I kursen Y0006B, Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), ingÄr det att skriva ett examensarbete pÄ 7,5 hp som berör nÄgon del av verksamheten hos det företag VFUn hÄlls, i mitt fall WSP SamhÀllsbyggnad i LuleÄ. Eftersom att projektering Àr en stor del av arbetet som bedrivs vid konsultföretaget WSP har jag valt att skriva om projekteringsprocessen. Tyngdpunkten i rapporten kommer att ligga pÄ att beskriva hur WSP arbetar med projektering samt hur detta kan stÀllas gentemot teori.Rapporten utgör examination för SamhÀllsbyggnadsprogrammet vid LuleÄ Tekniska Universitet..

Syftet med denna studie var att beskriva och ge förstÄelse för lÀrares uppfattning om hur barn lÀr sig lÀsa och skriva. I vÄr bakgrund har vi anvÀnt oss av styrdokumenten. Vi har Àven anvÀnt oss av litteratur för att ta reda pÄ vilka teorier det finns om lÀs och skrivutveckling. Vi analyserades data frÄn ett antal lÀrares nulÀgesbeskrivningar som LuleÄ tekniska universitet och CMiT gjort. DÀrefter gjordes urvalet av de lÀrare som skulle ingÄ i undersökningen.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Syftet med denna studie har varit att se om elever genom att skriva bÀttre förstÄr vilka kunskaper de fÄr i slöjden, vilka arbetsmetoder slöjdlÀrarna anvÀnder för att eleverna ska reflektera och om det Àr möjligt att arbeta Àmnesövergripande för att eleverna ska reflektera. Metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet Àr litteraturstudier, intervjuer och erfarenheter frÄn tidigare projektarbete. Resultatet visar att elever genom att skriva om slöjdarbetet bÀttre förstÄr vilka kunskaper de egentligen fÄr och dÀrigenom kan generalisera dessa till andra sammanhang. Tiden i slöjdsalen Àr för kort för att elever ska hinna med att skriva om slöjdandet. Samtliga intervjuade slöjdlÀrare har arbetat med olika metoder för elevers reflektion.

Information och kommunikationsteknologin i vÄrt samhÀlle Àr i stÀndig utveckling och allt eftersom takten ökar, vÀxer kunskapsbehovet hos befolkningen allt mer. Detta stÀller krav pÄ dagens pedagoger. De blir tvungna att Àndra sitt förhÄllningssÀtt och sina metoder för att anpassa sig efter elevernas kunskapsbehov.Syftet med studien Àr att studera nÄgra lÀrares attityder till och de möjligheter de anser sig ha att anvÀnda datorn i sin undervisning. Undersökningen genomfördes pÄ fyra skolor genom ett elektroniskt enkÀtutskick. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv instÀllning till da-torn som ett mÄngfacetterat verktyg i undervisningen, trots hinder som bristande utbildning i Àmnet och den knappa tillgÀngligheten av datorer i skolan..

Undersökningen syftar till att söka svar pÄ hur elevers interaktion kan se ut nÀr de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall dÀr eleverna fÄtt videoinspelningen av sig sjÀlva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppssprÄk, turtagning och muntlig kommunikation.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Syftet med interventionsstudien Àr att bidra med kunskapsutveckling kring arbetssÀtt för att utveckla elevers förmÄga att skriva med flyt. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka om det finns samband mellan ordavkodning/lÀshastighet och skrivflyt.Interventionen genomförs i klassundervisningen i skolÄr 1 och 2. Under tio tillfÀllen skriver eleverna i sina tankeböcker. Dockan Mini, som Àr huvudpersonen i klassens lÀsebok, ger skrivuppdrag som diskuteras innan eleverna börjar skriva. Vid tre olika tillfÀllen mÀts skrivflytet genom att eleverna fÄr skriva en text till en bild.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilka ord elever i förskoleklass och Är 1 anvÀnder i sitt fria skrivande. Jag ville ta reda pÄ om detta Àr samma ord som anvÀnds i lÀseböcker för tillsvarande skolÄr. Om inte sÄ var fallet ville jag undersöka pÄ vilket sÀtt de skiljer sig Ät. I detta syfte analyserade jag nÄgra elevtexter och jÀmförde dessa med nÄgra lÀsebokstexter.Resultaten av denna undersökning visar att barnens texter skiljer sig frÄn lÀsebokstexterna genom at barnen anvÀnder lÄngt fler ord som anses lÀstekniskt svÄra Àn vad de möter i lÀseböckerna. Barnen anvÀnder till exempel ord med fler stavelser, fler sammansatta ord och fler ord som börjar med klusiler Àn vad som görs i lÀseböckerna.FrÄgar man barnen sjÀlva uppger 90 % att de kan skriva nÀr de böjar skolan medan enbart 15 % upplever sig som lÀsare.

