inte tillfört forskningen nÄgot nytt eftersom det Àr en studie inom den litteratur som finns idag. Jag har dÀremot fÄtt en bra grund att stÄ pÄ i mitt arbete som lÀrare för de yngre Äldrarna, nÀr jag ska lÀra elever att lÀsa och skriva..

Med tanke pÄ att alla mÀnniskor helst sysslar med nÄgot de tycker Àr roligt och sÄledes blir bra pÄ det, ville vi undersöka om vi kunde pÄverka eleverna i vÄra praktikklasser till ökad motivation dÄ det gÀller att skriva. Att kunna uttrycka sig skriftligt, underlÀttar i andra Àmnen men Àr Àven en stor tillgÄng i framtida studier och yrkesliv. Vi tror att alla kan skriva, det krÀvs endast övning samt sjÀlvförtroende. Genom att ta reda pÄ hur eleverna sÄg pÄ sitt skrivande i början och slutet av perioden fick vi ett mÀtbart resultat av vÄr undersökning. I de skrivövningar vi gjorde var syftet endast att göra det roligt att skriva.

Den amerikanske psykologen James W. Pennebaker introducerade pÄ 1980- talet en ny metod dÀr man skulle hantera sina kÀnslor genom att skriva - att ?skriva sig frisk?. Metoden kallas ?Expressive Writing?.Med hjÀlp av metoden ?Expressive Writing? har jag i en empiristyrd studie fÄtt inblick i psykologistuderandes expressiva material.

?Repetition Àr kunskapens moder ? en studie om hur tvÄ arbetslag pÄ olika skolor arbetar med lÀs- och skrivinlÀrningsmaterial i Är 1?, ett examensarbete skrivit av Josefine BÀckström och Elisabeth Meijer. Vi har redogjort för tidigare forskning som berör lÀrobokens auktoritet och vilken betydelse lÀrarens personliga och pedagogiska roll har för undervisning. Teorier frÄn Vygotskij lyfts i studien, att det Àr eleven sjÀlv som ska lÀra sig att lÀsa och skriva, men hon behöver inspiration, motivation och uppmuntran pÄ vÀgen. Studien Àr baserad pÄ kvalitativ forskningsmetod genom insamling av intervjuer och observationer som har resulterat i en redogörelse för de material arbetslagen anvÀnder.

Vilka förvÀntningar och tankar har femÄringarna inför att börja i förskoleklassen? Som pedagog och lÀrare vill man ha kunskap om vilka förvÀntningar och tankar barn har om förskoleklassen, dÄ det sker förÀndringar i barns liv. Förskolan förknippas med lek, medan förskoleklassen förknippas med lÀrandet..

Vi har i detta examensarbete undersökt rapporteringen om metoden ASL - att skriva sig till lÀsning i hopp om att dra vidare slutsatser om vilken funktion denna metod kan tÀnkas ha inom tidig lÀs- och skrivinlÀrning. För att kunna Ästadkomma just det har vi stÀllt metodens anvÀndning i relation till det digitaliserade informationssamhÀllet med dess ökade krav pÄ lÀs- och skrivförmÄga. Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ innehÄllsanalys har vi studerat och analyserat uppfattningar som framförs i texter pÄ internetplatsen LÀrarnas Nyheter. Resultatet av denna analys har vi sedan tolkat utifrÄn relevant forskning samt sociokulturell teori. Vi har genom vÄr undersökning kunnat pÄvisa att metoden ASL fyller en funktion i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen som ett integrerat stöd i undervisningen samt i egenskap av att vara ett digitalt verktyg..

Hur sÀger specialpedagoger/speciallÀrare att de anpassar datorbaserad trÀning och kompensation för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter? Uppfattar specialpedagoger/speciallÀrare att elevernas motivation för skolarbetet pÄverkas? Anser de att eleven ser sina framsteg och mÄluppfyllelser pÄ ett tydligt sÀtt? Visar studien att specialpedagoger/speciallÀrare anser att eleverna ska trÀna mer pÄ det de inte kan? Eller vÀljer de istÀllet att kompensera för svÄrigheterna och visar pÄ alternativa vÀgar för att eleverna ska ha möjlighet att inkluderas i den ordinarie undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och tvÄ speciallÀrare har denna studie undersökt hur de individanpassar datorbaserat arbete för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Undersökningen Àr inriktad pÄ specialpedagoger/speciallÀrare som arbetar praktiskt nÀra elever i skolÄr 1-6. Studien visar att specialpedagoger/speciallÀrare sÀger sig utgÄ frÄn elevens behov och initierar inte alltid diagnostisering i första hand. Enligt informanternas uppfattningar Àr det inte antingen trÀning eller kompensation, utan bÄde och.