Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Syftet med denna studie har varit att se om elever genom att skriva bÀttre förstÄr vilka kunskaper de fÄr i slöjden, vilka arbetsmetoder slöjdlÀrarna anvÀnder för att eleverna ska reflektera och om det Àr möjligt att arbeta Àmnesövergripande för att eleverna ska reflektera. Metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet Àr litteraturstudier, intervjuer och erfarenheter frÄn tidigare projektarbete. Resultatet visar att elever genom att skriva om slöjdarbetet bÀttre förstÄr vilka kunskaper de egentligen fÄr och dÀrigenom kan generalisera dessa till andra sammanhang. Tiden i slöjdsalen Àr för kort för att elever ska hinna med att skriva om slöjdandet. Samtliga intervjuade slöjdlÀrare har arbetat med olika metoder för elevers reflektion.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

MÄnga skolor inför allt mer undervisningshjÀlpmedel baserade pÄ informationsteknik trots att det finns mycket fÄ empiriska resultat för vilka effekter datorer har i undervisningen. IstÀllet prÀglas argument för 1-1 ? att ge en dator till varje elev ? ofta av vad skolpolitiker hoppas att datorerna ska bidra med. Det finns mÄnga fördelar med 1-1, men utan kunskap om hur man arbetar med datorer finns risken för negativa effekter pÄ undervisningen. Den hÀr uppsatsen huvudsyfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, svenskundervisningen har förÀndrats sedan införandet av 1-1.

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel pÄ hur tvÄ elever utövade inflytande överen kollaborativberÀttelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tilllÀsning. Vidare var syftet att synliggöra de lÀrdomar som kan dras frÄn att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med tvÄ filmkameror och en diktafon somfokuserade pÄ ett par elever som arbetade med att skriva en berÀttelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som lÄg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner dÀr deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begrÀnsad utstrÀckning hur texten vÀxer fram i förhÄllande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar ocksÄ pÄ ett antal lÀrdomar som kan dras med hÀnsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan..

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Uppsatsens syfte var att undersöka om lÀrare och elever som anvÀnder sig av CD-rom-baserade lÀromedel i undervisningen, anser att denna undervisningsform motiverar eleverna till att lÀra sig. För att kunna uppfylla syftet har vi gjort observationer och semistrukturerade intervjuer. Det var en personlig intervju med en lÀrare och tvÄ gruppdiskussioner med totalt Ätta elever ur en mellanstadieklass. Klassen anvÀnde sig av CD-rombaserad undervisning i Àmnet engelska. Observationen gav hjÀlp att utforma intervjufrÄgorna och möjlighet att jÀmföra det vi observerade med svaren vi fick under intervjuerna.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Detta examensarbete beskriver hur kommunikationen mellan elever förÀndras vid grupparbete i matematik. Detta beroende pÄ vilket arbetssÀtt de jobbar med. Eleverna jobbar först med uppgifterna pÄ datorer, dÀrefter gör de liknade uppgifter med papper och penna. Datorn som ett alternativt lÀromedel under matematikundervisningen, kan bidra till att kommunikationsmönster och samspel mellan barnen förÀndras. För att kunna fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning, sÄ anvÀnde vi oss av observationsmetoden nÀr vi samlade in material.

Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ hur datoranvÀndning vid skrivprov pÄverkar elevtexters kvalitet. 37 handskrivna och 37 datorskrivna elevtexter frÄn skrivprov jÀmförs utifrÄn bÄde kvantitativa och kvalitativa aspekter. Texterna Àr skrivna av elever frÄn det tekniska programmet i gymnasiet Ärskurs 3.JÀmförelsen mellan elevernas handskrivna och datorskrivna texter visar att de datorskrivna texterna Àr lÀngre, gÄr snabbare att skriva och har en mer korrekt styckeindelning. De datorskrivna texterna fÄr nÄgot högre omdöme vad gÀller innehÄllet i texterna men de bedöms sprÄkligt inte vara bÀttre Àn de handskrivna. Skillnaderna Àr smÄ nÀr det gÀller texternas disposition.Skillnaderna mellan texterna Àr dock inte tillrÀckligt stora för att det ska pÄverka betygsbedömningen nÀr den sker med den fyragradiga betygsskalan (IG ? MVG) utan betygsresultatet blir lika för de tvÄ grupperna.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka datoranvÀndningen i samhÀllsorienterande undervisning i skolÄr 4, pÄ tvÄ olika skolor i StockholmsomrÄdet. Undersökningen bygger pÄ fem frÄgestÀllningar, vilket bidrar till att belysa lÀrare och elevers förhÄllningssÀtt kring Àmnet. För att genomföra studien gjordes en kvalitativ undersökning dÀr observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer var de forskningsmetoder som anvÀndes för att samla in data. Som teoretiskt avstamp anvÀnds tankar frÄn behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. I studien tas Àven tidigare forskning kring Àmnet datoranvÀndning upp.Mitt undersökningsresultat visar att datoranvÀndningen tar en stor plats i SO-undervisningen.

Denna uppsats handlar om studieteknik, om hur 15-16 Äringar anvÀnder sig av studieteknik nÀr de ska lÀsa och bearbeta en faktatext. Studieteknik behöver eleverna kunna eftersom det hjÀlper dem att veta hur man ska studera. Syftet med undersökningen Àr att visa hur 15-16 Äriga elever arbetar med studieteknik nÀr de lÀser och bearbetar en faktatext i inför en instuderingsuppgift. Metoden som anvÀnds Àr lÀslogg, vilket innebÀr att eleverna för en logg över hur de lÀser och bearbetar en faktatext. I lÀsloggarna kunde man finna sju olika studietekniker som eleverna anvÀnde sig av, pÀrm till pÀrm, att skriva ord, att skriva frÄgor, repetera, mindmapping, snabblÀsning och över- och understrykning.

VÄrt syfte med denna undersökning var att beskriva kvalitéer i texter som producerats av elever som haft datorn som hjÀlpmedel i processen i att lÀra sig skriva och lÀsa. Bakgrunden Àr till stor del uppbyggd kring olika aspekter av skriv- och lÀsinlÀrning. Vi belyser Àven teorier om lÀrande i bakgrunden. Metoden vi anvÀnde oss av för att finna dessa kvalitéer var textanalyser. Totalt samlade vi in 21 texter som var skrivna av elever som gick i tredje skolÄret.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivsvÄrigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lÀra mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tÀnkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolÄr 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjÀlpmedel anvÀnds eller inte anvÀnds. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förÀlder, klasslÀrare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslÀrarens förmÄga att skapa struktur och sammanhang Àr för elever i allmÀnhet och för elever med dyslexi i synnerhet.