Syftet med vÄr studie var att undersöka nÄgra pedagogers tankar och erfarenheter kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) i klassrumsundervisningen. Vi ville ta reda pÄ pedagogernas syfte med IKT-arbetet i undervisningen, hur pedagogerna arbetar med IKT för att frÀmja elevernas lÀrande samt vilka pÄverkansfaktorer pÄ IKT-anvÀndningen pedagogerna beskriver. Enligt vÄra tidigare erfarenheter anvÀnds inte datorn i sÄ stor utstrÀckning i tidigare Ären, dÀrför var det av stort intresse för oss att fÄ en förstÄelse för tidigarelÀrares pedagogiska synsÀtt kring IKT i undervisningen. Metoden som anvÀndes bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att samla in data. Respondenterna bestod av tre klasslÀrare i Är 1-3, en speciallÀrare tillika IT-resurs samt tvÄ rektorer.

Syftet med den genomförda studien var att beskriva och analysera hur lÀrare och elever menar att metoden ?Att skriva sig till lÀsning, via dator? pÄverkar skriv- och lÀsinlÀrning utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, samt att beskriva vad eleverna har för uppfattning om att skriva och lÀsa. Metoden innebÀr att eleverna lÀr sig skriva och lÀsa via dator. I undersökningen ingick fyra lÀrare som arbetar i F-3 samt Ätta elever frÄn dessa Äldersgrupper, som alla jobbar med denna metod. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer för att kunna beskriva och analysera deras uppfattningar.

VÄrt examensarbete bygger pÄ vetskapen om skriftsprÄkets stora betydelse i dagens informationssamhÀlle och de larmrapporter som framkommit i media om att mÄnga idag lÀmnar grundskolan med bristande lÀs- och skrivförmÄga. En anledning till det Àr att mÄnga av dessa elever tappar intresset för skolarbetet (SOU 2000:19). Som blivande pedagoger tycker vi att det Àr viktigt att försöka förstÄ vad det Àr som gör att lusten och glÀdjen för skriftsprÄksundervisningen avtar för alltför mÄnga elever De hÀr grunderna, vÄra egna erfarenheter och litteraturstudier har gett oss inspiration att genomföra den hÀr forskningsstudien. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka elevernas uppfattningar om att skriva i skolan och vilka faktorer de anser betydelsefulla för att skapa motivation och engagemang i skrivundervisningen. För att fÄ reda pÄ elevernas tankar och kÀnslor om skrivandet i skolan har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod.

Sedan en lÄng tid tillbaka har datorn haft en stor och betydande roll i skolans vÀrld och mÄnga anser att den Àr ett bra hjÀlpmedel att anvÀnda sig av i undervisningen. SÄ dÀrför vÀljer mÄnga skolor numera att koppla ihop datorn med den sÄ kallade digitala skrivtavlan för att pÄ ett nytt sÀtt komma Ät och skapa lÀrande. Skolan har som uppdrag frÄn olika hÄll, men framför allt ifrÄn Lgr 11 att de har i ansvar att lÀra eleverna att hantera modern teknik. Den digitala skrivtavlan ger stora möjligheter till detta, samt att den bidrar till utveckling och variation i undervisningen. I Sverige finns idag inte mÄnga studier kring den digitala skrivtavlan men med det som finns och tillsammans med annan tidigare forskning frÄn andra vÀrldsdelar har jag valt att ur ett sociokulturellt samt ett dialogperspektiv titta nÀrmare pÄ de relationer och interaktioner som sker och uppstÄr vid anvÀndandet av den digitala skrivtavlan, samt hur vi skapar och ökar en djupare förstÄelse vid inlÀrning med visuell kommunikationsteknik, som den digitala skrivtavlan kan rÀknas in i.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

VÄrt syfte med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i elevernas upplevelser av kortskrivning. Som blivande lÀrare Àr det av intresse för oss att fÄ deras perspektiv pÄ detta verktygs potential och fÄ en uppfattning om vilka positiva och negativa aspekter som eleverna anser att det finns med kortskrivning. Vi har gjort tvÄ undervisningsförsök i tvÄ olika klasser. Eleverna som har deltagit i undersökningen gÄr i Är 7 samt första Äret pÄ gymnasiet. Utöver undervisningsförsöken har vi genomfört observationer, kvalitativa intervjuer samt nÀrlÀst elevernas kortskrivningar.